Riko Eklundh hyllar sin farmor med sommarkonsert
Sommaren består ofta av traditioner och en populär tradition som nu firar 20-årsjubileum är Riko Eklundhs sommarkonsert i Nötö kapell. I år sätter han fokus på farmor Kerstin Eklundhs liv.
Det blir sommarsång i Nötö kapell också i år, även om konsertevenemanget har flyttat från den traditionella tidpunkten 7.7 klockan 7 e.m. till en dryg vecka senare – i år ordnar skådespelaren och konsertarrangören Riko Eklundh sin traditionella sommarsång onsdagen den 17 juli klockan 19.
– Det är 20-årsjubileum i år, för första gången ordnade jag konsert i Nötö kyrka i juli 1999. Men det är ändå inte tjugonde gången, för i början blev det inte en konsert varje år. Men de senaste tolv åren har jag arrangerat en eller flera konserter varje juli, ibland också på Utö, Hitis, Jurmo och i Nagu och under ett par år blev det också en avstickare till Möja och Sandhamn i Stockholms skärgård, berättar Riko Eklundh.
Men i år blir det bara en konsert och den hålls alltså på Nötö nästa vecka. Det blir en kombinerad konsert och bokpresentation, då årets tema är Flickan skall uppleva historia, vilket också är namnet på den bok som Eklundh har skrivit om sin farmor Kerstin Eklundh f. Furuhjelms liv (1891–1984). Boken utkom i oktober fjol.
– Musiken var viktig för farmor och jag skriver om hennes musikintresse på flera ställen i boken. Jag kommer att uppträda med låtar som Tsarhymn och Hungervals och som allsång Vi gå över daggstänkta berg fallera. Det blir också ett par sånger som jag inte har uppträtt med förr, som Krasnajavisan (av Erna Tauro och Benedict Zilliacus) och Karjalaisten laulu. Det kommer allt fler finskspråkiga sommargäster på konserterna och jag har lovat att också sjunga något på finska.
Karjalaisten laulu är en sång från Rikos barndom, då den var hemhjälpen Killa Villanens favoritsång i farmors hushåll. Villanen kom från Björkö på Karelska näset. På engelska sjunger Riko God save the King eftersom farmor Kerstin som ung studerade i London en tid.
Precis som under den första konserten och många gånger senare ackompanjeras Eklundh av pianisten Henrik Wikström, som dessutom spelar dragspel och orgelharmonium.
Den unge greven av Sandholm
Åbolands skärgård är Riko Eklundhs sommartrakter, här har familjen tillbringat många somrar och andra ferier sedan hans föräldrar hyrde en enkel stuga vid Alfred Lundströms pensionat på Sandholm, som ligger lite sydost om Nötö i Skärgårdshavet.
– Jag har tillbringat mina barndoms somrar på Sandholm och under flera år gav jag också ut Sandholmsbladet, en handskriven tidning som innehöll allt från nyheter och väder till korsord och serier. Den här tidningen måste ha gjort ett starkt intryck på Alfred Lundström eller Grefven av Sandholm, som han kallades, för han testamenterade Westergårds lillstuga till mig när han dog för cirka tjugo år sedan.
Det är där i Westergårds lillstu’ som Greven av Sandholm den yngre planerar sina sommarkonserter varje år. Eklundh har skämtsamt fått ärva grevetiteln i samband med stugan, en titel som han gärna lystrar till sommartid. Nu har han också planer på att skriva en ny bok, nämligen historien om den första greven.
– Jag har samlat på mig ganska mycket material om Sandholm och dess invånare. Alfred Lundström var den sista Sandholmsbon som bodde på ön året om och jag har bland andra intervjuat hans brorsdotter Anna-Lisa, som dog nyligen. Den här historien vill jag skriva en bok om och då ska jag också berätta hur det kom sig att jag, som alltså inte alls är släkt, fick ärva en stuga i bästa Kalle Anka-stil! Numera betraktar jag Sandholm som mitt andra hem, jag är deltidsboare, säger Riko Eklundh.
Den boken kan i bästa fall utkomma redan om ett par år.