Koldioxiden kan ge naturen hundratusentals år extra livstid

KLIMATET Världen har drabbats av en kollektiv fobi, en global klimatångest utan like. Vi vet att det blivit varmare och den ökande värmen är grundorsaken till att den lilla istiden slutade. Däremot finns det inga vetenskapliga bevis bakom påståendet att uppvärmningen beror på människan och koldioxid. Den konsensus som refereras till grundar sig på några uppsatser samt en forskning av John Cook et al. Cooks rapport som sköts i sank av professor David Legates som konstaterade att endast 0,3 procent av Cooks referenser stöder påståendet.

IPCC jobbar hårt för att vår ångest inte skall ta slut. På 1940-talet samlade Guy Callendar koldioxid data från 1800-talet och han valde värden som passade hans målsättning. Mätningar gjorda på 1800-talet redovisar ett genomsnitt på 335 ppm mot Callendars 280 ppm. Fonselius et al. bevisade redan 1956 att Callendars resultat var manipulerade och värden upp till 500 ppm förekom i flera mätningar på 1800-talet och även 1942.

Den globala värmestatistiken är lika sned. Dagens statistik stämmer, men går man tillbaka i tiden uppvisar mätningar gjorda av flera oberoende instanser att IPCC justerat sin statistik för att kunna visa en stigande trend som passar ihop med Callendars koldioxidmätningar. Då Michael Mann presenterade sin ”hockeyklubba” skriver hans kollega Raymond Bradley: ”Manns rapport är ynklig och borde aldrig ha blivit publicerad. Jag vill absolut inte bli kopplad till sådana förfalskningar av temperaturen.”

IPCC vill bevisa att koldioxid driver upp värmen när alla historiska fakta visar att koldioxid stiger som en följd av den ökande värmen. Kopplingen mellan koldioxid och värme kan bevisas med Henrys lag som bestämmer hur mycket koldioxid som stannar i luften och hur mycket som tas upp av världshaven. I 25 grader är förhållandet 1:50 och ju varmare det är desto mera koldioxid avger världshaven. Det finns drygt 3 100 gigaton koldioxid i atmosfären så det är lätt att konstatera att om kolet från alla kända fossila källor skulle brännas (7 000 Gt) skulle koldioxiden i atmosfären öka med 20-30 procent. Det betyder en ökning från 400 ppm till maximalt 550 ppm.

Om däremot världshavens temperatur skulle stiga en bråkdel av en grad skulle koldioxidhalten i atmosfären mångdubblas. Atmosfärens koldioxidhalt följer havsvattnens temperatur! Värmen i sin tur regleras av solen och sannolikheten att vi står inför en ny istid är faktiskt större än sannolikheten att det uppstår en syndaflod.

Även om koldioxidhalten stiger påverkar det inte nämnvärt värmen. Beer-Lamberts lag beskriver hur den infraröda strålningens energi absorberas av koldioxid. Vill man öka temperaturen med

Vore det inte dags att ändra fokus? Vi måste i det långa loppet satsa på kärnkraft och utveckla fusionskraft.

en grad och tror att detta kan åstadkommas med koldioxid måste man fördubbla koldioxid i atmosfären, och för att öka temperaturen med två grader måste man fyrdubbla koldioxiden i atmosfären.

Våra fossila bränslen räcker inte till att höja temperaturen från det nuvarande med en grad när dessutom det mesta av all koldioxid tas upp av världshaven med en fördröjning på 5-7 år – inte maximalt 200 år som IPCC påstår. Även fördröjningen kan bestämmas matematiskt.

Sedan kan vi fråga oss varför koldioxidhalten skall ner? Om koldioxidhalten går under 250 ppm får växterna problem och vid 180 ppm börjar vår flora försvinna. Ökad värme, ökad nederbörd och ökad koldioxid har bidragit till att jorden blivit grönare och detta har skett främst vid ekvatorn och i ökenområden. Konstgödsel vars tillverkning kräver fossila bränslen tillsammans med ökande värme, regn och koldioxid har gjort att världens matproduktion fördubblats på 40 år. Jämför vi med 1960-talet används nu 65 procent mindre åkerareal till att föda en dubbelt så stor befolkning och dessutom har födan per capita ökat med 25 procent.

Vore det inte dags att ändra fokus? Vi måste i det långa loppet satsa på kärnkraft och utveckla fusionskraft. Till dess bör vi använda fossila bränslen och koncentrera våra resurser på att bekämpa miljöförstöring. Koldioxid är det bästa vi kan erbjuda vår natur och det kan ge naturen hundratusentals år extra livstid. KAJ GRANLUND Lestijärvi