Finland behöver sina skogar och myrar
FN-rapporten vill se klimatsmart odling och hållbar skogsvård • Torvfrågan delar politikerna
Jordens kolsänkor måste öka och markanvändningen radikalt förändras, både för en hållbar matproduktion och för att vi ska lyckas begränsa uppvärmningen av det globala klimatet till 1,5 grader. Torvar och myrar ska skyddas. Det är kontentan i IPCC-rapporten om markanvändning.
Ur inhemskt perspektiv berör rapporten direkt politiskt känsliga punkter – som torv, både i form av torvförbränning och röjning och kalhygge av torvmarker. Förbud mot röjning och kalhygge på torvmark delar åsikterna.
– Inom ett år har vi fått se att vi måste höja insatserna igen, säger SFP:s Anders Adlercreutz och syftar på att IPCC:s helhetsrapport i höstas redan orsakade svallvågor.
Enligt IPCC står markanvändningen för cirka 22 procent av de globala klimatutsläppen. Rapporten efterlyser nya klimatsmarta odlingsmetoder och hållbar skogsvård.
– Det finns möjligheter att vända trenden eftersom jordbruket och skogsektorn har en enorm potential att utöka kolsänkorna, säger överdirektör Johanna Buchert på Naturresursinstitutet.
Mats Nylund, ordförande för Svenska lantbruksproducenters centralförbund, säger att förbundets medlemmar är beredda att se över skogsskötseln och utreda olika odlingsmetoder.
22 % av de växthusgaser människan orsakar (2007–2016) härstammar från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning.
Om det tidigare var vårdutskottet där riksdagens politiska spänningar utspelade sig så kan det framöver vara miljöutskottet och jord- och skogsbruksutskottet. Politikerna är överens om att jord- och skogsbruket är och ska vara en del av lösningen, skillnaderna handlar om åtgärder.
IPCC:s rapport om hur människans markanvändning påverkar klimatet handlar på det globala planet om problem som erosion, utarmning, skövling och vattenbrist.
För Finlands del handlar debatten om skogar, torvmarker och myrar – frågor som redan innan rapporten kom har orsakat så hård ordväxling mellan regeringspartierna Centern och De gröna att man internt fått lugna ner parterna.
Det har gällt åtminstone miljöminister Krista Mikkonens (Gröna) uttalande om skogen inte räcker till för alla tänkbara cellulosafabriker, vilket ledde till kritik från miljöutskottets ordförande Hannu Hoskonen (C), som i Ilta-Sanomat sagt att ”klimattjatet är den värsta populism jag sett och hört”.
Nu kommer en rapport om markanvändning som tar fasta på att kolsänkan måste växa, matproduktionen förändras och torv- och myrmark skyddas.
– Det här är just sådana frågor som är politiskt känsliga, säger Satu Hassi (Gröna), som nu sitter i jord- och skogsbruksutskottet.
– Jag antar att vi kommer att få se heta debatter, eftersom det finns både klimatmål och ekonomiska intressen.
Statsminister Antti Rinne (SDP) medgav på onsdagen att det finns spänningar inom regeringen men att man ska ”få ordning på det tillsammans”.
I frågan om hur mycket skog som kan huggas – vilket på regeringsbordet i praktiken innebär att ta ställning till nya investeringar i cellulosafabriker – formulerade sig Antti Rinne att det handlar om en ”helhetsbedömning”.
– Min uppfattning, efter diskussioner med företagen, är att om det förverkligas ett nytt cellulosaprojekt så finns det samtidigt någon annan verksamhet som faller bort. Därför måste man se på helheten.
Anders Adlercreutz (SFP) anser att man i ljuset av IPCC:s rapport kan försvara att Mikkonens varning om att det inte finns skog för alla tänkbara projekt.
– Men jag tror inte heller att någon anser att precis alla tänkbara projekt skulle kunna förverkligas.
Torv i centrum
Enligt klimatpanelen kan man få snabba resultat av att skydda myrar, torvjord och skogar. Metsoprogrammet ska få mer pengar och myrskyddsprogrammet återupptas, men Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, har flera gånger kritiserat särskilt åkerröjningen av torvjordar. Torvjord innehåller mycket växtdelar som binder kol, och vid röjningen släpps koldioxid ut i atmosfären.
Hassi håller med om att det är bråttom att begränsa röjningen.
– Det är sant att regeringsprogrammet inte stoppar röjningen, men det innehåller åtgärder som ska minska behovet av att göra det, säger Satu Hassi och hänvisar till att åkerröjningen brukar behövas för gödselspridning.
I regeringsprogrammet finns investeringar i biogas och i återvinning av gödsel, för att minska behovet av att röja torvmark.
Om det är tillräckligt, det är svårt att säga, säger Hassi. Vad som blir tillräckligt avgörs då regeringen ska göra ett nytt klimatprogram, som nu också ska omfatta markanvändning.
– Det måste innehålla åtgärder som leder till regeringens mål att Finland ska vara klimatneutralt 2035.
Satu Hassi anser också att man borde stoppa kalhyggen på torvoch myrmarker.
– Jag tycker det är rationellt att förbjuda det, och har förstått att många experter också tycker att det är skadligt, säger Hassi.
Torvbränningen som energiform är något De gröna velat fasa ut raskt, medan Centern hållit fast vid att kolkraften fasas ut först. I regeringsprogrammet blev resultatet att torvbränningen ”åtminstone ska halveras” före 2030. Kolkraft ska enligt tidigare beslut fasas ut senast 2029.
Adlercreutz säger att man i vilket fall som helst utgår från att stigande utsläppspriser kommer att minska torvbränningen.
– Man har också varit försiktig med att en utfasning av torv inte ska leda till att det ersätts med något ännu sämre, säger Adlercreutz, tidigare medlem i miljöutskottet.
Han anser ändå att tidtabellen borde vara snabbare än i regeringsprogrammet.
– Jag tycker ambitionen kunde vara högre, men det handlar om en större helhet. Vi borde eftersträva att torven fasas ut mycket snabbt efter kolen, och se på vilka stödåtgärder som behövs för övergången.
För skydd av myrarna kunde Metso-programmets resultat vara en vägvisare, anser Adlercreutz. Regeringsprogrammet öppnar för att utreda det.
– Metso-programmet har varit en framgångssaga. Därför kunde man utvidga det till att gälla myrmarker.
”Exportera finskt skogskunnande”
Jord- och skogsbruksutskottets ordförande Anne Kalmari (C) säger att den krympande kolsänkan på jorden är ett stort globalt bekymmer.
– Därför behöver vi exportera finländskt skogsbrukskunnande till andra delar av världen, säger Kalmari och tillägger att det finländska systemet med skogsvägnät och gallringen är viktig också för att förhindra omfattande skogsbränder.
Däremot vill Kalmari inte se något förbud mot åkerröjning av torvmark.
– Vi ska inte ha något förbud, det vore en björntjänst mot lantbruket, säger Kalmari, men framhåller att man ska forska vidare i effekterna av att täcka marken med växttäcken, och motverka själva behovet av att röja mer åkermark.
– Det finns också en motsättning där då det gäller ekologisk odling. Då man inte använder konstgödsel är just torvmarken till fördel, och det behövs mer åkerareal. Ekologisk odling är inte bättre på alla sätt, så det är en balansgång.
Förbud mot kalhyggen önskar Kalmari inte heller i något avseende, inte heller på torv- och myrmarker.
– Kontinuerligt skogsbruk har fördelar då det gäller den biologiska mångfalden, men i klimatfrågan är det inte där man ska söka lösningen, säger Kalmari.
Lösningarna ser Kalmari i att plantera skog på marker som inte används för annat, satsa på odlingsteknik som binder mer kol och jordmånens kvalitet.
– Det minskar behovet av åkerareal. Bättre dikning ger också bättre resultat på mindre areal.