Rinne redo för utredning om surrogatmödrar
Ska lagen tillåta surrogatmödraskap för ofrivilligt barnlösa? Frågan har väckt debatt i Sverige i flera år. Nu ska den utredas här i Finland.
Statsminister Antti Rinnes regering vill utreda möjligheterna att införa så kallat surrogatmödraskap för att göra det enklare för ofrivilligt barnlösa att skaffa barn. Frågan har länge debatterats hetsigt i Sverige. I Finland har surrogatmödraskap varit olagligt sedan 2007.
Surrogatmödraskap innebär i korthet att en person med en fungerande livmoder erbjuder sig att befruktas genom artificiell inseminering och att bära barnet under graviditeten. Efter födseln adopteras barnet omedelbart bort. Den biologiska föräldern avsäger sig juridiskt från föräldraskapet medan barnet fortfarande befinner sig i hennes mage.
Enligt regeringsprogrammet vill Antti Rinnes regering utreda möjligheterna för att tillåta så kallat ”altruistiskt surrogatmödraskap”, det vill säga att den så kallade ”värdmodern” inte genomför graviditeten mot ekonomisk kompensation, utan endast för att utan ersättning hjälpa till exempel en vän eller släkting. Surrogatmödraskap har framhållits som ett hjälpmedel mot barnlöshet för cis-heteropar med medicinska förhinder för att få barn, men också för par som tillhör sexuella minoriteter, främst homosexuella män. Enligt en färsk utredning av nyhetsbyrån Uutissuomalainen stöder ungefär hälften av finländarna legalisering av altruistiskt surrogatmödraskap.
Kryphål i lagen
I Finland har surrogatmödraskap varit förbjudet i lag sedan år 2007, men på grund av diverse juridiska kryphål kan företag som specialiserar sig på att förmedla surrogatmödraskapshjälp utomlands, som till exempel Tammuz Surrogacy, verka här. Helsingin Sanomat och Yle skrev båda i fjol om läkaren Erkko Välimäki, som var Tammuz första kund i Finland och som också enligt uppgifter från intervjun jobbar som informatör för bolaget. HBL har försökt nå Välimäki genom Tammuz för en kommentar men inte fått svar.
Kritiken mot idén om surrogatmödraskap, som i Sverige bland annat framförts av Vänsterpartiet och Kristdemokraterna och från intresseorganisationer som Sveriges Kvinnolobby, handlar om att systemet skapar situationer där ekonomiskt utsatta kvinnor från fattigare länder i praktiken utnyttjas. Också organisationer som försvarar surrogatmödraskap, som brittiska Surrogacy Now!, erkänner att de flesta föräldrar i nuläget åker till fattiga länder för att hitta surrogatmödrar. Också från länder som Storbritannien där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet.
Det svenska TV-programmet Uppdrag Granskning gjorde i september 2018 ett uppmärksammat program om surrogatmödrar i Ukraina. De kvinnor som intervjuas i programmet berättar om hur de berövats möjligheten att bestämma över sin egen kropp och till exempel bötfällts om de rökt cigaretter efter att ha skrivit på surrogatmödrakontraktet.
Också Clara Berglund från Sveriges Kvinnolobby lyfter i en debattartikel publicerad i Aftonbladet hösten 2018 fram, hur surrogatmödrakontrakt kan strida mot den juridiska rätten till fri abort.
De som försvarar idén vidhåller till exempel att en lagstiftning som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap i det egna hemlandet gör att färre personer behöver söka sig till andra, fattigare länder efter surrogatmödrar, vilket också minskar risken för utnyttjande. De säger också att principen om kvinnans rätt till sin egen kropp är okränkbar, också då det gäller att upplåta den till att bära en annan persons barn.