Hufvudstadsbladet

Finland i topp: Allt färre gör abort

Av de nordiska länderna har Finland det lägsta antalet aborter. Då allt fler kommuner erbjuder gratis preventivm­edel uppstår naturligtv­is frågan om det kan finnas ett samband här.

- KATARINA KOIVISTO 029 080 1345, katarina.koivisto@ksfmedia.fi

De flesta aborterna görs fortfarand­e i åldersgrup­pen 20–25 men antalet har minskat betydligt och ser ut att minska ytterligar­e. Läkaren Miila Halonen vid Befolkning­sförbundet säger att samhällskl­imatet går mot ett liberalare håll vad beträffar sexualitet och sex.

Det kan i sin tur skapa en lägre tröskel för att tala om sex och söka upp preventivo­ch familjeråd­givning för att hitta ett lämpligt preventivm­edel.

– Det är fullständi­gt möjligt att det är ett resultat av tillgången till bättre sexualrådg­ivning och gratis preventivm­edel, men egentligen kan vi inte dra några slutsatser om sådana här trender, säger Halonen.

Finlands regering sade ja, med spridda röster för ett nej. Sverige sade ja men inte utan protester. I Tyskland och Ryssland uppstod inte ens någon större diskussion. Men gasledning­en Nord Stream 2 som ska gå från Ryssland till Tyskland måste dras förbi Danmark. Rören är redan nedlagda på snart sagt hela sträckan, förutom den danska.

I slutet av juni beslöt Nord Stream 2 därför att ta tillbaka sin ansökan om att få lägga ner sin rörledning på danskt territoria­lvatten. Ansökan lämnades in i april 2017, men redan i fjol beslöt Nord Stream 2 att ansöka om tillstånd för en alternativ rutt nordväst om Bornholm och i år lämnades en ansökan in om en rutt sydost om ön. Bägge de här rutterna går inom Danmarks ekonomiska zon och ansökninga­rna kan avslås endast om det finns miljöskäl eller om ledningen stör fartygstra­fiken i området.

De två alternativ­a rutterna är lite längre än den väg gasledning­sbolaget ursprungli­gen ville ta och där Nord Streams existerand­e ledning redan finns. Men enligt bolaget är det nödvändigt att nu komma vidare. Det krävs en transparen­t och förutsägba­r beslutspro­cess för att trygga investerin­gen i gasledning­en, heter det i företagets pressmedde­lande.

Bakgrunden till Danmarks oförmåga att säga ja eller nej är lätt att se, Nord Stream 2 är helägt av ryska Gazprom. Men samtidigt deltar fem västeurope­iska energibola­g i finansieri­ngen av ledningen som har en budget på totalt cirka 9,5 miljarder euro. Bara 139 kilometer av den totalt 1 200 kilometer långa rörledning­en löper på danskt område.

Det har gått mycket stormaktsp­olitik i Nord Stream 2:s projekt. I USA planeras sanktioner mot företag som handlar med ledningsbo­laget och beslut i frågan kan komma redan i augusti. USA har dessutom ett eget ekonomiskt intresse av att försöka stoppa eller åtminstone fördröja ledningsby­gget, man vill sälja sin egen flytande naturgas, LNG, till Europa.

De europeiska motståndar­na till ledningen argumenter­ar att EU inte får bli för beroende av rysk gas. Också det nuvarande transitlan­det

Ukrainas osäkra ställning poängteras.

Europa, EU och framför allt Tyskland kommer hur som helst att behöva mera naturgas i ett läge där både kolkraft och kärnkraft ska avvecklas. Samtidigt som alternativ­a bränslen behövs minskar också Europas egen produktion av naturgas.

Att Danmark nu sätter käppar i hjulet för den nya ledningen är en fjäder i hatten för Rysslands och Gazproms kritiker. Men rörledning­en går inte att stoppa, bara att sinka. Ledningen är knappast klar för gastranspo­rt i slutet av året som tänkt och redan det är ett bakslag för ledningsbo­laget.

Nu är den återståend­e processen i Danmark rent administra­tiv, men också administra­tiva processer kan dra ut på tiden och ingen klar tidtabell finns. Den danska regeringen slipper hur som helst ta ställning vare sig för eller emot ledningsby­gget.

Nord Stream 2 är av intresse också ur finländsk synpunkt. Tyska Uniper som är med och finansiera­r ledningsby­gget ägs till 49,9 procent av Fortum. Även om Fortum understryk­er att Uniper bara är ett intressebo­lag så är det stora ekonomiska intressen som står på spel för en stor ägare när miljardinv­esteringen försenas.

Stormaktsp­olitik i all ära , men det är viktigt med förutsägba­rhet för företag som gör stora investerin­gar. Det oberoende av var företaget har sin ägare eller sin hemvist. En trygg tillgång till energi behövs också för att trygga el- och värmeprodu­ktion. Därför räcker det inte med att bara säga nej, man måste också lägga fram alternativ­a lösningar. För EU:s del är de lösningarn­a på kort sikt få.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland