Saga Andersson siktar på medalj
Fyra i U18-EM, fyra i U20-EM och sjua i U20-VM. I sina tre senaste juniormästerskap har Saga Andersson varit smärtsamt nära en medalj. Målet i Borås är att få med sig hem något annat än bara en ny upplevelse.
Friidrottssäsongens första juniormästerskap, U23-EM i Gävle, blev inte en sådan framgångssaga som de finländska idrottarna hade hoppats på. Höjdhopparen Ella Junnilas brons blev den enda medaljen för Finlands lag.
Från och med torsdag får finländska juniorer nya chanser då U20EM ordnas, likaså på svensk mark. I truppen som består av ett drygt trettiotal unga friidrottare finns också några medaljkandidater. En av dem är finlandssvenska stavtalangen Saga Andersson.
19-åriga Andersson är delad trea i åldersklassens Europastatistik med ett säsongsbästa på 426 utomhus. I vintras klarade hon 430 med tak över huvudet.
Sin vana trogen har Andersson tävlat aktivt i sommar. Medräknat premiären i slutet av maj har det hittills blivit hela tolv tävlingar för Esbo IF-damen.
– Det är typiskt för mig att tävla ofta. Jag tar tävlingarna som träning, säger Andersson.
Resultatet 426 berättar inte allt om Anderssons form. Dels har hon tagit vissa risker, dels har hon haft dålig tur med regnigt och blåsigt väder. I sitt genrep förra helgen blev hon till och med utan resultat – men det kvittar.
– På träningarna har det gått bra. Jag måste bara få samma flyt i tävlingen. Jag siktar på ett så bra resultat som möjligt. Jämfört med i fjol är jag både snabbare och fysiskt starkare, säger Andersson som tränat med styvare stavar under sin uppladdning.
Om Andersson får tekniken att stämma ska de styvare stavarna bära henne mot nya höjder – och förhoppningsvis karriärens första stortävlingsmedalj.
Ung men erfaren
På meritlistan har Andersson fjärdeplatser från både U18-EM 2016 och U20-EM 2017. I fjol var hon sjua i U20-VM i Tammerfors. I sina tidigare mästerskap har Andersson tävlat mot äldre idrottare. I Borås hör hon till den äldsta årskullen.
Att målet är en medalj är ingen hemlighet.
– Det borde ju vara enklare nu när jag hör till de äldre idrottarna. Men stavhopp är alltid lite osäkert. Jag tänker inte på säsongsstatistiken, säger Andersson.
Koncentrationen ligger helt och hållet på fredagens morgonpass då stavkvalet står på programmet. Ett tidigt kval ska inte vara något problem för den regerande FM-bronsmedaljören och tvåfaldiga inomhusmästaren Andersson.
– Det är bara att stiga upp i god tid, säger hon glatt.
Den stora publiken har framgångsförväntningar och Andersson får axla en del av dem.
Det gäller att hålla nerverna i styr både i kvalet och i en eventuell final på den avslutande tävlingsdagen på söndag. Att Andersson har erfarenhet av tidigare stora mästerskap lär vara till stor hjälp.
– Man vet bättre hur allt går till på sådana här tävlingar och man har lärt sig att hantera stressen. Jag brukar inte vara så stressad men lite nervöst är det alltid, säger Andersson.
Utöver en medalj finns också en dröm om debut i ett seniormästerskap på Anderssons önskelista. Kvalgränsen till VM i Doha är tuffa 456, fjorton centimeter högre än Anderssons personbästa notering. Klarar hon det så fortsätter säsongen fram till början av oktober.