TÅNG ÄR SUPERTRENDIGT – OCH KLIMATSMART
Att lägga tång på tallriken är supertrendigt. Medvetna om det valde Linnéa Sjögren och Jonas Petterson för fem år sedan att säga upp sig från sina jobb som bibliotekarier i Göteborg för att starta en egen tångverksamhet. Numera har de fullt upp.
Tången växer i haven men smakar inte fisk, kräver ingen bevattning och ingen belysning. Bibliotekarierna Jonas
Pettersson och Linnéa Sjögren från Göteborg sadlade om och blev tångföretagare. De dyker i de iskalla vattnen längs Sveriges västkust och plockar tång som de torkar och säljer.
Sedan januari 2014 ägnar sig Linnéa Sjögren och Jonas Petterson åt att skörda vild tång på beställning längs svenska kusten i Bohuslän. Efterfrågan på färsk tång ökar och Linnéa Sjögren berättar att årets första beställningar kom redan i slutet av januari. Som tur är så är vissa sorter goda tidigt på säsongen.
– Purpurhinnan är fin när det är kallt i vattnet. Sockertången är också bra redan i slutet av januari, även om den är allra finast tidigt på våren. Man får räkna med att jobba i kallt vatten ibland, säger Linnéa som valde att genomföra den kylslagna insamlingen i vadarbyxor.
Andra sätt att skörda är från klippkanten, från en liten båt eller genom att dyka.
– Det beror på vilken sorts tång man är ute efter. Vissa sorter växer i strandkanten, andra på lite djupare vatten, säger hon.
Hundratals arter
Det finns flera hundra sorters tång i svenska vatten, men Linnéa och Jonas Pettersson nöjer sig med att skörda 10–15 sorter, bland dem sockertång, blåstång, sågtång och fingertång.
– Sockertången är en av mina favoriter. Den är allsidig, man kan använda den i bröd, göra tångchips, steka eller woka den. Tång smakar varken hav eller fisk, snarare är den lite mineralaktig, köttig och söt i smaken. Vill man äta rå tång rekommenderar jag blåsor från blås- eller knöltång. De är krispiga och jättegoda råa, säger Pettersson.
– Min erfarenhet är att många är lite rädda för att plocka och äta det som växer i havet, men det finns ingen giftig tång i Sverige. Man måste välja sina plockställen, undvika hamnar och platser med stillastående vatten. Bäst är öppna platser där vattnet rör på sig. Ju bättre vatten desto finare råvara.
Biblioteket hade kunskapen
Historien om tångföretaget Catxalot tog sin början 2013. Via en artikel i tidningen Gourmet fick Linnéa och Jonas upp ögonen för att det faktiskt finns ett näringsrikt och lättillgängligt skafferi i havet. Med Göteborgs universitetsbiblioteks böcker som källor började de förkovra sig, dels i marinbiologi, dels i tång.
– Vi var inställda på att göra något nytt och insåg att det fanns en lucka i marknaden. I Asien och Sydamerika har man ätit tång i tusentals år och det är tradition även i vissa europeiska länder. På Island, Irland och delar av Storbritannien samt i Frankrike äter man tång sedan gammalt.
Således valde paret att säga upp sig. De flyttade från Göteborg till Grebbestad för att starta sitt företag i januari 2014 och helt oväntat fick de god hjälp på traven i början. Det var stjärnkocken Tommy Myllymäki som hörde av sig. Han var ute efter svenska alger till ett av sina tävlingsbidrag i kockarnas världsmästerskap Bocuse d’Or Europé 2014.
– Det var verkligen jätteroligt, jag trodde först att det var ett skämt. Hur som helst skickade vi massor av tång. Han använde vår havssallat, som han friterade och dekorerade som ett transparent segel på en fiskrätt. Det blev hur tjusigt som helst.
Klimatsmart råvara
En av fördelarna med tång på tallriken är just att det attraherar ögat.
– Många sorter är vackra att dekorera maträtter med. Brun tång blir vackert knallgrön när den hettas upp. Torkad tång är också vacker eftersom gröna, röda och bruna alger ger sin egen färg till pulvret.
En annan fördel är att tång är en klimatsmart råvara. Den behöver ingen bevattning, inget tillsatt ljus och ingen gödning. Tång tar också upp näring ur vattnet, vilket kan minska effekter av övergödning.
Därför pågår förstås forskning om tångodlingar. Sedan cirka tre år tillbaka pågår forskningsprojektet Seafarm, ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Göteborgs universitet utanför Kosterfjorden i norra Bohuslän.
– Vill man ha stor produktion är det odling som gäller och vissa sorter går bra att odla. Jag är säker på att vi kommer att ha tångbönder längs kusten ganska snart.
Miljömedvetenhet står högt upp på Catxalots agenda. Paret ordnar därför tångpaddlingar några gånger varje år. Utrustade med sax och påse får de kajakburna deltagarna lära sig vilken tång som är godast och hur man skördar vild tång på ett hållbart sätt.
– Vi vill få människor att knyta an till havet. Alger är en viktig länk långt ner i näringskedjan, så återväxten är viktig ur alla synvinklar. Ju fler människor som lär sig att se havet som sitt eget trädgårdsland, desto färre kommer att slänga skräp i det.
För att hinna med den ökade efterfrågan på färsk tång har Linnéa och Jonas utbildat ett gäng tångdykerskor som hjälper paret att plocka vid behov.
– Ett 20-tal medhjälpare har vi, en hel liten armé. Alla är inte kvinnor, men vi kallar dem för dykerskor ändå, för att hylla amadykerskorna i Japan och Korea, säger Linnéa.
Potatissallad med furikake
färskpotatis, 10 normalstora 1 tunt skivad gul lök 100 g mangold, gärna med olika färger på stjälkarna 1 msk hackad persilja 3 finhackade champinjoner 1 näve sockerärter, lätt förvällda om de är grova, annars råa.
Dressing:
5-6 msk olivolja 3 msk ketjap manis (söt sojasås) pressad lime Blanda dressingen direkt i salladsskålen.
Koka potatisen. Lägg i grovt skuren mangold och sockerärter när cirka 2 min av koktiden återstår. Häll av vattnet och låt ånga av och svalna lite. Skär potatisen i mindre bitar för att de lättare ska dra åt sig av dressingen. Lägg allt i skålen och blanda så att dressingen kommer på alla bitar. Låt dra i minst 15 minuter. Smaka av med mer ketjap manis om det behövs.
Strö på rikligt med furikake innan servering. Furikake är en japansk kryddblandning med tång och sesamfrön som finns att köpa i de flesta asiatiska mataffärer.
Tips: Furikake är gott också på rotmos och potatismos.
Tångbröd
Ett gott tångbröd som bland annat serveras under Tångdagarna på Catxalot i Grebbestad. Tången ger degen bättre jäskraft.
Ett större bröd eller 8–10 småbröd.
3 g (3 krm) jäst 3 dl kallt vatten 6 1/2 dl mjöl 1 1/2 tsk salt 20 g torkad mald sockertång och/ eller fingertång
Rör ut jästen i vattnet och tillsätt sedan mjöl och salt. Rör kort (en halv minut räcker gott), täck med plastfolie eller lock och låt stå 8–10 timmar i rumstemperatur, exempelvis över natten. Degen ska vara lös.
Häll ut degen på ett mjölat bakbord, dra ut den till en kvadrat och vik sedan ihop den till ett paket. Momentet gör att degen håller ihop bra och lätt kan delas när den jäst klart.
När man vikt ihop degen kan man vända den upp och ner så öppnar den sig inte i skarven när den jäser. Så snart degen är ihopvikt sätter man på ugnen på full värme. Sätt en plåt eller en baksten på mittersta falsen och en oöm plåt på nedre hyllan. När degen har jäst mellan en halv och en hel timme skjutsar man in brödet i ugnen. På den oömma plåten längst ner kan man lägga några isbitar, de smälter till ånga som gör bröden fina.
Baka bröden på 250 grader, titta till dem efter tio minuter eller så, har de då väldigt mycket färg sänker du värmen till 200 grader. Lufta ugnen mot slutet, öppna en stund så att fukten åker ut. Det ger knaprigare skorpa.
Fransk chokladtårta med dulse
Klassisk fransk kletig chokladtårta med rödalgen dulse. Dulse är en mycket god och användbar vild alg från Island, som finns att köpa på påse i välsorterade butiker. Den ger en lätt sälta och rund, fin smak. Jättegod med choklad! 250 g mörk choklad 250 g smör 6 ägg 2 3/4 dl strösocker 1 dl vetemjöl (60 g) 8 g torkad dulse (rödalg) eller en liten näve torkad Ställ ugnen på 175 grader. Smörj en rund form, 26 cm i diameter.
Finhacka chokladen. Blötlägg dulsen i någon minut i kallt vatten och hacka den fint. Smält smöret och blanda med chokladen tills den smält. Rör ner dulsen och rör om.
Vispa ägg och socker poröst och blanda det med chokladsmöret. Rör ner mjölet, gärna siktat. Häll smeten i formen. Grädda i nedre delen av ugnen i 25–30 min tills smeten precis börjat stelna. Den ska inte vara genomgräddad.
Tips: Baka en dag i förväg eller låt kakan svalna och ställ den sen en timme i frysen.