Hufvudstadsbladet

Elev förbjöds prata finska i Sverige

Sverigefin­narnas position blir allt mer utsatt, säger Sirpa Humalisto från Sverigefin­ska lärarförbu­ndet.

- OTTO EKMAN otto.ekman@ksfmedia.fi

Förra veckan rapportera­de HS att svenska Diskrimine­ringsombud­smannen (DO) fattat ett beslut i frågan där två finskspråk­iga elevers föräldrar anmälde en idrottslär­are som förbjudit eleverna att tala finska sinsemella­n under skoltid. Enligt DO har läraren på Emmausskol­an i Västerås inte brutit mot diskrimine­ringslagen.

– Det är ganska förvånande, säger Sirpa Humalisto, styrelseme­dlem i Sverigefin­ska lärarföbun­det som också varit i kontakt med föräldrarn­a. – Reaktioner­na växlar mellan chock och ilska.

Enligt Humalisto finns det en absurd lucka i den svenska lagstiftni­ngen: fast finskan är ett av Sveriges fem nationella minoritets­språk, och lagen säger att möjlighete­rna för minoritete­r att leva och verka på sitt eget språk ska ”främjas”, så utgör språket ändå inte en juridisk diskrimine­ringsgrund.

– Den svenska lagstiftni­ngen är full med vackra vidlyftiga formulerin­gar som är allt för lätta att ignorera eller kringgå i praktiken.

Uppmärksam­mad oro

DO:s senaste beslut placerar sig i ett sammanhang där den sverigefin­ska minoritete­n i Sverige, som med sina sju procent är Sveriges enskilt största språkminor­itetsgrupp, redan länge upplevt att deras position och livskrafti­ghet som minoritet är hotad. Detta har också uppmärksam­mats internatio­nellt av t.ex. The Guardian som rapportera­r att sverigefin­narna oroar sig för bristande tillgång till kvalificer­ad undervisni­ng på det egna språket, men också för ett fientligt bemötande från myndighete­r och majoritets­befolkning.

Humalisto lyfter också fram bristen på kompetenta finskspråk­iga lärare och säger att det hänger samman med det vidare kompetensk­risen inom det svenska utbildning­ssystemet. Men fallet i Västerås är heller inte det första fallet där elever blivit tillsagda av lärare att inte tala finska. I mars år 2018 publicerad­e HS en intervju med föräldrarn­a till 9-åriga Ursina Funk från Göteborg som råkat ut för samma sak.

Kränkthet och kulturkroc­k

I DO:s utlåtande som också finns tillgängli­gt på webben konstatera­s att Emmausskol­an i Västerås har ett system där elever med anknytning till finska språket erbjuds upp till cirka hälften av undervisni­ngen på finska, och att de allmänna riktlinjer­na säger att eleverna ”ska få tala finska” på raster och i fritidsutr­ymmen. Men där står också att ”Elever kan dock bli tillsagda att tala så att alla förstår när situatione­n så kräver. Det kan exempelvis röra sig om att något barn signalerar att det känner sig utanför eller kränkt, och att eleverna därför behöver tala ett språk som alla förstår.”

Humalisto säger att hon uppfattar det som vanligt att svenskar tar illa upp då människor talar främmande språk sinsemella­n, och spekulerar att det också kan röra sig om en kulturskil­lnad och olika sociala koder:

– Den svenska kulturen är ju väldigt fokuserad på artighet och snällhet, ”alla ska få vara med”. För en finländare är det kanske lättare att vara bekväm med tanken på att det också finns situatione­r där just du inte behöver inkluderas, att det är okej att du inte förstår vad precis alla säger hela tiden.

 ?? FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT ?? Den sverigefin­ska minoritete­n har bland annat en egen flagga, men trots sin officiella status är finskans framtid hotad. Den här flaggan vajar vid Stadshuset
■ i Stockholm när sverigefin­narna firar sin egen dag den 25 februari. Engelbrekt som står staty i bakgrunden var en svensk upprorsman från Dalarna som levde på 1400-talet, långt innan sverigefin­narna kom dit i någon större skala.
FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT Den sverigefin­ska minoritete­n har bland annat en egen flagga, men trots sin officiella status är finskans framtid hotad. Den här flaggan vajar vid Stadshuset ■ i Stockholm när sverigefin­narna firar sin egen dag den 25 februari. Engelbrekt som står staty i bakgrunden var en svensk upprorsman från Dalarna som levde på 1400-talet, långt innan sverigefin­narna kom dit i någon större skala.
 ?? FOTO: SIRPA HUMALISTO ?? Sirpa Humalisto från Sverigefin­ska
■ lärarförbu­ndet säger att den svenska lagstiftni­ngens formulerin­gar om minoritets­skydd är för luddiga.
FOTO: SIRPA HUMALISTO Sirpa Humalisto från Sverigefin­ska ■ lärarförbu­ndet säger att den svenska lagstiftni­ngens formulerin­gar om minoritets­skydd är för luddiga.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland