De rikaste har råd att betala ännu mera
SKATTER Robert Lindroos skriver (HBL Debatt 30.3) om hur mycket skatt de rikaste fraktilerna betalar och jämför detta med hur mycket skatt de fattigaste fraktilerna betalar som om det vore en mätare på jämlikhet. Jämlikheten bestäms av hur mycket som blir kvar i handen efter skatt. Den rikaste fraktilen får mångdubbelt mer är de fattigaste tillsammans. De rikaste har råd att betala ännu mer! Man måste komma ihåg att det man förtjänar att få inte motsvarar det man tar emot som lön. I lönen ingår också en orättvis inkomstöverföring från företaget till cheferna.
I det allra lättaste arbetet utsätts man inte för fysisk, psykisk eller intellektuell påfrestning och man undslipper daglig övervakning, utförlig rapporteringsskyldighet, och ekonomiskt ansvar. Låter det här bekant? Det borde det vara för mången styrelsemedlem, chef och politiker. Ändå lyfter de de allra högsta ”lönerna”. Fysiskt tunga, psykiskt påfrestande och intellektuellt krävande arbeten till exempel inom småbarnspedagogik får bottenlöner. Har man då ”förtjänat” sin ”lön”?
Vad är ansvar egentligen? Är det en garanti för att på egen bekostnad åtgärda misslyckanden som skett inom ens ansvarsområde? Betalar företagsledningen ifall företaget gör förlust? Inom många chefspositioner handlar det om att dela arbetsuppgifterna
på två eller flera individer och på det sättet minska på hur krävande arbetet är. En chefsposition kan innebära stort ansvar ifall chefen personligen går ner på fabriksgolvet för att lappa arbetarnas bristfälligheter, hoppa in för någon som är sjuk eller fixa de saker som inte hör till någons arbetsuppgifter, men som ändå måste göras för att hålla maskinerna i rullning.
En chef som personligen inte gör detta utöver sin egen byråkratiska roll har inget riktigt ansvar! Till och med ett barn kan ge kommandon och klaga högljutt, utan att själv behöva göra någonting för att åtgärda saken.
Att fatta beslut över någonting ensam eller i grupp gör inte ett arbete mer krävande. Det finns massor av jobb där arbetstagaren fattar beslut,
utan att personligen behöva stå för konsekvenserna. Endast i det fallet att man personligen står för alla tänkbara konsekvenser som ens beslut kan skapa innebär det en mer krävande arbetsuppgift.
Att utbilda sig högre eller att skaffa sig många utbildningar är inte en garanti för att få utföra ett mer krävande arbete. Man utbildar sig till en annan typ av arbete. Företagen leds inte av sjudubbla eller tiodubbla doktorer!
Så länge som ”lönen” innehåller en orättvis inkomstöverföring från företaget till chefen måste den progressiva skatten finnas för att styra nettolönen i riktning mot vad man verkligen förtjänar för sin möda.