Finskspråkiga elever rappar på svenska
En inspirerande lärare får studerande att gilla svenska språket. Medan över hälften av finländarna anser att de knappt har någon nytta av svenskan hoppas gymnasisterna i Hyvinge på en framtid där de får prata det andra inhemska.
Det är första skoldagen och ballonger i regnbågens alla färger hänger utanför gymnasiet i Hyvinge. På Hyvinkään keskuskoulun lukios innergård står Jenny Nieminen, Johanna Luukkonen, Leevi Backman och Väinö Järvinen. Kvartetten börjar sitt abiturientår och inleder samtidigt sitt tredje år av svenskstudier tillsammans med läraren Katja Kurki.
Kurki har ett passionerat förhållande till svenska språket och till att lära ut det till sina studerande. Det märks både på hennes relation till gymnasisterna och studerandenas egen inställning till att lära sig ett nytt språk.
– Det gäller att fundera på hur man väcker intresset, att smyga in i studerandenas värld och ta reda på vad de är intresserade av, säger Kurki.
Ett verktyg som hon använder sig av i undervisningen är samspel och samarbete med svenskspråkiga personer. Tillsammans med sin kollega Tarja Saarimaa driver de projektet Språkkimppa, där de samarbetar med Kristinestads gymnasium.
– Vi träffas två gånger om året för att prata finska och svenska tillsammans. Utöver det håller studerandena kontakt med varandra via Whatsapp.
Projektet har också ett gemensamt tvåspråkigt Instagramkonto.
Språkkimppa är helt beroende av utomstående finansiering, för tillfället är det Svenska kulturfonden och Svenska folkskolans vänner som står för notan.
Som nyhet för i år ska Språkkimppa åka på en tvåspråkig lägerskola till Åland.
– Vi ska basta, paddla, cykla och umgås på två språk, säger primus motor Kurki.
Vill prata svenska i yrkeslivet
Johanna Luukkonen har redan börjat smida planer för ett mellanår efter studenten.
– Jag har börjat se mig om efter en lägenhet i Stockholm och vet att jag skulle ha jobb där på ett kafé.
Via Språkkimppaprojektet har Luukkonen fått flera goda vänner som hon kan träna sin svenska med. Jenny Nieminen har upplevt samma sak. Hon vill bli läkare och inser att hon kommer att behöva svenskan i sitt framtida yrke.
– Att kunna svenska öppnar nya dörrar om man inte vet vad man ska göra efter gymnasiet. Dessutom breddar det allmänbildningen.
Nieminen säger att lärarens roll är oerhört viktig när det gäller språkintresset.
– Om läraren är inspirerande och uppmuntrande påverkar det genast intresset för ämnet.
En av svenskläraren Katja Kurkis bravurer är hennes rap-workshop. Inom ramen för en sådan workshop gjorde Leevi Backman och Väinö Järvinen videon Svenska-rap.
På videon rappar Järvinen och Backman om olika svenska fenomen och kändisar. Videon var en av vinnarna i Kielihaaste 2018, en utmaning ordnad av Språklärarförbundet i Finland.
– Vi gick och åt pizza för prissumman, säger Järvinen.
De håller med sina kurskamrater om att lärarens roll är viktig när det gäller att inspirera studenter i ett ämne.
– Alla lärare utformar timmarna på sitt eget sätt, men Katjas kurser är mer än bara att läsa innantill och lära sig utantill, säger Backman.
Järvinen säger att han alltid haft lättare att förstå och lära sig svenska än engelska.
– Grammatiken är inte så invecklad i svenska.
Samarbete är nyckeln
– Vi har naturligtvis traditionella lektioner också, med läroböcker och ordprov. Men jag tycker det är viktigt att fundera på hur man väcker studerandes intresse, till exempel med rap-workshoppen. Man måste vara öppen för nya idéer, säger Kurki.
Hon tror på att använda språket i vardagliga situationer. Det svenskspråkiga daghemmet i Hyvinge har till exempel fått besök av Kurkis svenskklasser. Där har gymnasisterna lekt tillsammans med och läst för barnen på svenska.
– Många studerande är ganska blyga, men tillsammans med barn blomstrar de.
Kurki önskar att det skulle finnas mera samarbete mellan finskoch svenskspråkiga skolor i Finland, till det här behövs intresse från båda håll.
– Det var oväntat svårt att hitta en skola som ville vara med i vårt Språkkimppaprojekt. Det är intressant med tanke på att man på många håll i till exempel Österbotten behöver öva på den praktiska finskan.
För tillfället har Hyvinkään yhteiskoulun lukio sin första studerande på utbyte i Kristinestads gymnasium. Studeranden ska gå i det svenskspråkiga gymnasiet under två perioder.
– Jag har inte hört att någon annan skulle ha gjort ett sådant här utbyte i Finland. Jag tror det kan fungera, säger Kurki.
Det gäller att fundera på hur man väcker intresset, att smyga in i studerandenas värld och ta reda på vad de är intresserade av. Katja Kurki Svensklärare vid Hyvinkään keskuskoulun lukio
Grammatiken är inte så invecklad i svenska. Väinö Järvinen Studerande vid Hyvinkään keskuskoulun lukio