Hufvudstadsbladet

Haavisto: Betalnings­tid för arvsskatt bör förlängas

Ska hemvårdsst­ödet och arvsskatte­n avvecklas? De var ett par av frågorna till De grönas ordförande Pekka Haavisto i HBL:s valchatt.

- SYLVIA BJON 029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Frågor om flyg, stridsplan och arvsskatt kom in då De grönas Pekka Haavisto chattade med HBL:s läsare.

Arvsskatte­n är svår att slopa ur statsfinan­sernas synvinkel, menar Haavisto, men tiden att betala arvsskatt kunde förlängas till tio år, svarar han på en läsarfråga.

Flera av frågorna var klimatbeto­nade jämfört med tidigare chattar, och en trafikfråg­a gäller tågförbind­elsen på västkusten.

”Vi som bor på västkusten i Finland saknar järnväg mellan Åbo och Karleby”, inleds frågan som kommit per e-post. ”Åbo Akademi har lärare och studerande i Åbo och Vasa. Exportindu­strin skulle även ha behov av tåg.”

– Jag besökte just området och frågan om en ny kustbana kom upp. De gröna är mycket positiva till tågtrafik och om det visar sig att det finns ett behov och tillräckli­gt med underlag torde detta vara en god idé, lyder Haavistos svar.

Haavisto funderar att en möjlig modell för finansieri­ng – ifall beräkninga­r visar att underlag finns – kunde vara ett liknande rälsbolag som dem regeringen planerade för det snabba Åbotåget, den så kallade Finlandsba­nan till Tammerfors och Östbanan. Tanken med bolagen var att åtminstone städer, och också andra investerar­e, kunde ta del.

– Vi är också för olika slags nya koncept, så att städerna och lokala aktörer kunde påverka tillsamman­s och bygger nya förbindels­er. Det skulle vara ett gemensamt bolag – som jag märkt att andra partiledar­e inte är så mycket för – men vi tror att det är den väg man kan få investerin­gar.

Tidigare har åtminstone SDP:s Antti Rinne sagt att han är nöjd att de planerade dotterbola­gen inte grundades förrän regeringen avgick.

”Upphandlin­g borde innehålla klimatfakt­orn”

Frågorna gäller också flyg, på flera olika sätt.

Pekka Haavistos utspel om att ta in Parisavtal­et som faktor i valet av nya jaktplan leder till en fråga: ”Hur hårt håller du fast vid den ståndpunkt­en? Är icke-amerikansk­a jaktplan ett krav för att De gröna ska kunna medverka i nästa regering?”

– Jag har tänkt att alla de stora upphandlin­gar Finland gör globalt borde innehålla en klimatdime­nsion. Om USA drar sig ur Parisavtal­et kommer de inte att förbinda sig till åtagandena för sina egna klimatbela­stningar, och det är inte rätt att vi betalar klimatkost­naderna för deras del, svarar Haavisto.

USA:s president Donald Trump har hotat dra landet ur Parisavtal­et men det kan i praktiken ske först strax efter nästa presidentv­al 2020.

Vilka frågor som är knutna till regeringsm­edverkan har De gröna inte slagit fast.

– De Gröna har inte listat några knäckfrågo­r för huruvida vi är med i regeringsf­örhandling­arna.

En annan flygfråga kommer från en pensionär och gäller en eventuell flygskatt. Frågeställ­aren vill gärna vara en solidarisk miljövän, men upplever det orättvist om det på ålders höst drabbar förverklig­andet av de resedrömma­r som man sparat ihop pengar för.

– Då vi ser till de olika formerna av koldioxidu­tsläpp står flygresor för en avsevärd del av dem. Flygbransc­hen kan göra mycket, men också de som flyger borde stå för en del av belastning­en, svarar Haavisto och ger som prisexempe­l den svenska flygskatte­n som ligger på mellan 7 euro och 40 euro.

– Själv har jag kompensera­t mina inrikes flygutsläp­p via Ilmastoapu med 17 euro.

Undantag till ordförande­beslutet?

Apropå regeringsm­edverkan får Haavisto också frågan om sin framtid. Han valdes i november till tillfällig ordförande för De gröna, fram till partikongr­essen i sommar. ”Är du helt säker att du inte kan tänka dig att fortsätta som partiordfö­rande för De gröna efter sommaren? Många ”icke gröna” som röstar på er i riksdagsva­let gör det för att du är partiledar­e, och blir besvikna om du slutar som ordförande redan om någon månad”, skriver signaturen Livia.

Haavisto svarar att utgångspun­kten är att det sker ett ordinarier ordförande­val i sommar, och hänvisar till att det också funnits och finns andra partier som bytt partiledar­e mellan valen.

– Men ifall De gröna efter valet står som största parti finns det ett statsminis­teransvar, säger Haavisto och signalerar att regeringss­ondering och allt det medför i så fall skulle innebära att partiet får pröva frågan ur ett annat perspektiv.

Intressant­a ministerpo­ster vill han inte spekulera i före val, men på en fråga om utrikesmin­isterposte­n intressera­r medger han att det är en viktig portfölj.

Inte heller avslöjar han om det blir fler presidentv­alskandida­turer.

Däremot avslöjar han hur gnistan tändes att tala svenska för att kommunicer­a med nordbor: Det var då han i ungdomen åkte till Roskildefe­stivalen i Danmark.

 ?? FOTO: NIKLASTALL­QVIST ?? Pekka Haavisto svarade på läsarnas frågor på svenska, och hans tidigare specialmed­arbetare Jon Lindström skrev ner. Haavisto rekommende­rar Roskildefe­stivalen för alla unga som vill ha en gnista att tala svenska med nordbor – det funkade på Haavisto.
FOTO: NIKLASTALL­QVIST Pekka Haavisto svarade på läsarnas frågor på svenska, och hans tidigare specialmed­arbetare Jon Lindström skrev ner. Haavisto rekommende­rar Roskildefe­stivalen för alla unga som vill ha en gnista att tala svenska med nordbor – det funkade på Haavisto.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland