Amelie Sundman är en av deltagarna på Folkhälsans livräddningsläger som ordnas i Sibbo.
Det blir allt vanligare att barn inte deltar i simskolan för att ta de mer krävande simmärkena. Folkhälsan vill sporra barn att upprätthålla sina kunskaper genom att ordna ett lite mer nischat dagsläger.
Här kommer Pippi Långstrump ljuder ur en liten högtalare vid stranden i Söderkulla i Sibbo. Tolv barn övar första hjälpen på blåvita plastdockor i takt till Pippi-sången.
Barnen deltar i Junior Lifesaverlägret som Folkhälsan ordnar för första gången. Det är ett dagsläger där de deltagande barnen är i åldern 8–15 år. Tanken med lägret är att utveckla simskolan som koncept.
– I dag är det inte lika vanligt att man går i simskolan ända tills man har fått alla simmärken. Barn slutar ofta simskolan redan när de är cirka nio år, säger Maria Hammarberg, simkoordinator på Folkhälsan.
En annan vinkling på simskola
På Junior Lifesaver-läger får man lära sig olika slags simkunskaper och djupdyka i livräddningens olika tekniker. Förhoppningen är att konceptet ska sprida sig bland Folkhälsans lokala föreningar.
Saskia Halminen, simlärare och organisationssekreterare på Folkhälsan, säger att lägret har två huvudmålgrupper: barn som redan tagit alla simskolemärken men fortsättningsvis är ivriga, och barn som inte är helt sålda på den vanliga simskolan.
– Det är kanske enklare att locka sådana barn till simskolan om den inte har den traditionella inriktningen, säger hon.
Halminen säger att simning och livräddning är annorlunda ute i naturen än i en simhall. Lägret ger möjlighet att öva utomhus.
– I juni drunknade elva personer fler än förra året i juni. Det här lägret är främst till för att sprida livräddningskunskap och förebygga sådana olyckor, säger Halminen.
Sjövett och trötta simmare
Halminen säger att det inte fanns några bestämda kunskapskrav för att barnen skulle få delta i dagslägret. Barnen behöver bara baskunskaper i simning.
– Barnen är jätteivriga och duktiga. De är redan bra på att simma, men man ser att de också lär sig något nytt, säger Halminen.
Hittills har man hunnit prata om sjövett, trötta simmare och vad man ska göra om någon är i sjönöd. Man har också övat att dyka och söka efter personer under vatten.
– Alla ska få göra så mycket som möjligt. Vi har varit ganska flexibla när det gäller åldern, men gruppen har fungerat överraskande bra tillsammans, säger Halminen.
Halminen säger att barnen speci
ellt uppskattade övningen med livräddningsredskapen.
– Man får oftast inte leka med livräddningsredskap eftersom de alltid ska finnas tillgängliga. I går fanns det möjlighet att försöka kasta livräddningsredskap så långt som möjligt och leka i vattnet med dem. På så sätt blir tröskeln lägre att använda redskapen i en nödsituation.
Tungt men roligt program
Sibbobon Amelie Sundman, 8 år, och Esbobon Emil Gästrin, 10 år, är två ivriga lägerdeltagare som mestadels har gillat upplägget.
– Det har förstås varit lite tungt när man måste gå upp tidigt och sedan direkt fara i väg på läger, säger Sundman.
De tycker båda att det är kul att de får vistas både på land och i vattnet. Speciellt leken Kyrkoråttan är en favorit bland båda barnen.
– Jag tycker ändå att dykandet har varit allra roligast – och bananhippa, säger Emil Gästrin.
Överraskande nog säger Sundman att det tråkigaste med dagslägret är simmandet.
– Ja, jag får utslag av kallt vatten, säger hon.
Viktigt med livräddning
Livräddning är inte ett helt nytt koncept för Gästrin och Sundman. De har stött på det i både simskolan och den vanliga skolan. Gästrin säger att det är en jätteviktig kunskap. Sundman är inne på samma spår.
– Livräddning är viktigt om man ser någon som håller på att drunkna, men annars är det inte så viktigt att kunna. Det är bra att kunna för säkerhets skull förstås, säger hon.
Båda två skulle delta i lägret igen – så länge programmet inte skulle vara helt detsamma.
Brist på simlärare
Julia Huovinen är lekledare och har planerat programmet på land, bland annat en utfärd till Norrkulla.
– Vi ska bland annat göra en tipspromenad och laga mat på stormkök, det blir en liten överraskning för barnen, säger Huovinen.
Folkhälsan kämpar varje år med att hitta tillräckligt med simlärare. Huovinen planerar att utbilda sig till simskolelärare på våren då hon blir myndig.
– Då kan jag i stället jobba som simlärare, vilket vore kul. Jag tror att det är ännu mer givande än att jobba som lekledare, säger Huovinen.
Livräddning är viktigt om man ser någon som håller på att drunkna, men annars är det inte så viktigt att kunna. Det är bra att kunna för säkerhets skull förstås. Amelie Sundman Sibbobo 8 år