Forskare: ”ECB riskerar att få rädda politikernas skinn gång på gång”
Europeiska centralbanken sade på torsdag att man förbereder sig för nya stödåtgärder, mindre än ett år efter att det förra stödköpsprogrammet avslutades. Forskaren Antti Ronkainen säger att det är det nya normala så länge räntan är rekordlåg.
På torsdagen gav Europeiska centralbanken flera dystra signaler om att ekonomin börjar sacka i Europa igen. Den avgående centralbankschefen Mario Draghi sade att det alltjämt behövs ekonomisk stimulans.
I december i fjol avvecklades ECB:s program för stödköp av obligationer, för att både inflationen och det ekonomiska läget i allmänhet såg ljusare ut. Men det var då - nu har man skruvat ner förväntningarna.
ECB valde att inte sänka räntorna än, men ville ge starka signaler till marknaden om att man nu förbereder sig för allt – inklusive att förnya stödköp av värdepapper för att hålla hjulen rullande och upprätthålla en god tillgång till pengar.
Det hade gått bara åtta månader som man inte talade om stödköp i euroområdet – vilket väcker frågan om det är ”det nya normala” att centralbanken får ägna sig åt att stimulera ekonomin på det här sättet.
Forskaren Antti Ronkainen vid Helsingfors universitet påpekar att det vanliga redskapet en centralbank har – att ändra räntorna för att styra inflationen, så att man höjer räntan för att hindra överhettning eller sänker den för att stimulera ekonomin – inte är effektivt just nu eftersom räntan varit rekordlåg länge.
– Så länge de vanliga ränteinstrumenten är på noll eller rentav negativa, så är centralbankens funktionskraft beroende av ovanliga verktyg. Så stödköp av obligationer är det nya normala, om inte räntorna kan höjas.
– Läget visar på hur världsekonomin blivit beroende av centralbankernas aktivism efter finanskrisen 2008.
Draghi ser ut att bli en historisk centralbankschef eftersom han inte höjt räntorna en enda gång under sin åttaårsperiod, bara sänkt dem. Han slutar den sista oktober, och i november tar Christine Lagarde över.
Draghi blev känd för sitt tal 2012 där han lovade att ECB gör ”allt som står i dess makt”, i praktiken för att skydda medlemsländernas likviditet, inte bara bankernas. Också i torsdags talade han till medlemsländerna och uppmanade dem att fatta politiska beslut som puffar tillväxt och sysselsättning.
Kan man numera kalla centralbanken en politisk aktör? – ECB är en politisk aktör. Draghis ”allt som står i vår makt”-löfte och det stödprogram (OMT) som utlovades ett par månader senare kan ha hindrat att valutaunionen sprack. Efter det har ECB kontinuerligt ställt krav till medlemsländerna att stärka valutaunionen och utveckla den med bankunionen och finanspolitisk kapacitet, men åtgärderna har inte varit tillräckliga.
– Risken är att ECB blir en ”eurons dräng”, som i kommande kriser gång på gång får rädda politikernas skinn.
Vilket slags centralbank Draghi lämnar över till sin efterföljare är intressant. Redan nu har ECB gett löften om fortsatt låga räntor och åtgärder som sträcker sig en bra bit in i Lagardes period, vilket tolkas som att man vill bädda för klara förväntningar trots ledarskiftet. Men intressant är också hur mycket centralbankens roll och inflytande förändrats.
Tar Lagarde mer politisk roll?
Ronkainen följer med intresse med om det kommer nya beslut ännu i september under Draghis nästsista månad, vilket många analytiker väntar sig, eller om Draghi lämnar ett lass av bekymmer till sin efterträdare. För Lagarde vore det visserligen inget nytt att hoppa in i elden – hon var finansminister i Frankrike under finanskrisen och tog över internationella valutafonden IMF mitt i krisens efterdyningar.
– En annan intressant fråga är om Lagarde tar en mer politisk roll som ECB-chef och börjar kräva klara förändringar till exempel i unionens regelverk, som skulle ge friare tyglar åt medlemsländerna för att stimulera ekonomin.
❞ Risken är att ECB blir en ”eurons dräng”, som i kommande kriser gång på gång får rädda politikernas skinn.
Antti Ronkainen
forskare i politisk ekonomi, Helsingfors universitet