Sannfinländarna står starka – och kan växa
Ny ÅA-forskning visar: Partiet kan se fram emot nya framgångar
Sannfinländarna gjorde sitt tredje starka riksdagsval i rad i våras. Men fortfarande tänker många att den sannfinländska framgången är temporär.
Färsk forskning från Åbo Akademi om väljarna i vårens val visar ändå att partiet snarare kan se fram emot nya framgångar. Den sannfinländska väljarkåren är stabil. Den består av väljare ur alla åldersgrupper och väljarna är rätt jämnt utspridda över hela landet. Bara bland de allra äldsta är väljarstödet svagt.
Flera andra av de stora partierna fallerar i motsats till Sannfinländarna på någon av punkterna: antingen saknas unga väljare eller så har inte partierna väljarstöd över hela landet.
– Vi får vänja oss vid tanken att Sannfinländarna kan växa ytterligare, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och redaktör för forskningsrapporten.
För nästan 60 procent av dem som röstade på Sannfinländarna i vårens riksdagsval var migrationsfrågan viktig. Det visar en ny forskningsrapport som offentliggjordes på onsdagen.
Att migrationsfrågan var central för en stor del av de sannfinländska väljarna är kanske inte så överraskande. Mer anmärkningsvärt är att den inte var särskilt viktig för anhängare av något annat parti.
Enligt rapporten som publicerades av forskningsinstitutet Samforsk vid Åbo Akademi var migrationsfrågan viktig för bara kring 25 procent av De grönas och SFP:s väljare. För resten av väljarna frånsett sannfinländarna var motsvarande andel ännu mindre.
Sannfinländarna sticker i forskningsrapporten ut på många sätt, inte bara i migrationsfrågan.
Till skillnad från de övriga stora partierna har Sannfinländarna till exempel ett relativt jämnt väljarstöd i olika åldersgrupper och över hela landet. Det bådar gott för partiet i framtiden.
– Vi får vänja oss vid tanken att Sannfinländarna kan växa ytterligare, säger Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och redaktör för rapporten tillsammans med akademiforskaren Kim Strandberg.
Sämre ser det ut för SDP och Samlingspartiet som har betydligt färre väljare i de yngsta väljargrupperna.
Att SDP trots allt blev största parti i riksdagsvalet kan ha att göra med att partiet lyckades övertyga de rörliga väljarna. Forskningsrapporten visar att andelen osäkra väljare var rätt stor ända in på upploppet. Cirka 25 procent av väljarna tvekade mellan två eller fler partier.
Här var SDP en vinnare på vänsterkanten. Många som kunde ha röstat på De gröna eller Vänsterförbundet stannade till slut för SDP.
– Det är möjligt att många valde att rösta på SDP för att Sannfinländarna inte skulle bli största parti. Galluparna på slutet visade att det var mycket jämnt mellan partierna, säger Grönlund.
Störst acceptans för SDP
I forskningsrapporten utgår man från en webbenkät där kring 1 800 finländare fick ta ställning till valrelaterade frågor före och efter vårens riksdagsval, vid flera tillfällen. Sedan har forskarna analyserat materialet ur flera olika perspektiv.
Sannfinländarna är ofta den udda fågeln. Inget annat parti delar till exempel väljarna lika starkt. När respondenterna fick ge poäng från 0–10 för hur stor sympati man kände för ett parti var hälften mycket negativa och gav 0–2 poäng till Sannfinländarna. Cirka 15 procent gav högsta betyg, 8–10.
SDP visar sig vara det parti som fick flest sympatipoäng bland väljarna. Också De gröna och Samlingspartiet ligger högt upp på den listan.
Lägst ned på listan finns Kristdemokraterna, Sannfinländarna och Blå framtid. Vänsterförbundet, Centern och SFP ligger i mellanskiktet.
Rätt enhetligt regeringsblock
Efter valet och regeringsbildningen har man diskuterat i vilken grad regeringen är en vänsterregering. I forskningsrapporten ser man på frågan enligt väljarnas preferenser på vänster-höger-skalan. Dessutom granskar man hur väljarna placerar sig på en värdeskala som går från traditionella värderingar till liberala värderingar,
Resultatet visar att regeringspartierna utgör ett rätt enhetligt block. SFP:s väljare placerar sig visserligen i medeltal mer högerut, men på värderingsskalan ligger man rätt nära SDP, VF och De gröna.
Bara Centerns väljare sticker ut med sina mer traditionella och konservativa värderingar.
Kimmo Grönlunds analys visar att vänster-högerfrågan var viktigast för regeringsbildaren Antti Rinne när Rinne valde mittenhögerpartiet Centern framför högerpartiet Samlingspartiet.
Hade Rinne sett mer till värderingarna hade Samlingspartiet vägt tyngre. På värderingsskalan ligger SDP närmare Samlingspartiet än Centern.
Forskningsrapporten visar också att Kristdemokraternas och Sannfinländarnas väljare ligger långt från de övriga partiernas väljare när de gäller värderingarna. Det hade varit mycket svårt för Rinne att få till stånd ett regeringsprogram med dem.
– Överlag visar resultaten hur svårt det är att bilda regering i Finland. Partierna skiljer sig åt på flera olika dimensionella plan, säger Kimmo Grönlund.
Det är möjligt att många valde att rösta på SDP för att Sannfinländarna inte skulle bli största parti. Galluparna på slutet visade att det var mycket jämnt mellan partierna. Kimmo Grönlund professor i statskunskap