Torven i skottgluggen i debatt
FN:s klimatpanel slår larm om markanvändningens inverkan på klimatförändringen. Myrmarkernas tillstånd är ett av huvudspåren i rapporten. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen antyder att de statliga stöden till torvindustrin ska ses över.
Publiceringen av IPCC-rapporten Climate Change and Land drog fullt hus i Helsingfors vetenskapshörna i går. Ett av eftermiddagens fokusområden var myrmarkernas funktion som kolsänkor. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen betonade att det inte är hållbart att satsa på torvtäkter eller att omvandla myrmark till gödslad åkermark på olika håll i Finland.
– Det är huvudlöst att vi med ena handen stöder torvtäkter och förbränningen av fossila bränslen och med andra handen försöker reducera klimatutsläppen. Vi ska inte rota i myrmarker. Kärren ska tvärtom återställas som kolsänkor, säger Mikkonen.
Hon fick flankstöd av bland andra forskarna Raisa Mäkipää och Tuomo Kalliokoski.
– När vi granskar markanvändningen som helhet så hör torvtäkterna till de största utsläppskällorna i globalt hänseende, säger forskaren Tuomo Kalliokoski vid Helsingfors universitet.
Enligt IPCC står markanvändningen för cirka 22 procent av de globala klimatutsläppen. Utöver torvtäkterna är det även skogsskövlingen och jordbruket som bidrar till markanvändningens årliga utsläpp av cirka 10–12 gigaton koldioxidekvivalenter, uppger FN:s klimatpanel.
– Det finns möjligheter att vända trenden eftersom jordbruket och skogsektorn har en enorm potential att utöka kolsänkorna, säger överdirektör Johanna Buchert på Naturresursinstitutet.
Enligt Buchert är rapportens slutsats otvetydig. Ifall vi ska lyckas uppnå Parisavtalets målsättning att begränsa uppvärmningen av det globala klimatet till 1,5 grader Celsius så måste skogarna, åkrarna och våtmarkerna binda mer kol, poängterar hon.
Det behövs nya klimatsmarta odlingsmetoder och hållbar skogsvård, påminner IPCC. Men det är inte bara jordbrukarna och skogsindustrin som ska bära ansvaret. Vi konsumenter kan bidra till reducerade utsläpp genom att äta vegetarisk kost, reducera matsvinnet och välja ekologiskt närproducerad mat.
– Cirka 30 procent av all mat går i dag förlorad som matsvinn. Det är inte hållbart, säger professor Raisa Mäkipää på Naturresursinstitutet.
Potential för reducerade utsläpp
Tuomo Kalliokoski understryker att rapporten ger handfasta verktyg till beslutsfattarna.
– En fjärdedel av alla de klimatåtgärder som de enskilda länderna har förbundit sig till i Parisavtalet hör ihop med markanvändningen så den här sektorn är oerhört viktig, säger Kalliokoski.
Till exempel en effektiverad produktion och distribution av mat kan reducera de globala klimatutsläppen med 13 miljarder ton koldioxid medan planteringen av skog har en reduktionspotential på 10 miljarder ton, uppger IPCC.
– Hanteringen av livsmedel ger upphov till mycket större utsläpp än själva matproduktionen. Hanteringen omfattar frakt, förpackning, förädling, nedkylning och distribution, påminner Mäkipää.
Enligt Greenpeace finns det ett starkt politiskt stöd för klimatåtgärder under denna regeringsperiod.
– Nu måste vi vidta de åtgärder som IPCC rekommenderar. Vi har alla förutsättningar att lyckas med tanke på den utbildningsnivå och det kunnande som finns i vårt land, säger landsdirektör Sini Harkki på Greenpeace.