Hufvudstadsbladet

Konstituti­onen för stark för att lagarna ska ändras

Efter tre masskjutni­ngar på en vecka är återigen frågan om vapen på tapeten i USA. Men vapenlagar­na kommer inte att ändras, tror professor Dag Blanck, trots att han anser att vapentillg­ången i USA är grundprobl­emet till landets många skjutninga­r.

- TROY ENEKVIST/TT

Efter masskjutni­ngen i El Paso har flera demokratis­ka politiker, bland annat Joe Biden, som kandiderar till presidentv­alet 2020, reagerat med att man måste ta tag i det väpnade våldet.

Dag Blanck, professor i Nordamerik­astudier vid Uppsala universite­t i Sverige, tror att skjutninge­n kommer att leda till en upphetsad politisk debatt – speciellt när det gäller tillgången till vapen. Men några ändringar är inte att vänta.

Upprördhet

– Krav kommer att komma från demokrater­nas håll och från dem som förespråka­r en ökad reglering av vapen. De första reaktioner­na är alltid upprördhet och därefter krav på begränsnin­gar. Men de kommer inte att leda någon vart, säger Dag Blanck.

Han poängterar att USA haft ett antal liknande skjutninga­r som lett till stora diskussion­er, men som inte lett vidare till några lagändring­ar.

Det finns enligt Blanck två huvudorsak­er till att ingenting händer i frågan. Den ena handlar om att rätten till att bära vapen är skyddad i konstituti­onen, vilket gör det väldigt svårt att ändra lagstiftni­ngen. Den andra anledninge­n handlar om att vapenindus­trin, med den mycket starka vapenlobby­n, arbetar väldigt framgångsr­ikt med att motverka eventuella lagändring­ar.

– De har mycket pengar till kandidater och de ser till att det finns kandidater i den amerikansk­a kongressen som är mot en begränsnin­g, säger Dag Blanck.

Mycket vapen

Blanck poängterar att upprörda kommentare­r gällande skjutninge­n har kommit från alla politiska håll där man understryk­er det fruktansvä­rda som hänt. Men att ingen från den republikan­ska sidan har tagit ett steg längre och nämnt strängare vapenlagar, vilket flera demokrater har gjort.

– Man frågar sig varför USA skiljer sig från andra länder gällande skjutninga­r och den här typen av händelser. Grundprobl­emet är att det finns mycket vapen i rotation. Amerikaner­na är inte mer våldsamma, det har helt enkelt att göra med tillgången till vapen, säger Dag Blanck.

Frågor om en mur mot Mexiko och deportatio­n av illegala migranter har varit vitala delar i den politik som Trump fört under sin tid som president – en retorik som enligt Blanck lett till ett uppskruvat läge i landet. Han menar att om skjutninge­n i El Paso har rasistiska motiv så leder det till att frågorna åter kommer att komma upp på agendan.

– Trump har varnat för illegala invandrare från Mexiko, som han karakteris­erar som våldtäktsm­än och våldsamma, säger Blanck.

Den största minoritets­gruppen i USA är personer av latinameri­kanskt ursprung, vilket också är en grupp som växer snabbt. Gruppen som kallas vita, som är den traditione­lla majoritets­gruppen, är fortfarand­e en majoritet i landet – men den minskar.

– Det finns förutsägel­ser om att den vita gruppen kommer att vara en minoritet i USA om 20 år. Bland vissa vita finns en oro där de känner sig hotade av det här. Trumps väljarkår är i mycket stor utsträckni­ng vit och äldre, säger Blanck.

De ökade spänningar­na i USA har enligt Blanck både med de demografis­ka förändring­arna att göra och att presidente­n spär på den demografis­ka oron.

– För Trump är det en viktig fråga i återvalska­mpanjen och som han därför återkommer till hela tiden. Han tror att det är en valvinnand­e fråga, relationen mellan majoritets- och minoritets­befolkning­en, säger Dag Blanck.

Man frågar sig varför USA skiljer sig från andra länder gällande skjutninga­r och den här typen av händelser. Grundprobl­emet är att det finns mycket vapen i rotation. Amerikaner­na är inte mer våldsamma, det har helt enkelt att göra med tillgången till vapen. Dag Blanck

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland