Många falska EU-kandidater

Svallvågorna efter riksdagsvalet har ännu inte lagt sig, men redan nu blåser det upp till EU-val, där flera nyvalda riksdagsledamöter är med.

tommy.westerlund@ksfmedia.fi

TOMMY WESTERLUND

Det är en speciell situation då vi just har haft riksdagsval och regeringsförhandlingarna kommer att vara i full gång sannolikt under hela EU-valkampanjen.

Frågan är hur det kommer att inverka på valrörelsen och deltagandet i EU-valet. Det kan i värsta fall skapa en konfliktsituation om partier samtidigt som man förhandlar om bland annat Finlands EU-linje i samband med regeringsförhandlingarna ska driva sin egen EU-valkampanj.

Finlands EU-politiska linje och unionens framtid berördes knappt alls inför riksdagsvalet. Det är minst sagt märkligt då dels en stor del av Finlands lagstiftning numera sker inom EU, dels enormt stora frågor just nu borde lösas på EUnivå och inte bara nationellt, såsom klimatförändringen, flyktingpolitiken och internationella relationer.

Förhoppningsvis kommer de här viktiga frågorna tillsammans med de stora politiska förändringarna i de flesta EU-länder med EUskeptiska, nationalistiska partier på frammarsch att sätta fart på valrörelsen och framför allt aktivera väljarna.

EU-valrörelsen kan bli en direkt fortsättning på den vi just har upplevt. Det är svårt att se en situation där väljarstödet i EU-valet skulle avvika väldigt mycket från resultatet i riksdagsvalet. Skillnader i hur mobiliseringen av väljare lyckas kan ändå ge förändringar.

Om valdeltagandet förblir på samma låga nivå som i de tidigare valen så röstar bara 40 procent. Med ett så lågt valdeltagande kan ett parti som lyckas mobilisera sina väljare i lika hög grad som i riksdagsvalet göra ett kanonval.

Ett exempel: Röstningsaktiviteten stannar på 40 procent och Sannfinländarnas medvind håller i sig, anhängarna orkar masa sig till valurnorna en gång till inom några veckor i samma skaror som i söndags i riksdagsvalet. Då får Sannf en tredjedel av alla röster.

Det här visar hur stor betydelse mobiliseringen i EU-valet kan ha och vilka följder det kan få.

HBL har redan tidigare på ledarplats påpekat det fräcka och oärliga systemet med dubbelkandidaturer, som visar stor brist på respekt för väljarna. Men det är skäl att göra det igen eftersom otyget nu är omfattande i flera partier.

Värst är det på den sannfinländska listan. 30 procent, eller 6 av 20 kandidater har precis valts in i riksdagen. Väljarna har ingen aning om vilket parlament de föredrar ifall någon blir invald också i EU-parlamentet.

De gröna har också hela fyra dubblerande kandidater, alla är dessutom nya riksdagsledamöter. För KD kandiderar både partiordförande Sari Essayah och Peter Östman. Essayahs omoraliska plan är att stanna i EU bara till årsskiftet.

I Vänsterförbundet ställer två kandidater upp trots att de just blev invalda i riksdagen. Den ena, Merja Kyllönen, har i förväg meddelat att hon stannar i riksdagen även om hon väljs in också i EU-parlamentet. Hon kandiderar endast för att samla röster till VF. Men varför ska väljarna då rösta på just henne i EU-valet?

Det här beteendet ökar knappast väljarnas intresse för EU-valet och uppskattning av EU.

Anmärkningsvärt är att vi ännu inte vet hur många platser Finland kommer att ha då EU-parlamentet igen samlas efter valet. Finland har nu 13 platser, men om och när Storbritannien lämnar EU stiger antalet till 14. Tidpunkten för brexit är avgörande.

Det kan också vara ytterst avgörande för huruvida SFP kommer att ha en egen EU-parlamentariker genast efter valet eller först senare – eller i värsta fall inte alls under de närmaste fem åren.

Många unga som kandiderade, men inte klarade inval i riksdagsvalet återfinns bland partiets EUkandidater. Att någon skulle rå på sittande EU-parlamentarikern Nils Torvalds är dock i praktiken omöjligt. Torvalds största utmaning är att hela SFP:s lista får ihop tillräckligt med röster för ett mandat. Det kräver som vanligt en betydligt större andel av alla angivna röster än partiet får i riksdagsval. Tidigare har det alltid lyckats då SFP:s väljare har röstat i större utsträckning än andra partiers väljare i EU-val.