Mord på hbtq-aktivist sprider skräck i Ryssland
Sorg och chock råder i ryska hbtq-kretsar sedan en välkänd aktivist hittats mördad i S:t Petersburg. Aktivisten hade tidigare blivit hotad och uthängd på en hatsida – men enligt polisen var motivet personligt. Ändå är rädslan påtaglig, enligt aktivisten Svetlana Zacharova.
Söndag kväll påträffades en kropp i ett buskage i S:t Petersburg.
Kroppen, som enligt nyhetsbyrån Reuters bar spår av kniv-, och strypvåld, identifierades snart som Jelena Grigorjeva – en 41-årig välkänd aktivist, djupt engagerad i bland annat kampen för hbtq-personers rättigheter i Ryssland.
Några dagar tidigare hade en ökänd sajt släckts ned på nätet.
”Ett spel”
Sajten, som under ett års tid hade blockerats men dykt upp igen under snarlika adresser, kallade sig ”Saw” – ett namn stulet från den närmast kultklassade skräckfilmsfranchisen där en psykopat tvingar människor att bli försökskaniner i ett dödligt spel.
På samma sätt var den här sajten utformad som ett spel, säger hbtqaktivisten Svetlana Zacharova på telefon från S:t Petersburg till TT.
– Det var en lista. De publicerade bild, adresser och namn på hbtqpersoner och aktivister, och uppmanade andra att attackera dem. De som gjorde det utlovades en belöning, säger hon.
Ett av namnen var Jelena Grigorjeva.
Homofobin ökar
Hbtq-personers rättigheter har länge varit på tillbakagång i Ryssland. 2013 undertecknade president Vladimir Putin en lag som förbjuder ”propaganda för icketraditionella sexuella umgängen”, ett grepp som följdes av nationella protester och internationella fördömanden.
Officiellt är lagen tänkt att ”skydda traditionella familjevärderingar”. Men i praktiken har den förvärrat stigmatiseringen och diskrimineringen av sexuella minoriteter, enligt en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter från 2017.
– Lagen är ett klassiskt exempel på statligt sanktionerad homofobi. Vi vet också att den har gett upphov till en utbredd homofobi i samhället, eftersom den signalerar att hbtq-personer lever i strid med moralen och att det är okej att ge sig på dem, säger Tanja Loksjina på Human Rights Watch i Moskva.
Efter att lagen infördes 2013 ökade hatbrotten mot hbtq-personer, enligt en rapport från Human Rights Watch. Hur många som utsätts i dag är svårt att avgöra, eftersom tillförlitlig statistik är svår att föra.
– Många vågar inte anmäla av rädsla för att tvingas komma ut, eller för att de inte tror att det kommer att leda till någonting. Det råder i princip straffrihet för förövarna, säger Tanja Loksjina.
Inga bevis
På torsdagen uppgav polisen i S:t Petersburg att en man gripits för mordet på Jelena Grigorjeva, och att motivet bakom brottet var personligt. Gärningsmannen ska, enligt polisen, ha utfört mordet ”i ett alkoholrus”, meddelar AFP. Men aktivister avfärdar förklaringen, och menar att polisen inte har visat upp något bevis som utesluter andra motiv än en personlig konflikt.
Det faktum att Jelena Grigorjeva mottog flera dödshot strax innan hon dog – hot som polisen trots många anmälningar aldrig utredde – har fått flera att ifrågasätta utredarnas trovärdighet.
Svetlana Zacharov understryker att det verkliga motivet är oviktigt för stora delar av Rysslands hbtqbefolkning. Rädslan har gripit tag i dem ändå.
– Folk känner sig som måltavlor. Jag känner en aktivist som också stod på listan, och han fruktar för sitt liv. Hbtq används sedan 1990-talet som ett samlingsbegrepp för människor som räknas som minoriteter på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Det finns många varianter av begreppet – ibland används bara hbt, ibland tillkommer flera bokstäver med andra betydelser – som I för intersex, eller A för asexuell.