I höst vill ännu fler börja i gymnasiet i Grankulla
Studentexamens framtida roll i antagningen till högskolor påverkar eleverna redan i grundskolan, enligt Niklas Wahlström som är rektor vid gymnasiet Grankulla samskola. Han är kritisk till det han nu ser hända.
Gymnasiet Grankulla samskola har toppat gymnasiejämförelser det senaste året. I fjol var det Grankullaskolan som hade den högsta medeltalsgränsen i huvudstadsregionen, och i STT:s nationella gymnasiejämförelse kom skolan på fjärde plats.
Bland årets förstahandssökande är intresset ännu större än tidigare år, framgår det av utbildningsförvaltningens statistiktjänst.
Skolans rektor Niklas Wahlström är inte överraskad av de många förstahandssökandena, men nog av deras preliminära kursval. Över 90 procent meddelar att de vill läsa lång matematik. Det här hänger ihop med reformen av antagningen till högskolor. Enligt Wahlström har den orsakat en explosion av intresset för matematik – en utveckling han beklagar.
På finskt håll har företagen inom prepkursbranschen börjat snegla mot grundskolan, eftersom många vill komma in till ett visst gymnasium.
De nya antagningskriterierna för högskolestudier har förutspåtts bli de traditionella prepkursernas undergång. När studentexamen spelar en avgörande roll ska man inte längre behöva gå dyra kurser för att plugga till inträdesförhör.
Men till exempel Studentbladet har gjort en rundringning som visar att prepkurserna även i Svenskfinland i stället flyttar neråt i ålder, till abiturienterna.
Yle har talat med de stora kursarrangörerna på finskt håll. Enligt dem väntas en ökad efterfrågan i ännu yngre åldrar – redan i grundskolan. Logiken är följande: För att få en eftertraktad studieplats vid en högskola behövs ett bra studentvitsord. Då kan man ha en fördel av att gå i ett ”bra gymnasium”. För att komma in dit behövs ett högt avgångsbetyg från grundskolan.
Fler tar kontakt
Valmennuskeskus är en av de stora aktörerna inom prepkursbranschen. Företagets övningsplattform betjänar i dag gymnasister och studerande vid yrkesskolor och yrkeshögskolor. Vd Janne Nousiainen berättar att företaget kommer att öppna en motsvarande tjänst för de äldsta eleverna i grundskolan i sommar eller i höst.
– Vi får många frågor om hur man ska studera matematik. Behovet av studiehandledning ökar.
Utöver matematik är det i synnerhet kemi och fysik som efterfrågas. Att sälja studiehjälpmedel till grundskoleelever är något helt annat än att sälja prepkurser till unga vuxna.
– Det måste vara så billigt och kostnadseffektivt som möjligt, säger Nousiainen.
Valmennuskurssi erbjuder bara kurser på finska och därför kan Nousiainen inte kommentera om det finns efterfrågan på svenska bland grundskoleelever i Finland.
Grankulla i topp
Ett visst gymnasium är såklart inte en garant för framgång i studentexamen. På finlandssvenskt håll är gymnasiealternativen ofta begränsade med tanke på skolvägen. Det är bara i huvudstadsregionen som en finlandssvensk 16-åring har en palett med gymnasier att välja mellan.
I fjol krävdes det högst medeltal för att komma in till gymnasiet i Grankulla, 8,46. Samma skola klarar sig bra i nyhetsbyrån STT:s jämförelse av resultaten i studentskrivningarna i relation till betygen när de studerande började i gymnasiet.
När man går in i utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen visar det sig att Gymnasiet Grankulla samskola har ännu fler sökande i vår än för ett år sedan. Rektorn Niklas Wahlström säger att 159 förstahandssökande till de 96 platserna är fler än någonsin under hans tid som rektor.
Du är rektor på det mest eftertraktade gymnasiet i huvudstadsregionen. Spelar det någon roll vilket gymnasium man väljer, Niklas Wahlström? – Som studerande har man möjlighet att bli en bra student i vilket gymnasium som helst. Det finns bra lärare i alla gymnasier. Men man kan se en viss skillnad i kulturen i olika gymnasier. Den kan stödja och motivera till studier, eller tvärtom.
Han förklarar Grankullas attraktivitet med att studerande, tidigare studerande och deras vårdnadshavare sprider ett gott rykte om skolan.
– Det finns inte en enskild framgångsfaktor. Vi har ett brett kursutbud, en bra gemenskap och internationella projekt. Vi har en modern skola med modern pedagogik och goda lärare. De flesta här tycker att det är roligt att studera och utvecklas, och att studera tillsammans.
– Själv fokuserar jag på välbefinnandet. De studerande ska utvecklas som människor. De akademiska resultaten har kommit på köpet.
Kritisk till reformen
Det mest uppseendeväckande är enligt Niklas Wahlström inte att många vill till Grankulla, utan det stora intresset för att läsa lång matematik.
– Förhandsvalet visar att nästan ingen av dem som söker till vårt gymnasium väljer kort matematik. Intresset för den långa matematiken har ändrat drastiskt de två senaste åren, säger Wahlström.
När fler än nio av tio vill ha
lång matematik har skolans ledningsgrupp funderat vad det innebär för resten.
– Det blir små grupper i kort matematik, nästan privatundervisning.
Förklaringen hittas även här i reformen av urvalsproven. HBL har tidigare skrivit om att lång matematik till och med väger tyngre än religion för den som vill studera till präst, eller språk för den som vill bli språklärare.
Enligt Wahlström har snacket om att matematik är det viktigaste ämnet spritt sig ända ner till årskurs tre i grundskolan.
– I det egna högstadiet har vi sett att intresset för fördjupad matematik som tillvalsämne har exploderat.
Han har ändå svårt att tro att det handlar om ett äkta intresse för matematik och beklagar att eleverna väljer bort annat. Wahlström har noterat att allt fler också väljer fysik och kemi. Ämnen som tappar är enligt honom de korta språken och ämnen där det finns få nationella kurser, främst hälsokunskap och geografi.
Han tycker inte att det är ändamålsenligt att sätta stor press på ungdomar i alltför tidig ålder, vilket prepkurser och hjälpmedel för elever i grundskolan är ett tecken på.
– Jag är kritisk till hela antagningsreformen som ger olika poäng för olika ämnen. Det styr inte de studerandes intresse men nog deras val. De frågar sig inte vad som intresserar dem utan vad de måste läsa.
Ny strategi i Grankulla
I vår ser Grankulla över sin gymnasiestrategi och på sikt hoppas Wahlström kunna erbjuda fler platser i gymnasiet. Det förutsätter fler kvadratmetrar.
När gränsen för att komma in i Grankullagymnasiet har stigit har det funnits visst missnöje med att stadens unga inte kommer in. Men det är inte något rektorn kan påverka.
Tvärtom ser han det som berikande när det kommer elever från andra grundskolor till gymnasiet. Det blir inte heller ett logistiskt problem för dem som inte får studieplats vid närgymnasiet.
– Alla gymnasier i huvudstadsregionen ligger nära varandra.