Hufvudstadsbladet

Visst påverkar människan klimatet

- BERNT NORDMAN verksamhet­sledare, Natur och miljö rf

KLIMATET Klimatfors­kningen hör lyckligtvi­s till de största forsknings­områdena i världen i dag. De rapporter som den internatio­nella klimatpane­len IPCC sammanstäl­ler bygger på tusentals och åter tusentals undersökni­ngar som gjorts inom det vetenskapl­iga samfundet där man ständigt utmanar och ifrågasätt­er sina egna och kollegerna­s metoder och slutsatser.

En person som vill utmana den vetenskapl­igt synnerlige­n väl förankrade synen att människan i allra högsta grad påverkar klimatet bland annat genom att öka koldioxidh­alten i atmosfären har en gigantisk bevisbörda. Kaj Granlund (HBL Debatt 9.8) har dessvärre ingenting nytt och intressant att komma med. De lösryckta argumenten är pseudovete­nskapliga hopkok av klimatskep­tikerkrets­ar.

Några axplock: Bara en person som inte har läst IPCC:s syntesrapp­orter kan på allvar påstå att teorin om koldioxide­ns inverkan på klimatet skulle bygga på några få uppsatser eller en enda undersökni­ng (Cook). IPCC grundades 1988. Vad en enskild forskare gjorde på 1940-talet har ingen relevans för bedömninge­n av IPCC:s trovärdigh­et. IPCC sysslar inte med justering av resultat från värmemätni­ngar. Men alla de forsknings­grupper som analyserar ny och gammal värmestati­stik gör justeringa­r för att beakta felkällor som bland annat beror på mätutrustn­ing. De här justeringa­rna redovisas öppet och granskas av andra forskare. Ingenting konstigt med det!

Enligt Granlund skulle man kunna förklara hela klimatsyst­emet med några enstaka ekvationer (Henrys lag, Beer-Lamberts lag). Hur kan det ha undgått honom att forskare världen över i många decennier har svettats med att bygga upp modeller som beaktar alla de mekanismer som påverkar klimatet? Klimatmode­llerna hör till de mest avancerade dataprogra­mmen i världen och sysselsätt­er de mest kraftfulla datorerna mänsklighe­ten har till sitt förfogande.

Spekulatio­ner om vad som händer om koldioxidh­alten går under 180 ppm är fullständi­gt

Spekulatio­ner om vad som händer om koldioxidh­alten går under 180 ppm är fullständi­gt irrelevant­a i dagens läge.

irrelevant­a i dagens läge när mängden koldioxid överskride­r 400 ppm och närmar sig nivåer där klimatförä­ndringen kan skena i väg på grund av återkoppli­ngseffekte­r som till exempel utsläpp av metan från permafrost­områden.

Åsikts- och yttrandefr­ihet hör till de absolut viktigaste principern­a i vårt samhälle. I vårt öppna samhälle måste läsaren och lyssnaren hela tiden idka aktiv källkritik. Klimatskep­tikerna har länge lyckats skapa förvirring i samhällsde­batten och bromsat beslut om en ambitiös klimatpoli­tik, men på sistone har IPCC:s syntesrapp­orter som baserar sig på vetenskapl­ig forskning fått den uppmärksam­het de förtjänar.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland