Social rättvisa
Social Justice Warrior (SJW, ”socialrättvisekrigare”) har blivit ett skällsord som används mot alla som arbetar för jämställdhet och jämlikhet, speciellt feminister. Men vad är egentligen fel i att människor gör sitt bästa för att göra samhället mer jämställt? Social rättvisa har varit en viktig del av alla nordiska välfärdsstater och deras utveckling till världens lyckligaste och mest jämställda länder.
Folk som hånar jämställdhetsaktivister försöker ofta förlöjliga och förminska dem. Problem som rasism, diskriminerande på grund av genus, trans- och homofobi anses oftast som icke-problem och alla som vill förbättra läget vill bara ”godhetssignalera”. Godhetssignalering härstammar från engelska ordet virtue signaling som betyder att så kallade SJW:s bara vill ge ytligt stöd och få mer uppmärksamhet för sig själva. Min subjektiva upplevelse är att ingen vill föra fram jämställdhetsfrågor och social rättvisa bara för att få någon nytta av det. Prat om socialrättvisekrigare och godhetssignalering tyder på en ganska tråkig människosyn där alla människor bara är själviska och saknar riktigt god vilja.
I min idealvärld ska alla kämpa för social rättvisa. I min värld ska det inte vara ett skällsord att kalla folk för SJW. Utan socialrättvisekrigare, såsom suffragetter och queer-rörelsen skulle vi inte ha allmän rösträtt och homosexualitet kunde ännu vara kriminaliserat.
I dagens läge skulle den finska författaren och feministen Minna Canth troligen kallas SJW och samma gäller Miina Sillanpää som var den första kvinnliga ministern i Finland. Båda engagerade sig starkt i sociala frågor och jämställdhetsfrågor. De moderna socialrättvisekrigarna förde fram Tahdon 2013-kampanjen om jämställd äktenskapslag och nu försöker den finska jämställdhetsrörelsen få igenom ett medborgarinitiativ om samtyckeslagen. Translagen ska också förändras och där behöver vi igen flera aktivister som hejar för social rättvisa.
Men, social rättvisa är inte en fråga som gäller bara enskilda individer. Samtidigt som enskilda medborgare borde fundera på sina livsvanor behövs mer social rättvisa i vår politik. Som en politisk fråga ska social rättvisa gå över alla partigränser. Precis alla partier har något i sina valprogram som har med social rättvisa att göra, vissa mer än andra. Det måste finnas en stark politisk vilja för mänsklig politik i Finland, EU och hela den globaliserade världen. Social rättvisa är inte bara socialpolitik, utan också skattepolitik, klimatpolitik och så vidare.
Minna Canth konstaterade att ”Kvinnofrågan är inte bara en kvinnofråga, utan en fråga för hela mänskligheten”. Canths tankar om social rättvisa lever kvar och är relevanta också i dag. Social rättvisa är inte ett skämt utan en livsnerv för vår välfärd. Den världskända svenska sociologen Göran Thernborn har skrivit att ojämlikhet dödar. Det är svårt att göra behovet för social rättvisa mer tydligt än det.
”Social rättvisa är inte ett skämt utan en livsnerv för vår välfärd.”
JUHO PYLVäNäINEN är feminist och blivande socialvetare, bosatt i Åbo.