Barnmorskor i Lojo redo att rycka ut
När tre sjukhus på tio år har stängt sina förlossningsavdelningar i södra Finland har vägfödslarna ökat. Personalen får hitta nya sätt att hjälpa föderskorna.
Förlossningsenheter läggs ner, föderskorna hänvisas till allt större enheter längre bort och antalet barn som föds på vägen till sjukhuset har blivit fler. Forskarprofessor Mika Gissler på Institutet för hälsa och välfärd (THL) ser en tydlig trend, också i fjol ökade antalet förlossningar som inte skedde på BB.
– På tio år har de här oplanerade förlossningarna fördubblats, säger han.
På de mindre sjukhusen är hotet om ytterligare nedskärningar dagligen närvarande. Vad hände egentligen med förlossningsvården utanför huvudstadsregionen? I Borgå suckar SFP-politikern
Mikaela Nylander, som kämpat för de små sjukhusens existens, över jourförordningen som kräver kring 1 000 födslar för att ett sjukhus ska få erbjuda förlossningar. I Lojo klarar man gränsen med nöd och näppe och kämpar dagligen för att locka mödrar att föda just där.
– Det här motiverades i tiden med patientsäkerhet. Men gränsen sattes bara för att kunna stänga alla små enheter, säger Nylander.
I Lojo har barnmorskorna på sjukhuset initierat ett pilotprojekt med fältbarnmorskor och rör sig ute i grannkommunerna för att berätta om sin service.
Idén föddes i ett kafferum på Lojo sjukhus. Någon hade läst att man på andra håll i Finland börjat skicka ut barnmorskor för att assistera de mödrar som riskerade föda sitt barn på vägen till sjukhuset. I Lojo tände alla på idén: barnmorskorna, läkarna och akutvårdarna på räddningsverket en kilometer från sjukhuset.
Fältbarnmorskorna i Lojo började göra utryckningar den 1 augusti i fjol och fram till årsskiftet hade larmet gått tre gånger. Under 2019 räknar man in två utryckningar hittills.
– Vi har alltid kunnat åka i väg, säger barnmorskan Paula Malinen, som plockat med sig väskan med utrustningen och ryckt ut tre av gångerna.
Hon vet redan hur en värkande föderska ser ut när barnmorskan kliver in i ambulansen.
– När hon ser mig drar hon en suck av lättnad.
Född i ambulansen
Ännu har Malinen inte behövt ta emot ett barn i ambulansen.
– Men det har varit nära. En av mammorna födde precis när vi kommit fram till sjukhuset. Hon hann bara kliva över tröskeln till förlossningssalen när barnet kom, säger Malinen.
Målet är alltid att hinna till sjukhuset så inga barn föds på vägen, men i decemberkylan 2018 blev det för bråttom i alla fall. Den gången var det Malinens kollega som hade åkt ut. Barnmorskan åkte från Lojo till Karis, där hon klev in i ambulansen som plockat upp föderskan på vägen, och tre minuter senare föddes en Hangöfamiljs andra barn, en liten flicka, med hjälp av samma barnmorska som storebror kommit till världen. Det var först när förlossningen var över som både barnmorskan och föderskan insåg att de hade träffats förr.
Tillräckligt många av Lojosjukhusets 30 barnmorskor har anmält sig som frivilliga för fältservicen för att det alltid ska finnas någon på jobb som kan åka ut när det behövs.
– Den här verksamheten ökar patientsäkerheten och jag är verkligen stolt över hur den har fungerat, säger förlossningsöverläkare Raija Räty.
I praktiken fungerar systemet så att en av barnmorskorna i varje arbetsskift tar ansvar för den larmtelefon som akutvårdarna på räddningsverket ringer när de vill ha med sig en barnmorska på utryckning. Har alla barnmorskor händerna fulla måste de säga att de inte kan lämna avdelningen, men det har aldrig hänt hittills.
– När larmet går uppdaterar man snabbt de kolleger som blir kvar på sjukhuset, drar på sig fältkläderna och tar hissen till sjukhusentrén, säger Malinen.
Samarbete
Det är akutvårdens fältchef vid räddningsverket som möter barnmorskan vid sjukhusdörren och tillsammans susar de sedan i väg. Samtidigt har en ambulans startat någon annanstans. Föderskan, som kanske redan har åkt hemifrån i egen bil eller taxi, kommer snart att tas omhand av både ambulanspersonal och en tillskyndad barnmorska.
Sedan hoppas man att barnet hålls inombords tills föderskan når BB.
– Om det blir kris? Kejsarsnitt i ambulansen? Nej, nej, hemska tanke, säger Malinen och skakar på huvudet.
Till planerade hemförlossningar åker fältbarnmorskorna inte. Deras arbete är ett komplement till akutvården.
Sjukskötaren Janne Keto, som arbetar som fältchef inom akutvården i Lojo, har varit med om att utveckla konceptet i Lojo. Han är nöjd.
– Barnmorskorna har lärt vår personal en hel del och det ger trygghet. De har också besökt oss på brandstationen och bekantat sig med ambulanserna. Akutvårdarutbildningen har rätt kortfattad undervisning om frågor som gäller barn, och den undervisningen fokuserar förstås inte på förlossningar.
På räddningsverket arbetar 80 akutvårdare i fyra skift per dygn, alla dagar.
– Det här projektet har fått beröm i vår personal, och nu har ryktet förresten också nått Villmanstrand. De har ringt från sjukvårdsdistriktet Eksote i Södra Karelen och frågat lite om hur vi organiserat det hela här, säger Keto.
Men kan föderskan alltid få hjälp på svenska? – Räddningsverkets enheter i Raseborg har alltid någon som kan svenska och många barnmorskor arbetar också på två språk. Om det någon gång har blivit oklart vad som är på gång har vi klarart av att reda ut frågan med hjälp av kollegerna i Raseborg, säger Keto.
På BB i Lojo arbetar man för svenskan. Facebookkontot uppdateras på två språk, på Instagram pratar man svenska och i personalen finns många tvåspråkiga.
Specialister 24/7
I tider då förlossningsavdelningarna förväntas ha cirka 1 000 förlossningar om året för att inte läggas ner måste avdelningarna försöka nå ut med sitt budskap om vilka högklassiga tjänster de kan erbjuda. Förutom tjänsten med fältbarnmorskor har Lojo specialistläkarjour dygnet runt alla dagar.
– Vi har alltid barnläkare, anestesiläkare och gynekologer på plats, säger Räty. Därtill finns ett uppföljningsrum för de nyfödda som behöver extrastöd i början.
Lojo kan som ett av fyra sjukhus i Finland visa upp ett certifikat över babyvänlig verksamhet med bra amningsstöd, och arbetar för att underlätta föderskornas strapatser. I den största av de tre förlossningssalarna står ett stort badkar, som en vit krona mitt på golvet. Karet fyller man med vatten när föderskan önskar vattenförlossning.
– Om föderskan vi hjälper ute på fältet har planerat att föda i vatten så kan barnmorskan plocka fram telefonen och be kollegerna börja fylla karet medan vi åker in, säger Malinen.
I en annan av salarna hänger ett brett ljuslila tygstycke från en krok i taken. I yogaduken kan en föderska vila ryggen eller magen och ta stöd medan värkarbetet pågår.
För att marknadsföra avdelningen och möjligheten att föda i Lojo gör barnmorskorna också ett annat slags fältarbete. De åker ut för att hålla rådgivningskvällar i grannkommunerna. Barnmorskorna åker till grannkommunerna för att tala med gravida som då kan få professionella svar på frågor om förlossningen och om till exempel smärtlindring. I slutet av mars besökte man Sjundeå, i maj bär det av till Vichtis och däremellan gör barnmorskorna reklam för Lojo på barnmässan i Mässcentrum i Helsingfors.
– Alla vet inte att man oftast kan välja vilket förlossningssjukhus man vill, till oss kan man fast komma från Esbo, säger överskötare Tarja Vesanen.
– Att barnafödandet överlag minskar ser vi ju här. Kring 1 200 förlossningar, upp till 1 500, skulle jag önska mig, men den allmänna nedåtgående trenden i Finland kan vi ju inte påverka, säger Räty.
annika.rentola@ksfmedia.fi
ANNIKA RENTOLA