Sunset Boulevard
Det är sommarens vackraste kväll och Facebook exploderar av solnedgångar utan större variation. Det är rött och gult, hav och brygga och även rätt många Aperol som delas utan filter. Uppdateringarna är så lyriska och tacksamma att de när som helst kunde sjungas som psalmer i ett skärgårdskapell. Efter en lynnig sommar är denna vindstilla och varma afton nästan sakral och vi vill dela undret med varandra. Jag sitter inte vid vattnet men däremot med Maria Borelius’ bok Hälsorevolutionen i en relativt brunbränd famn, i ett försök att hitta hjälp för en unge med sänkt immunförsvar. Det är en bok som försöker förstå den moderna människans problem med övervikt, diabetes 2, ryggont och matproblem, men även de psykiska utmaningarna som utmattning, depression och brist på riktning. Sambanden mellan kost och livsstil och de stora folksjukdomarna börjar bli allt tydligare men fortsättningsvis sätts mera resurser på att hitta mediciner för redan sjuka än att utbilda människor preventivt kring mat och motion. Borelius redovisar för mycket intressant forskning och tar bland annat upp de nämnarna som de samhällen och grupper som lever friskare och betydligt längre än vi andra har gemensamt. Blå zoner kallas dessa områden där människor sticker ut från statistiken med mycket lägre förekomst av cancer, depressioner och hjärt- och kärlsjukdomar.
Blå zoner finns på Sardinien, i Grekland, i Japan och faktiskt också i Los Angeles. Men det är inte detoxoch botoxbrudarna på Venice Beach som lever tio år längre, det är människor som tillhör en religiös rörelse som heter Sjundedagsadventisterna. De är kristna vegetarianer som frossar i bönor och nötter. De röker inte och de dricker ingen Aperol. De helgar vilodagen och tillbringar åtminstone en dag i veckan i naturen. Där finns inte några kettlebells och Cross Fitpass men där finns en kyrka som predikar motion. Där finns gemenskap.
Människorna i de blå zonerna har mer än sallad och slitna vandringskängor gemensamt: de har en riktning. En riktning, ett livsmål, en mening. De är andliga och de bryr sig mer om andra än om sig själva. Religion är alltså hälsosamt, om den är sund. Församling förlänger liv, om den är varm. Periodisk fasta, meditation och kampen att bli en schysst människa har ju världsreligionerna pysslat med i årtusenden men det verkar folk ha glömt, där på sin yogamatta.
Borelius vågar vidare när hon tar upp forskning som visar på att känslor som glädje, trygghet och samhörighet sänker inflammationsvärdena. Den positiva känsla som ritade den högsta toppen på statistikkurvan var helt otippat förundran. Förundran framför Taj Mahal eller förundran på Äkäslompolos topp. Men det är faktiskt en förundran som är större än alla andra och som nästan alla människor på jorden verkar ha gemensamt: förundran inför solnedgångar. Solnedgångar med mycket färg. Röd, rosa och brandgul sol som sänker sig över ängar och horisonter får oss att stanna upp, och dela det på Facebook.