Kolerabassängens namn är lika sjukt som det låter
Kolerabassängen ligger vid Salutorget i Södra hamnen i Helsingfors. Den har inte fått sitt namn från hur smutsigt vattnet är, nej – kolerabassängen har en lika obehaglig historia som namnet låter förstå.
I början av 1800-talet fick de små bryggorna och strandbodarna vid Stadsviken i Helsingfors ge vika för tre hamnbassänger som en konsekvens av stadens tillväxt. Två av bassängerna syns på en ”Charta öfver belägenheten af Helsingfors” från år 1820, men där står inga namn.
Sedan 1800-talet får de båtar som kommer till Södra hamnen lägga till vid bassängerna. I båtarna färdas köpmän och besökare utan problem – tills en fiskebåt från Nagu tar i land i september 1893.
Skepparen på fiskebåten är den 31-åriga Johannes Mickelson som har kommit till Helsingfors för att sälja fisk på strömmingsmarknaden. Han har lagt till vid en av bassängerna, den som då kallas Stadsfiskarens båthamn eller Fiskarhamnen, men allting går inte som planerat. Mickelson får diarré och våldsamma uppkastningar, något som läkaren han besöker menar att han inte behöver oroa sig över.
Mickelson dör i sin båt morgonen därpå, lördagen den 30 september 1893.
”Genom bakteriologisk undersökning har nu mera konstaterats, att det värkligen varit asiatisk kolera, som förorsakat skepparen Mickelsons dödsfall”, skriver Hufvudstadsbladet den 2 oktober 1893.
Det visar sig att båtens besättning har kastat skepparens uttömningar i bassängens vatten. Eftersom kolera sprids via förorenat vatten bestämmer hälsovårdsnämnden i Helsingfors den 31 september 1893 att bassängen ska tömmas på båtar och att vakter ska inkallas för att bevaka att ingen använder det förorenade vattnet. Mickelsons besättning, tre män och två kvinnor, sätts i karantän i en kolerabarack och deras några hundra strömmingstunnor tvättas noggrant.
Efter dödsfallet får bassängen namnet Kolerabassängen i folkmun – något som blir bassängens officiella namn år 1969. Enligt Helsingin Sanomat nämns Kolerabassängen för första gången i tidningen Uusi Suometar i oktober 1893, strax efter Mickelsons död.
Mickelson är en av de 73 personer som dog i kolera mellan åren 1892–1894, vilket är en relativt liten mängd jämfört med koleraepidemin 1853 då ungefär 2 500 personer dog. HBL skriver i oktober 1893 att ”hvar mannen ådragit sig sjukdomen är ännu en gåta”. Den gåtan har inte ännu blivit löst.
Kolera diagnostiserades senast i Finland år 1998, men minnet av Mickelsons dödfall lever kvar. Likaså strömmingsmarknaden, som ordnas på Salutorget varje höst. Källor: Uppslagsverket Finland, Helsingfors stadsarkiv, Nationalbiblioteket, Helsingfors karttjänst, Helsingfors stadsbibliotek, Wikipedia.