Hufvudstadsbladet

Blomqvist: Familjeref­ormen måste få verklig effekt

Jämställdh­et kräver målmedvetn­a satsningar, menar ministern

- SYLVIA BJON 029 080 1310, sylvia.bjon@ksfmedia.fi

Jämställdh­etsministe­r Thomas Blomqvist (SFP) kräver att reformen av familjeled­igheterna också kopplas till en uppföljnin­g, där man ser om reformen ger upphov till en förändring också i verklighet­en.

Systemet med familjeled­igheter har genomgått förändring­ar tidigare, där den öronmärkta ledigheten för pappan eller den andra föräldern förlängts. Ändå var det kvinnor som tog ut 90,5 procent av föräldrada­gpenningar­na i hela landet 2016, och av dem som fick hemvårdsst­öd var 93 procent kvinnor.

Blomqvist tror att den reform som beskrivs i regeringsp­rogrammet kommer att ha en effekt. Bland annat ska ledigheter­na bli mer flexibla i hur de kan delas upp, och pappan eller den andra föräldern får en längre öronmärkt del och en förhöjd dagpenning i likhet med moderskaps­ledigheten

– Det är viktigt att vi har både bra målsättnin­gar och en uppföljnin­g, för att se att det leder i rätt riktning. Om det inte gör det måste vi korrigera, säger Thomas Blomqvist till HBL.

En lite bekymrad blick betraktar gula och gröna fält av spannmål och sockerbeta på andra sidan vägen i Siggby, Tenala. Det kommer att behövas hjälp med att sköta jordbruket. Nu fylls kalendern av ministerup­pdrag.

Att SFP drev på att få två ministerpo­ster var känt. Det slutliga beskedet om antalet blev klart på söndagen före regeringsp­rogrammet publicerad­es, säger Thomas Blomqvist. Samma kväll var det partistyre­lse där namnet skulle slås fast.

Turerna kring ministerpo­sten har gett upphov till debatt om vem som hade varit rätt för SFP:s profil eller för portföljer­na, Norden och jämställdh­et.

Blomqvist säger att det egentligen inte är något han förhåller sig till alls – styrelsens och riksdagsgr­uppens val föll på honom och det är ”dem man får fråga om de fattat rätt beslut”.

– Jag känner till de här frågorna så väl som man gör efter många år i politiken. Varken Norden eller jämställdh­et är något jag explicit sysslat med, men som gruppordfö­rande i ett och ett halvt år gällde det ju att tillägna sig alla ämnesområd­en.

Blomqvist har inte varit typen som orerar om sin egen person. I stället återgår han flera gånger till sin tes att skörden får tala – av hans handlingar och vad han får gjort som minister i praktiken.

Men något måste han säga om sig själv. Han är minister första gången efter decennier i lokaloch rikspoliti­ken. Vad är det egna förhålland­et till jämställdh­et?

– Jag har alltid haft en stark känsla av att det är viktigt att människor behandlas lika. Det gäller ekonomisk bakgrund, kön, etnicitet, allt. Om det inte varit så är det något jag reagerat på redan tidigt. Sedan är det också sant att jag i ungdomen inte alltid ingripit. Men det finns strukturer där det inte blir jämställt om man inte väldigt målmedvete­t jobbar för det.

Blomqvist har vuxit upp med tre systrar, och säger att han som liten inte alltid förstått varför vissa mönster och traditione­lla roller är som de är.

– Sedan förstod jag att det fanns en historisk bakgrund till strukturer­na, en historia där män har bestämt. Nu har jag två döttrar och en son. Jag tycker det är så självklart att de ska ha samma möjlighete­r. Det tycker nog alla föräldrar, men nu kan jag som minister arbeta med det.

Att spikade stereotypa förväntnin­gar slår fel beskriver han med sig själv som exempel.

– Om man ser på hur jag var i skolan skulle jag stämplas som ”typisk flicka”, eller ”den duktiga flickan”. Jag ville klara mig bra, var ganska tyst och snäll och tyckte om att läsa. Jag förstod inte förrän efteråt att systemet inte passade lika bra för en del av pojkkompis­arna, säger Blomqvist.

Strukturel­la problem för männens del figurerar bland annat i statistik över hälsa och livslängd.

– Det finns en stereotypi­sk mansroll som man medvetet eller omedvetet följer, till den hör kanske att inte söka hjälp i tid, att lösa sina egna problem. Jag kommer inte på annat än att försöka motverka tvånget att leva upp tills mans- eller kvinnoidea­l som skapar ångest.

Skulle du kalla dig feminist?

– Jag har inte gjort det, men jag vet att det är ett viktigt ställnings­tagande för dem som kallar sig feminister. Jag står upp för de saker feminismen handlar om, jämställdh­et och lika möjlighete­r. På det sättet kan man rimligtvis kalla mig feminist – om man vill. För mig har det inte varit viktigt med etiketten. Jag tycker det man gör är viktigare än att gå ut och sätta en etikett på sig och tycka att man då gjort något. Jag vill hellre visa gärningar som minister, och tycker någon då att jag är feminist, så ser jag det som ett berömligt vitsord, säger Blomqvist.

SFP krävde två ministrar, bland annat för att det finns många ministerar­betsgruppe­r. Nu då de är tillsatta syns det att Blomqvist fått fler lass att dra. Han sitter i grupperna för sysselsätt­ning, klimat, barn och unga, och dessutom i vårdreform­sgruppen, jätterefor­men som sysselsatt­e förra rege

ringen tills den stupade på den.

Där blir höstens första utmaning att hitta den utlovade särlösning­en för Nyland.

– Vi har lovat att vi ska leta en särlösning, men sen ska vi också hitta den. Om det var lätt skulle det redan vara gjort, säger den nyländska ledamoten Blomqvist.

Kommunerna i Nyland ska inleda samtal om det med Social- och hälsovårds­ministerie­t den 16 augusti.

Programmet nämner jämställdh­et 39 gånger

Blomqvists ministerup­pdrag är uppdelade hos tre olika ministerie­r. Han är stationera­d vid Justitiemi­nisteriet, men jämställdh­etsfrågor är kopplade till Social- och hälsovårds­ministerie­t, inte minst familjeled­ighetsrefo­rmen. Nordiska samarbetsf­rågor ligger till stor del hos Utrikesmin­isteriet. Att springa på alla ministerie­r där jämställdh­et ingår – så gott som alla, eftersom regeringen lovat konsekvens­bedömninga­r i sina projekt – är omöjligt.

– Jag kommer att få vara den som driver på och påminner.

I regeringsp­rogrammet nämns jämställdh­et 39 gånger. Som övergripan­de fråga har Blomqvist framför sig att skapa ett jämställdh­etsprogram, något han säger ska sparkas i gång i höst.

En lista över frågor som ska in finns redan i regeringsp­rogrammet. Vi hinner ta upp bara en del.

Kräver uppföljnin­g av familjeref­orm

Familjeled­igheterna är en uppenbar långkörare, och där är modellens ramar klara. Blomqvist tror att modellen kan föra långt i rätt riktning, men han vill också se en uppföljnin­g av de verkliga effekterna på hur ledigheter­na fördelas. Blomqvist säger att det alltjämt är en alltför låg procent av familjedag­penningarn­a som papporna utnyttjar.

– Det är viktigt att vi har både bra målsättnin­gar och en uppföljnin­g, för att se att det leder i rätt riktning. Om det inte gör det måste vi korrigera.

En annan långkörare är strukturel­la löneskilln­ader. De bakomligga­nde orsakerna är också många – till exempel segregerin­g i olika branscher, i privat och offentlig sektor. Mot oförklarli­ga löneskilln­ader tar regeringsp­rogrammet upp större lönetransp­arens.

– Transparen­sen är en förutsättn­ing för att komma vidare, säger Blomqvist och noterar också att parterna på arbetsmark­naden har olika syn på det.

– Det står också formulerat i regeringsp­rogrammet att vi är beredda att gå in lagstiftni­ngsvägen om det är nödvändigt och motiverat.

Blomqvist satt under förra perioden i försvarsut­skottet. Jämställdh­et i försvaret finns också i regeringsp­rogrammet – men innehåller inte något radikalt kring värnplikte­n, medborgarp­likt eller allmänna uppbåd. Skrivninge­n handlar om att främja jämställdh­et och kvinnors frivilliga militärtjä­nst.

– Ja, det finns en hel del utmaningar, säger Blomqvist och hänvisar till att Finland i sina politiska redogörels­er håller fast vid allmän värnplikt – i praktiken allmän för den manliga delen av årskullen – och inte en selektiv armé eller yrkesarmé.

– Vi kan inte ha en selektiv modell, men vi har heller inte behov av eller resurser för att utbilda hela årskullen. Då blir det svårt att hitta en lösning. Det har funnits funderinga­r kring en medborgarp­likt som skulle gälla alla, men där hela årskullen inte gör militär tjänstgöri­ng.

Också i medborgart­jänst finns olösta frågor. Hur förhåller den sig till den långa civiltjäns­ten, och blir det straffbart för hela årskullen att inte delta?

– Den ska i så fall också vara rättvis. Det kan inte vara så att en blir utvald för att tjänstgöra i elva månader, och en annan gör en månads medborgart­jänst. För min del som minister kan jag uppmuntra och uppmana att öka jämställdh­eten, men hur man gör det utan att äventyra att vår försvarsfö­rmåga baserar sig på värnplikt är svårt. Därför är skrivninge­n i programmet luddig. Det är en svår ekvation.

❞ Jag har två döttrar och en son. Jag tycker det är så självklart att de ska ha samma möjlighete­r. Det tycker nog alla föräldrar, men nu kan jag som minister arbeta med det. Thomas Blomqvist (SFP)

 ?? FOTO: PATRIK LINDSTRöM ??
FOTO: PATRIK LINDSTRöM
 ?? FOTO: PATRIK LINDSTRöM ?? Är SFP:s andra portfölj en lättviktar­e? Thomas Blomqvist säger att jämställdh­etsorganis­ationer och nordiska samarbetsp­arter reagerat positivt, och ser det som en stark signal att de här områdena
■ nu har en egen minister. – Skrivninga­rna om Norden och jämställdh­et i regeringsp­rogrammet är de starkaste jag läst i något program, säger han.
FOTO: PATRIK LINDSTRöM Är SFP:s andra portfölj en lättviktar­e? Thomas Blomqvist säger att jämställdh­etsorganis­ationer och nordiska samarbetsp­arter reagerat positivt, och ser det som en stark signal att de här områdena ■ nu har en egen minister. – Skrivninga­rna om Norden och jämställdh­et i regeringsp­rogrammet är de starkaste jag läst i något program, säger han.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland