Elev förbjöds prata finska i Sverige
Sverigefinnarnas position blir allt mer utsatt, säger Sirpa Humalisto från Sverigefinska lärarförbundet.
Förra veckan rapporterade HS att svenska Diskrimineringsombudsmannen (DO) fattat ett beslut i frågan där två finskspråkiga elevers föräldrar anmälde en idrottslärare som förbjudit eleverna att tala finska sinsemellan under skoltid. Enligt DO har läraren på Emmausskolan i Västerås inte brutit mot diskrimineringslagen.
– Det är ganska förvånande, säger Sirpa Humalisto, styrelsemedlem i Sverigefinska lärarföbundet som också varit i kontakt med föräldrarna. – Reaktionerna växlar mellan chock och ilska.
Enligt Humalisto finns det en absurd lucka i den svenska lagstiftningen: fast finskan är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk, och lagen säger att möjligheterna för minoriteter att leva och verka på sitt eget språk ska ”främjas”, så utgör språket ändå inte en juridisk diskrimineringsgrund.
– Den svenska lagstiftningen är full med vackra vidlyftiga formuleringar som är allt för lätta att ignorera eller kringgå i praktiken.
Uppmärksammad oro
DO:s senaste beslut placerar sig i ett sammanhang där den sverigefinska minoriteten i Sverige, som med sina sju procent är Sveriges enskilt största språkminoritetsgrupp, redan länge upplevt att deras position och livskraftighet som minoritet är hotad. Detta har också uppmärksammats internationellt av t.ex. The Guardian som rapporterar att sverigefinnarna oroar sig för bristande tillgång till kvalificerad undervisning på det egna språket, men också för ett fientligt bemötande från myndigheter och majoritetsbefolkning.
Humalisto lyfter också fram bristen på kompetenta finskspråkiga lärare och säger att det hänger samman med det vidare kompetenskrisen inom det svenska utbildningssystemet. Men fallet i Västerås är heller inte det första fallet där elever blivit tillsagda av lärare att inte tala finska. I mars år 2018 publicerade HS en intervju med föräldrarna till 9-åriga Ursina Funk från Göteborg som råkat ut för samma sak.
Kränkthet och kulturkrock
I DO:s utlåtande som också finns tillgängligt på webben konstateras att Emmausskolan i Västerås har ett system där elever med anknytning till finska språket erbjuds upp till cirka hälften av undervisningen på finska, och att de allmänna riktlinjerna säger att eleverna ”ska få tala finska” på raster och i fritidsutrymmen. Men där står också att ”Elever kan dock bli tillsagda att tala så att alla förstår när situationen så kräver. Det kan exempelvis röra sig om att något barn signalerar att det känner sig utanför eller kränkt, och att eleverna därför behöver tala ett språk som alla förstår.”
Humalisto säger att hon uppfattar det som vanligt att svenskar tar illa upp då människor talar främmande språk sinsemellan, och spekulerar att det också kan röra sig om en kulturskillnad och olika sociala koder:
– Den svenska kulturen är ju väldigt fokuserad på artighet och snällhet, ”alla ska få vara med”. För en finländare är det kanske lättare att vara bekväm med tanken på att det också finns situationer där just du inte behöver inkluderas, att det är okej att du inte förstår vad precis alla säger hela tiden.