Skogen erövrade Uruguay
Boskapen härskade en gång i Uruguay. Landet var så gott som helt utan skog och betesmarkerna var vida.
I dag har skogen tagit över och skogsindustrin är en stor arbetsgivare. UPM står nu i startgroparna att bygga sin tredje massafabrik i landet, Finlands största investering utomlands någonsin.
De satsar på att plantera eukalyptus som är ett mycket lönsamt träd. Men eukalyptus är ett träd som tar vatten från markens lägsta depåer och konkurrerar ut andra träd och växter.
När exporten av pappersmassa nyligen översteg exporten av boskap i Uruguay var paradigmskiftet ett faktum. I det skoglösa Uruguay där boskapen trivts sedan 1700-talet har snabbt växande eukalyptus tagit över landskapet. Bakom förändringen står till stora delar den finska skogsjätten UPM.
I förrgår blev det klart att UPM:s nya miljardinvestering blir verklighet. Fabriken ska uppföras nära staden Paso de los Toros i centrala Uruguay och investeringen beräknas kosta omkring 2,4 miljarder euro.
Den nya fabriken, med en kapacitet att producera 2,1 miljoner ton pappersmassa, beräknas öka UPM:s totala produktionskapacitet för massa med drygt 50 procent. Förutom själva fabriken ska UPM också investera i Montevideos hamn och lokala anläggningar i Paso de los Toros.
Vatikanen medlade
Både finska UPM och finsksvenska Stora Enso opererar i Uruguay. UPM startade sin första fabrik i Uruguay för tolv år sedan. Investeringen bemöttes till en början med stor skepsis och oro. Argentinska demonstranter stängde av broar och vägar i sina försök att stoppa etableringen av UPM:s fabrik. Vatikanen fick medla, Argentina stämde Uruguay i Haagdomstolen och det tog tre år för advokater och experter att komma fram till det avgörande beslutet. Ett beslut som gav Uruguay rätt att anlägga pappersfabriker i den uruguayska delen av Uruguayfloden, som utgör gränsen mellan Argentina och Uruguay.
Miljökraven har hållits. Under de elva år som UPM verkat i Uruguay har utsläppen legat inom gränsen för de värden som tillåts i de överenskomna miljömålen.
Den uruguayska myndighet som kontrollerar utsläpp, DINAMA, gör oanmälda besök och stickprover hos fabrikerna i Fray Bentos och Colonia. Resultaten publiceras regelbundet och ingen har hittat något att anmärka på. I något enstaka fall har UPM fått böta på grund av högre utsläpp än tillåtet men det har varit enstaka situationer och ingenting som har oroat myndigheterna.
Några större arbetsolyckor har inte heller skett vid de finska fabrikerna. Att kunna hantera stora maskiner utan problem har setts som något unikt av många. Det är bland annat många kvinnor som har lärt sig att köra de gigantiska maskinerna och det har förändrat det sociokulturella landskapet på landsbygden för gott.
Tidigare fanns inte några arbetstillfällen för kvinnor, att sköta boskap var ett mansdominerat yrke och kvinnorna anställdes vid stora estancias enbart som kockar och städerskor. Nu finns det för första gången många kvinnor som gör kvalificerat arbete och som får lön som ofta är högre än deras mäns.
Inte bara massafabrik
När vi besöker UPM:s fabrik är det en ren och steril laboratoriemiljö som visas upp. Här tillverkas pappersmassa som skeppas vidare till Europa, Ryssland och Kina. I det sömniga Fray Bentos, en stad med 25 000 invånare, är alla mer eller mindre beroende av UPM. Det är inte bara de som arbetar på fabriken och som direkt får sin lön från massafabriken. Hundratals små och medelstora företag är underleverantörer till UPM – här finns de som trycker deras broschyrer, de som levererar maten till de anställda och så vidare. En fabrik som är i gång 24 timmar om dygnet har stora behov av en fungerande infrastruktur.
Innan UPM etablerade sig i Fray Bentos vad orten närmast en spökstad efter att det engelskägda slakthuset Anglo hade stängt. En gång blomstrade staden tack vare slakteriets mest kända produkt, corned beef, som exporterades till alla världens hörn. 1940 skänkte Uruguay en stor last corned beef till Finland, på burkarna kunde man läsa texten: “Uruguayn kansalta Suomen sankarilliselle armeijalle”. Men efter andra världskriget upphörde efterfrågan.
Största investeringen någonsin
UPM:s andra fabrik i Uruguay är den största som Finland någonsin gjort utomlands och den största investering som Uruguay någonsin fått ta emot. Så handlar det också om att det är världens största massafabrik som planeras. Förhandlingarna har skötts av en armé av jurister och experter.
För att etablera sig här kräver Finland att Uruguay investerar i infrastruktur och kommunikationer. Bland annat krävs en fungerande tåglinje mellan fabriken som ska byggas i det inre av landet, vid orten Paso de los Toros och hamnen i Montevideo. Hamnen måste också utvidgas och förbättras för att kunna ta emot de stora fartyg som ska skeppa slutprodukten till sina köpare.
Motstånd
Trots att pappersfabriken inte är den miljömarodör som man fruktade, finns det ännu ett rätt stort motstånd mot massafabrikerna. De ekoaktivister som driver motståndet hävdar att Rio Negro, som redan är en starkt förorenad flod, kommer att smutsas ner bortom all räddning och att både människor, djur och växter i området kommer att drabbas.
Rio Negro rinner i öst-västlig riktning genom Uruguays inre och möter sedan Uruguayfloden som rinner ut i Atlanten. Rio Negro är förorenad av slakthus och företag som längs med floden förädlar läder.
Många kritiska röster höjs också mot att UPM tar hand om den infrastruktur som krävs för etableringen och menar att staten avhänder sig sitt ansvar.
”Eukalyptusen äter vår jord!
Lantbruksingenjören Anahit Aharonian är en av de aktiva i motståndet mot UPM:s nya fabrik. Hon är född i en armenisk familj och blev som mycket ung medlem av Tupamarosgerillan. Hon satt fängslad i flera år på grund av sin aktivism.
Aharonian ifrågasätter UPM:s projekt.
– De satsar på att plantera eukalyptus som är ett mycket lönsamt träd. Men eukalyptus är ett träd som tar vatten från markens lägsta de
påer och konkurrerar ut andra träd och växter. Vi låter eukalyptus döda biodiversiteten och mångfalden, marken där eukalyptus växer förlorar sin näring och kan inte användas till något annat.
Hon är inte ensam om sin kritik. Många har varnat för vad skogsbruket i Uruguay kommer att få för följder. Uruguay har ursprungligen nästan inga inhemska skogar och de planterade skogarna av eukalyptustallar och granar förändrar landskapet för gott.
Men skogarna är tänkta för avverkning och blir inget permanent inslag i miljön. Motståndarna till pappersfabriksplanerna hävdar att marken töms på resurser och på näring och att kalhyggen är det som kommer att bli landets nya framtid.
– Motståndet handlar inte bara om utsläpp utan också om ett psykologiskt motstånd, en rädsla för förändringar, konstaterar Jaakko Sarantola, UPM-chefen som från början har varit mycket engagerad i denna nyetablering.
Kulturer krockar
– Det är två vitt skilda arbetskulturer som möts och konfronteras här, den finska effektiviteten och punktligheten mot den uruguayanska spontaniteten och förmågan att improvisera. Vi har nu en hybrid av dessa båda kulturer, säger Matias Martinez, kommunikationsansvarig på UPM i Uruguay.
ANA VALDéS