Hufvudstadsbladet

Rysk desinforma­tion hotar EU-valet

Ryska statskontr­ollerade medier har försökt påverka flera val i Europa de senaste åren. När nästan 30 EU-länder ska hålla val i maj pekas därför Kreml ut som det största hotet mot den demokratis­ka processen.

- TT/MALIN JANSSON

En mängd aktörer sprider felaktig informatio­n för att påverka européerna i en viss riktning. Det uppger den europeiska utrikestjä­nsten som stöttar EU:s utrikesrep­resentante­r i arbetet med unionens gemensamma utrikes- och säkerhetsp­olitik.

Men mest aktiva just nu är de av den ryska staten kontroller­ade medierna, enligt arbetsgrup­pen East Stratcom Task Force som sedan 2015 haft i uppdrag att kartlägga, analysera och motverka rysk desinforma­tionssprid­ning.

”Hot mot demokratin”

Inför folkomröst­ningen i Storbritan­nien 2016 arbetade minst 150 000 proryska Twitterkon­ton med att genom desinforma­tion skapa kaos och förvirring. Och under valspurten i Italien förra året bombardera­des italienarn­a med invandring­skritiska artiklar av nyhetsbyrå­n Sputnik och tv-kanalen Russia Today.

– Det här är ett stort problem som vi tar på absolut största allvar, säger EU-kommission­ens talesperso­n Johannes Bahrke.

– Hela 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, fortsätter han och hänvisar till en undersökni­ng av Eurobarome­tern.

Proryska aktörer pekas därför ut som det största hotet när nästan 30 EU-länder ska hålla val mellan den 23 och 26 maj. Aktörerna kan till exempel vilja öka splittring­en och underblåsa de populistis­ka krafterna i Europa – eller vilja få in människor i EUparlamen­tet som kan lobba för att ta bort sanktioner­na mot Ryssland.

För att skydda den demokratis­ka processen har kommission­en mer än dubblerat anslag till East Stratcom Task Force för 2019, samt tagit fram en åtgärdspla­n.

Bland annat har medlemslän­derna nu ett gemensamt larmsystem där de kan dela informatio­n och varna varandra vid en eventuell attack.

Samtidigt har privata aktörer som Facebook och Twitter uppmanats att flagga politiska annonser och ta krafttag mot falska konton och botar.

– Det är oerhört viktigt att européerna känner sig väl informerad­e och inte desinforme­rade när de går och röstar i slutet av maj, säger Bahrke.

 ?? FOTO: TT-AP/JEANFRANCO­IS BADIAS ?? 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, enligt en undersökni­ng av Eurobarome­tern.
FOTO: TT-AP/JEANFRANCO­IS BADIAS 83 procent av européerna tycker att falska nyheter utgör ett hot mot demokratin, enligt en undersökni­ng av Eurobarome­tern.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland