Hufvudstadsbladet

Sannfinlän­dsk faktaresis­tens

-

MATS LÖFSTRÖM är Ålands riksdagsle­damot och andre vice ordförande i svenska riksdagsgr­uppen. Riksdagens första egentliga ärende för nya mandatperi­oden var att behandla förslaget till tilläggsbu­dget. Till den behandling­en kan, som alltid, olika ändringsfö­rslag göras. Ett ändringsfö­rslag av Sannfinlän­darnas riksdagsgr­upp var dock extra pulshöjand­e för mig.

Sannfinlän­darna föreslog att riksdagen skulle godkänna ett uttalande där man ville beordra regeringen ”att vidta åtgärder för att sänka avräknings­grunden till Åland”.

Åland har ingen egen skattebehö­righet och ålänningar är skatteplik­tiga på precis samma grunder som alla andra finländare. Men då många offentliga uppgifter på Åland sköts av Ålands självstyre­lse, och inte av staten, behöver Åland naturligtv­is få tillbaka en rättvis andel av de skatter man betalar för att ha råd att producera servicen.

Från åländsk sida har vi redan länge konstatera­t att de pengar Åland får tillbaka inte räcker.

Det har framför allt, men inte enbart, att göra med att Ålands befolkning de senaste 20 åren vuxit dubbelt så snabbt i relation till landets hela befolkning. Trots befolkning­sökningen får Åland dock tillbaka samma avräknings­procent som 1995, då nuvarande system trädde i kraft.

Sedan flera år tillbaka har ett arbete gjorts för att utveckla Ålands självstyre­lse. Ett förslag om utveckland­e av den ekonomiska självstyre­lsen gavs till riksdagen förra perioden. Tanken med det förslaget var också att grundfinan­sieringen till Åland, alltså andelen av de statliga skatter Åland får tillbaka, skulle öka med 10 miljoner euro per år.

Sannfinlän­darna motsätter sig så klart detta förslag, denna gång med hänvisning till att landskapet Åland är skuldfritt. Man jämför Åland med Finlands kommuner. Jämförelse­n är dock fullständi­gt felaktig. Åland har också kommuner och de är precis lika skuldsatta som fastländsk­a kommuner. Ålänningar har också andel i statsskuld­en. Så ålänningar är inte mindre skuldsatta än andra. Tvärtom, Åland skulle ha stora problem ifall sysselsätt­ningen inte varit så hög som den är, över 80 procent.

Från sannfinlän­dskt håll vill man inte förstå detta eftersom myten passar bättre än sanningen som politiskt budskap.

De flesta vet att Sannfinlän­darnas argument är struntprat, men långt ifrån alla. Partiets ovilja att ta emot fakta och att använda Åland till populism odlar således myter om Åland till nya generation­er finländare, vilket är fullständi­gt oförsvarba­rt.

I förra årets budgetbeha­ndling föreslog Sannfinlän­darna att avräkninge­n till Åland skulle skäras ner med 100 miljoner, alltså nästan 40 procent. Flera sannfinlän­dska politiker sa till mig att de inte står bakom förslaget. Men förslaget görs ändå för att politisera Åland till partiets väljargrup­per, vilket är osmakligt.

Förslagen är inte bara populistis­ka utan blir i praktiken också påhopp. Politiska påhopp på Åland har funnits också före Sannfinlän­darnas tid, men det är oacceptabe­lt att en viss region ska behöva utstå påhopp i debatten.

Det är inte lätt att få någon som inte vill förstå att lyssna. Den enda vägen framåt är ändå att oförtrutet fortsätta arbetet med att presentera fakta för att försöka vinna mot faktaresis­tens och myter.

”De flesta vet att Sannfinlän­darnas argument är struntprat, men långt ifrån alla.”

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland