Tyska bergsjägare lämnade unikt arkiv efter sig i Hangö
De välbevarade dokumenten och häftena kan vara enda materialet som återstår av sjunde bergsjägardivisionen
– Vad mer kunde man önska? Nu har vi allt som behövs för att skriva lägrets historia, säger arkeologen Jan Fast om fyndet som är det första konkreta arkivmaterialet som stöder att tyska soldater ur 206:e bergsjägarregementet vistats i Hangö.
Efter vistelsen i Hangö stred dessa bergsjägare hösten 1944 mot finska styrkor i Torneå, retirerade till Finska armen och tillfångatogs slutligen i Norge 1945 efter att kriget var över.
Jan Fast leder utgrävningarna på Tulludden i Hangö där Tyskland hade ett transitoläger för sina soldater mellan 1942 och 1944.
De unika dokumenten hittades ändå inte ute på Tulludden utan av en slump inne i staden, i Smörmagasinet i Östra hamnen.
Före utgrävningarna visste man inte mer än att Tyskland haft ett läger med 130 baracker på Tulludden. Men på fem år har bilden klarnat betydligt. Över 10000 föremål har Fast och hans assistenter, nu deltagare från en kurs på Hangö sommaruniversitet, hittat då de grävt på udden.
På Tulludden i Hangö har en stor ruta grävts upp en bit ifrån de tyska barackerna och intill naturstigen. En person borstar bort lite sand av en flaska, medan en annan skrapar bort sand från ett gummidäck.
Det är den femte och sista sommaren som arkeologen Jan Fast letar efter fynd från det tyska transitolägret som fanns på udden mellan 1942 och 1944.
Fast visar upp en liten raritet som hittats under sommaren. Det är ett mössemblem som hör till de tyska bergsjägarna.
– De var ett slags elitförband som var specialutbildade att fungera i extrema förhållanden. Tanken var att de skulle klara nordfronten galant efter att ha klättrat i Alperna, men verkligheten var en annan.
Det som är speciellt med fyndet är att det är i så gott skick.
– Annars är helheten viktigare än enskilda fynd.
Största fyndet hittades av en slump
Men det allra största fyndet från lägret hittades inte ens på Tulludden, utan i ett gammalt stort ventilationsrör av trä i Smörmagasinet i Östra hamnen.
Där hittade Hangöbon och elektrikern Kim Nylund en bunt välbevarade häften och papper av en ren slump i maj. Yle Västnyland var först med att rapportera om fyndet.
– Det är det första konkreta arkivmaterialet som stöder att tyska soldater ur 206:e bergsjägarregementet vistats i Hangö.
Regementets, och hela sjunde bergsjägardivisionens, arkiv försvann i andra världskrigets kaotiska slutskeden.
– Så det här kan vara det enda materialet det finns om dem. Det är ett jättebetydande tillägg i historien.
Fynd ger detaljerad information
I materialet finns information om bergsjägarna såsom namn och adress, vad de har gjort vid fronten och vad deras kommande uppdrag är.
– Vad mer kunde man önska? Nu har vi allt som behövs för att skriva lägrets historia, säger Fast om fyndet.
Det finns mycket detaljerad information om soldaterna i fyndet, allt från soldaternas och hästarnas kost till deras hälsotillstånd.
– Allt med tysk precision.
Just de här bergsjägarna stred senare i oktober 1944 mot finska styrkor i Torneå, sedan retirerade de till Finska armen där tyskarna hade sin sista befästning ”Sturmbock”. Till slut togs de till fånga i Norge 1945 efter krigets slut.
Som en stor terminal
Det tyska transitolägret på Tulludden är ett av många som Nazityskland hade under andra världskriget. På Tulludden fanns cirka 130 baracker.
Innan Fast började gräva efter fynd år 2014 var det inte mycket mer än så man visste. En karta över området fanns på Hangö museum, men inte mer.
Nu vet man att nästan alla 200 000 tyska soldater som vistades i Finland under andra världskriget har rest igenom lägret. Det rymdes ungefär 4000 soldater samtidigt i lägret. Samtidigt i lägret fanns cirka 40 kvinnor som skötte en Lotta Svärd kantin och det tyska soldathemmet.
– Man kan jämföra lägret med en stor terminal. Här tillbringade tyskar en till två nätter i väntan på en båt eller tåg.
En del soldater var på väg hem på permission eller skolning i Tyskland.
– I lägret avlusades de och snyggades upp. De fick också ny uniform, de måste vara i paradskick när de var hemma på permission.
De flesta soldaterna i lägret var på väg till fronten vid Ishavet, antingen i norra Finland eller Norge.
– Det var en samlingspunkt där man berättade historier och rykten från olika fronter. Mot 1944 var det mest sorgliga historier. Soldaterna ville hem, men samtidigt ville de också hjälpa kamraterna vid fronten.
Gräver i tyskarnas sopor
I sommar fokuserar utgrävningen på tyska skräphögar. Att hitta dem har varit knepigt av flera orsaker.
– Tyskarna slängde inte saker eller skräp vid barackerna. Det var ordning och reda.
Han har till exempel försökt hitta avfallshögen från Lottornas kantin utan att lyckas.
Att hitta högar som är orörda efter 1944 har också visat sig vara svårt, men just nu gräver Fast och deltagarna i Hangö sommaruniversitets kurs i Konfliktarkeologi på en plats med endast tyska fynd.
– Det här är ett fönster till lägrets vardag.
Från ett till tusentals fynd
Mellan 10000 och 20000 föremål har hittats sedan 2014. Det är allt från hygienprodukter, flaskor, böcker till stenkakor med musik.
– Före utgrävningarna hade Hangö museum inte ett enda föremål från lägret.
En stor del av fynden är sönderrostade konservburkar. På ett litet område av tjugo kvadratmeter hittades 400 konservburkar förra veckan.
Lägret hade en tydlig tysk prägel. Det vet Fast efter att ha hittat bevarade etiketter för första gången i sommar.
– Det var sauerkraut, tysk öl och franskt vin, säger Fast.
Flaskor från Ekenäs bryggeri skvallrar om att ortsbor har bidragit till tyskarnas välbefinnande.
– Vi vet också att Hangöbor hjälpte föra bagage ombord på fartygen, de fick tobak och annat i lön.
Man kan jämföra lägret med en stor terminal. Här tillbringade tyskar en till två nätter i väntan på en båt eller tåg.
Jan Fast
Arkeolog