Nya ettorna: Det blir som i förskolan
Efter att den nya läroplanen introducerades får eleverna bland annat lära sig producera och bearbeta text med olika digitala hjälpmedel. För en del föräldrar känns kanske skillnaden stor jämfört med den egna skoltiden, men de som HBL har talat med oroar s
Nästa vecka är det dags för skolstart och bland annat ska Baran Gür och Fabian Treuthardt börja på ettan i Helsingfors. Under en av de sista dagarna före skolan kör i gång befinner de sig i en lekpark för att ta ut det sista av sommaren. Däremot ser de kanske inte riktigt fram emot att börja i skolan, men åtminstone säger de att de känner några av sina kommande klasskamrater. – Det blir som i förskolan. Med i parken är också mammorna Jessica Gür och Annette Treuthardt. Föräldrarna säger att det känns konstigt att barnen ska börja i skolan.
– Jag har nog ännu inte riktigt förstått det, de är ju så små, säger Gür.
Pojkarna hör till en åldersgrupp som kommer att undervisas enligt läroplanen som trädde i kraft för några år sedan. Läroplanen godkändes 2014 och introducerades i lågstadierna två år senare. Däremot började den användas stegvis i högstadierna och sedan tidigare går sjunde- samt åttondeklassarna enligt den nya planen. Den här hösten börjar niondeklassarna undervisas enligt den nya planen.
Läroplanen diskuterades flitigt när den presenterades och den innehöll flera förändringar jämfört med den gamla planen. Hanna Pohjonen är utbildningsråd vid Utbildningsstyrelsen och konstaterar att den nya läroplanen gör att situationen i skolan skiljer sig från vad den en gång har varit.
– I dagens läge ser man annorlunda på vissa färdigheter hos eleven. Det kan till exempel handla om hur man ska lära sig att läsa kritiskt på nätet.
”Det blir nog bra”
Den nya läroplanen betonar digitala kunskaper mera än tidigare och bland annat fokuseras det på användandet av informations- och kommunikationsteknik i grundskolan. Till exempel lär sig eleverna att använda olika datorprogram, men de lär sig även att producera och bearbeta text med olika digitala hjälpmedel. Man får också kunskap om skapandet av bild, ljud, video och animering.
Pohjonen, som både har varit gymnasie- och grundskolelärare, säger att digitaliseringen har medfört nya möjligheter, men samtidigt även ställt nya krav.
– Så klart måste man lära eleverna hur de olika datorprogrammen fungerar. Till exempel kan det handla om hur man använder sig av ett diagram eller hur man ska läsa det. Samtidigt kan man också återkoppla det här till att lära sig att läsa kritiskt och dylikt. Det är helt enkelt kunskaper som behövs i dagens samhälle.
Också Jessica Gür och Annette Treuthardt är medvetna om att det har skett förändringar i skolvärlden under de senaste åren. Det här är någonting de har funderat på.
– Man undrar ju hur det ska gå med alla stora grupper. Jag har heller inte fått någon desto mera information om hur det går till, men förmodligen får barnen veta en hel del bara de har kommit till skolan. Nog blir det väl bra, säger Gür.
Nyttiga kunskaper
Däremot ser ingen av föräldrarna några problem med att skolan har blivit digitaliserad – snarare tvärtom. De konstaterar att de tekniska kunskaperna behövs och de säger även att det inte är ovant för barnen. De använde sig av olika elektroniska hjälpmedel redan i förskolan.
– Att barnen får använda digitala hjälpmedel ger dem nyttiga erfarenheter. Överlag är det också bra att barnen involveras mera i utbildningen och man lär sig mera om man gör någonting i stället för att bara rullla tummarna i skolbänken, säger Treuthardt.
Nya kriterier under arbete
Hanna Pohjonen säger att den nya läroplanen erbjuder andra möjligheter för lärarna när det handlar om hur de ska bygga upp sin undervisning.
– Man kan ju säga att den nuvarande situationen är ganska långt ifrån hur det var när man satt i ett klassrum och endast kunde använda sig av uppslagsverk. I dagens läge är det ändå så att till exempel smarttelefonerna och datorerna gör det möjligt att få in helt andra element i undervisningen och eleverna kan också få lära sig andra saker.
Pohjonen ansvarar för att utveckla utbildningsinnehållet i geografi, men hon är också delaktig i Utbildningsstyrelsens arbete med att ta fram nya kriterier för den slutliga utvärderingen av utbildningen i grundskolan. I praktiken handlar det om att skapa kriterier för vitsorden 5, 7 och 9. Sedan tidigare har kraven för vitsordet 8 slagits fast.
Angående tidtabellen för när kriterierna ska vara färdiga berättar Pohjonen att arbetet redan har inletts.
– Vi började i våras och processen fortsätter under hösten. Planen är att kriterierna ska vara klara i slutet av 2020 och att de ska träda i kraft på allvar hösten 2021. Med andra ord betyder det att betygen våren 2022 ges enligt de nya kriterierna.
❞ I dagens läge ser man annorlunda på vissa färdigheter hos eleven. Det kan till exempel handla om hur man ska lära sig att läsa kritiskt på nätet. Hanna Pohjonen Utbildningsråd vid Utbildningsstyrelsen