Hufvudstadsbladet

Kassunfyre­n är ett stabilt alternativ

En kassunfyr har många fördelar: Den är billig i drift, behöver inte tas in för vinterförv­aring och kan placeras mitt på grundet den ska varna för.

- SONJA FINHOLM

Många har sett dem, de stora fyrliknand­e sjömärkena som sticker upp ovanför havsytan till synes mitt ute i ingenstans. Men stället är väl valt, dessa så kallade kassunfyra­r är ofta placerade rakt ovanpå ett grund eller farliga skär under ytan.

Kassunfyra­rna har fått sitt namn av de betongkass­uner, gjutna fundament, som de står på. Ofta gjuts fundamente­n på land för att sedan transporte­ras ut till rätt ställe. Ovanpå kassunen byggs sedan ett fyrtorn.

– Många av de gamla, obemannade engelska fyrarna är egentligen tidiga kassunfyra­r, säger Esbjörn Hillberg, ordförande för Svenska fyrsällska­pet.

Alternativ till fyrskepp

Världens första kassunfyr var Roter Sand. Den anlades redan 1885 på en sandbank i floden Weser utanför tyska Bremen. I Sverige stod den första kassunfyre­n klar 1930 utanför inloppet till Trelleborg och i Finland var Keminkraas­eli utanför Kemi först ut 1937. Kassunfyre­rna utvecklade­s som alternativ till fyrskepp, som dels var ganska opålitliga under tuffa oväder och dessutom dyra i drift – ett fartyg behöver personal ombord dygnet runt, sju dagar i veckan. Byggandet av kassunfyra­rna tog fart när automatise­ringen av fyrarna kommit så långt att det inte längre behövdes personal för att sköta verksamhet­en.

Huruvida dessa obemannade sjömärken ska kallas fyrar råder det delade meningar om, men Pertti Rahkonen på Finlands fyrsällska­p säger att han räknar dem som fyrar – speciellt de som finns inritade på våra sjökort. I dag finns sammanlagt 21 kassunfyra­r i de finska vattnen.

Hans svenska kollega Esbjörn Hillberg beskriver kassunfyra­rna som en ny generation av fyrbyggen. En relativt enkel konstrukti­on som varken kräver bemanning eller lika mycket underhåll som de gamla fyrskeppen.

– Men det finns en annan utmaning. Den dagen då en kassunfyr inte behövs längre är den svår att få bort.

Och faktum är att allt fler fyrar är överflödig­a. Vartefter den digitala navigation­en vinner mark behövs allt färre stationära fyrar och sjömärken.

– Men de som finns kvar har ett enormt stort kulturvärd­e, både vanliga fyrar och kassuner, och fyrsällska­pen i olika länder har en viktig uppgift i att bevara dem. Nu senast har man startat upp ett fyrsällska­p i Estland, säger Esbjörn Hillberg.

Förutom ordförande­skapet i fyrsällska­pet har han skrivit en egen bok om fyrar. Och i hans egen bokhylla finns över 3000 böcker om fyrar.

– Det hela startade när jag fick en sextant i 50-årspresent. Jag började samla på nautiska instrument och kom lite senare över en samling med över 50 böcker om fyrar. Efter det var jag fast, säger Esbjörn Hillberg, som då bodde i London och därav också är medlem i det engelska fyrsällska­pet.

Det han fascineras av är historiern­a om livet och vardagen på fyrarna, som ofta fanns långt ute i havet.

– Redan när jag växte upp på Norrlandsk­usten tyckte jag fyrarna var spännande, men det var först senare som intresset blommade upp på allvar.

❞ De som finns kvar har ett enormt stort kulturvärd­e, både vanliga fyrar och kassuner, och fyrsällska­pen i olika länder har en viktig uppgift i att bevara dem. Nu senast har man startat upp ett fyrsällska­p i Estland.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland