Gruvindustrin: ny lag riskerar stänga många av våra dagbrott
Ett gruvprojekt kan sträcka sig över flera årtionden och därför borde man inte nu ändra den nya lagen på ett grundläggande sätt. Det framhåller representanter för gruvindustrin.
Medborgarinitiativet om ändringar i gruvlagen har fått de 50 000 underskrifter som krävs för att ett medborgarinitiativ ska nå riksdagen.
I initiativet föreslår man bland annat att gruvbolagen ska betala en skatt baserat på mängden malm som bryts i deras gruvor. Det här är någonting som oroar branschorganisationen Gruvindustri.
– Flera av våra dagbrott i Finland skulle få stänga igen om det här skulle ske, säger Pekka Suomela som är organisationens verksamhetsledare.
Gruvindustri vill hellre att en eventuell gruvskatt baserar sig på någonting annat än mängden utvunnen malm.
– Om vi är tvungna att införa en gruvskatt vill vi att den går till kommunerna och de invånare som bor i området där gruvorna finns. Ett gruvprojekt kan sträcka sig över flera årtionden och därför borde man inte ändra i den nya lagen från 2011 på ett grundläggande sätt, utan vänta och se effekterna av de tidigare förändringarna, säger Suomela.
– Alla gruvor som är i drift i Finland i dag är grundade under den tid då den gamla gruvlagen från 1965 ännu gällde. Därför borde man vara försiktig med att ändra på den nya gruvlagen från 2011, eftersom vi inte har sett dess inverkan på gruvindustrin ännu, säger Suomela.
Mera statligt asvar
– Vi måste komma ihåg att skydda den inhemska industrin. Det är frågan om en avvägning för alla nya regleringar som införs, vi vill knappast hamna i en situation där vi importerar allt malm från till exempel Sverige.
Inom branschen är man i grunden positivt inställd till att företagen tar mer ansvar för att skydda miljön men man vill också att staten bättre ska ta sitt ansvar.
– Till exempel när gruvan i Hitura skulle läggas ner uppskattade de statliga miljömyndigheterna kostnaderna för nedläggning av gruvan till 4,5 miljoner euro men i praktiken kostade det 15 miljoner euro, säger Suomela.
I medborgarinitiativet föreslår man också att staten och markägarna skulle äga de gruvmineraler som finns på deras mark. I nuläget ägs mineralerna av de företag som gräver upp dem.
– Det kan låta som en radikal förändring men i praktiken är det inte en särskilt stor förändring jämfört med i dag eftersom staten redan reglerar och övervakar all gruvverksamhet som finns i Finland, säger Suomela.
Gruvskatt till lokalinvånarna
Inom regeringspartierna SFP och Centern är man försiktigt positiva till en del av de förslag som finns i medborgarinitiativet. Bland annat ska en gruvskatt utredas i enlighet med regeringsprogrammet.
– Utgångspunkten för en uppdatering av gruvlagen är att förbättra miljöskyddet, garantera gruvföretagens möjlighet att driva sin verksamhet och att skapa förutsättningar för lokalinvånarna att påverka. Det är också viktigt att skapa acceptans för gruvprojekten, säger näringsminister Katri Kulmuni (C) i ett e-postmeddelande till SPT.
– Det är viktigt att intäkterna från en gruvskatt tillfaller de orter där gruvdrift bedrivs, säger Kulmuni.
Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP och ordförande för svenska riksdagsgruppen, säger att det är viktigt att tänka igenom vad skatten ska basera sig på.
– Skatten kan basera sig på värdet av malmen eller på mängden malm. Ur företagens synpunkt är säkert det förra att föredra. Sedan är det klart att ur miljösynpunkt är det mer logiskt att basera skatten på mängden malm som utvinns, eftersom det är mängden som utvinns som avgör hur stor inverkan på miljön är och inte värdet på malmen, säger han.
Tror du nya regleringar och skatter kan påverka gruvindustrin på ett negativt sätt? – Säkert kan det påverka företagens resultat till en viss grad men jag tror nog gruvindustrin ska klara av det. Flera av de större länderna inom gruvbranschen har redan en gruvskatt, säger Adlercreutz.
I medborgarinitiativet finns också en skrivelse om att det ska grundas en fond för att finansiera miljösanering om ett gruvföretag går i konkurs. Fonden skulle finansieras genom gruvskatten.
– Det finns redan i dag en liknande mekanism. Men den borde utvecklas. Samhället kan inte betala för den eventuella miljöskadan som ett gruvföretag har orsakat, säger Adlercreutz.