Mörka moln över världsekonomin

Osäkerheten kring brexit, det hotfulla handelskriget mellan USA och Kina, svag tillväxt i Europa. Det är bara några av faktorerna som skapar instabilitet i den globala ekonomin just nu.

Under den gångna veckan har den ena ekonomiska nyheten dystrare än den andra präglat rapporteringen i medierna. Inte nog med att USA:s president Donald Trump trappar upp handelskriget mot Kina, nu varnar också Storbritanniens centralbank Bank of England (BoE) för en krympande brittisk ekonomi, och i Frankrike och Tyskland backar tillväxten. Till och med i Sverige krympte ekonomin under årets andra kvartal jämfört med det första.

Inom loppet av en dryg vecka har tre centralbanker, Europeiska centralbanken ECB, Federal reserve FED i USA och så BoE gett sin syn på de ekonomiska utsikterna. ECB lät förstå att man kan komma med en räntesänkning i höst för att hålla styrfart i den europeiska ekonomin. FED sänkte visserligen sin styrränta med 0,25 punkter, men antydde till Trumps besvikelse inte att sänkningarna kan komma att fortsätta. Att Trump blandar sig i FED:s politik lovar inte gott inför hösten. BoE varnar för sin del för konsekvenserna av en brexit utan avtal med EU.

Ser man på det positiva växer ändå världsekonomin som helhet fortfarande, om än långsammare än i fjol. Internationella valutafonden IMF räknar i sin färskaste prognos med en global tillväxt av bruttonationalprodukten på omkring 3 procent. Det är en liten nedskrivning av tidigare prognoser, men ändå en prognos som visar rejält på plus.

Också i Finland har ekonomin fortfarande positiva förtecken även om tillväxten mattas av. Enligt den konjunkturbarometer Finlands näringsliv EK publicerade i veckan har konjunkturen vänt nedåt i de flesta branscher, det är bara inom it-sektorn som framtidstron alltjämt är riktigt stark. Också konsumenternas förväntningar på utvecklingen i Finlands ekonomi är på nedåtgående.

Men EK understryker att situationen är jämförelsevis god ändå och att det ännu inte finns något skäl att känna panik inför den ekonomiska utvecklingen. Sysselsättningsnivån blir till exempel fortsatt bättre. Men arbetslösheten ökar i allmänhet först månader efter en konjunktur

nedgång, och den nya regeringen har ett ambitiöst sysselsättningsmål som inte vidkänns någon växande arbetslöshet.

När den ekonomiska uppgången började för några år sedan hann Finland aldrig riktigt med. Utgångsläget hos oss var sämre än i många andra EU-länder och vi har inte upplevt någon riktig högkonjunktur de senaste åren. Men vi har i nuläget kommit ikapp de övriga och har samma utgångsläge som de när konjunkturen igen mattas av. Med egna arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan Finland hålla ställningarna, så trepartssamtalen om att nå en högre sysselsättningsgrad blir viktiga.

Vi står hur som helst inför en krävande och kanske till och med trist ekonomisk höst när de flesta indikatorer pekar neråt och USA trappar upp handelskriget med Kina. Finland är en del av den globala marknaden och väldigt beroende av att exporten drar. Men vi får inte låta de negativa signalerna bli till någon självuppfyllande profetia. Utgångsläget är trots allt betydligt bättre än då dåvarande statsminister Matti Vanhanen (C) i sin nyårshälsning år 2008 uppmanade finländarna att konsumera, för att upprätthålla den ekonomiska tillväxten.

Samtidigt som vi kan hoppas att världsekonomin bara drabbas av en höststorm som blåser förbi rätt snabbt, är det viktigt att vara uppmärksam på alla ekonomiska signaler. Liksom att reagera snabbt om och när situationen så kräver.