Kassunfyren är ett stabilt alternativ
En kassunfyr har många fördelar: Den är billig i drift, behöver inte tas in för vinterförvaring och kan placeras mitt på grundet den ska varna för.
Många har sett dem, de stora fyrliknande sjömärkena som sticker upp ovanför havsytan till synes mitt ute i ingenstans. Men stället är väl valt, dessa så kallade kassunfyrar är ofta placerade rakt ovanpå ett grund eller farliga skär under ytan.
Kassunfyrarna har fått sitt namn av de betongkassuner, gjutna fundament, som de står på. Ofta gjuts fundamenten på land för att sedan transporteras ut till rätt ställe. Ovanpå kassunen byggs sedan ett fyrtorn.
– Många av de gamla, obemannade engelska fyrarna är egentligen tidiga kassunfyrar, säger Esbjörn Hillberg, ordförande för Svenska fyrsällskapet.
Alternativ till fyrskepp
Världens första kassunfyr var Roter Sand. Den anlades redan 1885 på en sandbank i floden Weser utanför tyska Bremen. I Sverige stod den första kassunfyren klar 1930 utanför inloppet till Trelleborg och i Finland var Keminkraaseli utanför Kemi först ut 1937. Kassunfyrerna utvecklades som alternativ till fyrskepp, som dels var ganska opålitliga under tuffa oväder och dessutom dyra i drift – ett fartyg behöver personal ombord dygnet runt, sju dagar i veckan. Byggandet av kassunfyrarna tog fart när automatiseringen av fyrarna kommit så långt att det inte längre behövdes personal för att sköta verksamheten.
Huruvida dessa obemannade sjömärken ska kallas fyrar råder det delade meningar om, men Pertti Rahkonen på Finlands fyrsällskap säger att han räknar dem som fyrar – speciellt de som finns inritade på våra sjökort. I dag finns sammanlagt 21 kassunfyrar i de finska vattnen.
Hans svenska kollega Esbjörn Hillberg beskriver kassunfyrarna som en ny generation av fyrbyggen. En relativt enkel konstruktion som varken kräver bemanning eller lika mycket underhåll som de gamla fyrskeppen.
– Men det finns en annan utmaning. Den dagen då en kassunfyr inte behövs längre är den svår att få bort.
Och faktum är att allt fler fyrar är överflödiga. Vartefter den digitala navigationen vinner mark behövs allt färre stationära fyrar och sjömärken.
– Men de som finns kvar har ett enormt stort kulturvärde, både vanliga fyrar och kassuner, och fyrsällskapen i olika länder har en viktig uppgift i att bevara dem. Nu senast har man startat upp ett fyrsällskap i Estland, säger Esbjörn Hillberg.
Förutom ordförandeskapet i fyrsällskapet har han skrivit en egen bok om fyrar. Och i hans egen bokhylla finns över 3000 böcker om fyrar.
– Det hela startade när jag fick en sextant i 50-årspresent. Jag började samla på nautiska instrument och kom lite senare över en samling med över 50 böcker om fyrar. Efter det var jag fast, säger Esbjörn Hillberg, som då bodde i London och därav också är medlem i det engelska fyrsällskapet.
Det han fascineras av är historierna om livet och vardagen på fyrarna, som ofta fanns långt ute i havet.
– Redan när jag växte upp på Norrlandskusten tyckte jag fyrarna var spännande, men det var först senare som intresset blommade upp på allvar.
❞ De som finns kvar har ett enormt stort kulturvärde, både vanliga fyrar och kassuner, och fyrsällskapen i olika länder har en viktig uppgift i att bevara dem. Nu senast har man startat upp ett fyrsällskap i Estland.