Finland i topp: Allt färre gör abort
Av de nordiska länderna har Finland det lägsta antalet aborter. Då allt fler kommuner erbjuder gratis preventivmedel uppstår naturligtvis frågan om det kan finnas ett samband här.
De flesta aborterna görs fortfarande i åldersgruppen 20–25 men antalet har minskat betydligt och ser ut att minska ytterligare. Läkaren Miila Halonen vid Befolkningsförbundet säger att samhällsklimatet går mot ett liberalare håll vad beträffar sexualitet och sex.
Det kan i sin tur skapa en lägre tröskel för att tala om sex och söka upp preventivoch familjerådgivning för att hitta ett lämpligt preventivmedel.
– Det är fullständigt möjligt att det är ett resultat av tillgången till bättre sexualrådgivning och gratis preventivmedel, men egentligen kan vi inte dra några slutsatser om sådana här trender, säger Halonen.
Finlands regering sade ja, med spridda röster för ett nej. Sverige sade ja men inte utan protester. I Tyskland och Ryssland uppstod inte ens någon större diskussion. Men gasledningen Nord Stream 2 som ska gå från Ryssland till Tyskland måste dras förbi Danmark. Rören är redan nedlagda på snart sagt hela sträckan, förutom den danska.
I slutet av juni beslöt Nord Stream 2 därför att ta tillbaka sin ansökan om att få lägga ner sin rörledning på danskt territorialvatten. Ansökan lämnades in i april 2017, men redan i fjol beslöt Nord Stream 2 att ansöka om tillstånd för en alternativ rutt nordväst om Bornholm och i år lämnades en ansökan in om en rutt sydost om ön. Bägge de här rutterna går inom Danmarks ekonomiska zon och ansökningarna kan avslås endast om det finns miljöskäl eller om ledningen stör fartygstrafiken i området.
De två alternativa rutterna är lite längre än den väg gasledningsbolaget ursprungligen ville ta och där Nord Streams existerande ledning redan finns. Men enligt bolaget är det nödvändigt att nu komma vidare. Det krävs en transparent och förutsägbar beslutsprocess för att trygga investeringen i gasledningen, heter det i företagets pressmeddelande.
Bakgrunden till Danmarks oförmåga att säga ja eller nej är lätt att se, Nord Stream 2 är helägt av ryska Gazprom. Men samtidigt deltar fem västeuropeiska energibolag i finansieringen av ledningen som har en budget på totalt cirka 9,5 miljarder euro. Bara 139 kilometer av den totalt 1 200 kilometer långa rörledningen löper på danskt område.
Det har gått mycket stormaktspolitik i Nord Stream 2:s projekt. I USA planeras sanktioner mot företag som handlar med ledningsbolaget och beslut i frågan kan komma redan i augusti. USA har dessutom ett eget ekonomiskt intresse av att försöka stoppa eller åtminstone fördröja ledningsbygget, man vill sälja sin egen flytande naturgas, LNG, till Europa.
De europeiska motståndarna till ledningen argumenterar att EU inte får bli för beroende av rysk gas. Också det nuvarande transitlandet
Ukrainas osäkra ställning poängteras.
Europa, EU och framför allt Tyskland kommer hur som helst att behöva mera naturgas i ett läge där både kolkraft och kärnkraft ska avvecklas. Samtidigt som alternativa bränslen behövs minskar också Europas egen produktion av naturgas.
Att Danmark nu sätter käppar i hjulet för den nya ledningen är en fjäder i hatten för Rysslands och Gazproms kritiker. Men rörledningen går inte att stoppa, bara att sinka. Ledningen är knappast klar för gastransport i slutet av året som tänkt och redan det är ett bakslag för ledningsbolaget.
Nu är den återstående processen i Danmark rent administrativ, men också administrativa processer kan dra ut på tiden och ingen klar tidtabell finns. Den danska regeringen slipper hur som helst ta ställning vare sig för eller emot ledningsbygget.
Nord Stream 2 är av intresse också ur finländsk synpunkt. Tyska Uniper som är med och finansierar ledningsbygget ägs till 49,9 procent av Fortum. Även om Fortum understryker att Uniper bara är ett intressebolag så är det stora ekonomiska intressen som står på spel för en stor ägare när miljardinvesteringen försenas.
Stormaktspolitik i all ära , men det är viktigt med förutsägbarhet för företag som gör stora investeringar. Det oberoende av var företaget har sin ägare eller sin hemvist. En trygg tillgång till energi behövs också för att trygga el- och värmeproduktion. Därför räcker det inte med att bara säga nej, man måste också lägga fram alternativa lösningar. För EU:s del är de lösningarna på kort sikt få.