Sannfinländarna har möjlighet att stoppa hetsåtal
Hela tre riksdagsledamöter utreds för tillfället för misstänkt hets mot folkgrupp, och misstankarna mot Juha Mäenpää (Sannf) har gått vidare till åtalsprövning. I de två andra fallen är utgången mer osäker, bedömer professor Kimmo Nuotio.
Antalet domar för hets mot folkgrupp har flerfaldigats under de senaste åren, och för tillfället utreds misstankar mot tre riksdagsledamöter. Misstankarna mot Juha Mäenpää (Sannf) har gått till åtalsprövning, men Sannfinländarna kan komma att stoppa åtalet i riksdagen.
Om hets mot folkgrupp tidigare var ett rätt ovanligt brott med enstaka fall gäller det inte längre. Under de senaste åren har antalet domar för hets mot folkgrupp flerfaldigats.
– Sammanlagt har paragraferna om hets mot folkgrupp tillämpats kanske ett femtiotal gånger, men då det tidigare rörde sig om enstaka fall har antalet under de senaste åren varit flera tiotal. Flera politiker har utretts för hets mot folkgrupp, men nytt är nu att de som utreds kommer från flera olika partier medan det tidigare närmast varit Sannfinländarna som varit representerade, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.
Förutom Juha Mäenpää utreder polisen nu också om Päivi Räsänen (KD) och Hussein al-Taee (SDP) gjort sig skyldiga till hets mot folkgrupp, men fallen skiljer sig på många sätt från varandra. Av de tre har Mäenpää uttalat sig specifikt i riksdagen, och processen mot honom ser därför annorlunda ut.
Fråga för riksdagen
Det var i ett tal i riksdagen som Mäenpää kommenterade asylsökande med annan religion som kommer till Finland, och avslutade med att citera regeringsprogrammets formulering om bekämpning av invasiva arter som förekommer i ett helt annat sammanhang.
– Jag anser nog att här finns möjlighet att väcka åtal. Det är just det som är den kritiska punkten, att man förnekar en grupps grundläggande människovärde, i det här fallet genom att antyda att den kan bekämpas eller utrotas som en växt. Det är ett klart exempel på sådan retorik som inte faller under yttrandefrihetens skydd, men det är klart att sammanhanget alltid ska tas i betraktande, säger Nuotio.
Politiska ställningstaganden åtnjuter ett särskilt starkt skydd, och det gäller inte minst om de framförts i riksdagen. Polisen har bekräftat att misstankarna mot Juha Mäenpää går vidare till åtalsprövning, men för att åtal ska kunna väckas måste det godkännas i riksdagen med fem sjättedels majoritet.
Det betyder att Sannfinländarna med sina 39 mandat kan stoppa åtalet i riksdagen, något som partiordföranden Jussi Halla-aho säger till Uusi Suomi att riksdagsgruppen också kommer att göra. Halla-aho avfärdar hela fallet som politiserat. Nuotio är kritisk. – Det här är ju inte en renodlat politisk fråga, det är en juridisk fråga och alla partier blir tvungna att överväga hurdant fallet är. Det vore ganska magstarkt om Sannfinländarna röstade emot med gruppbeslut. I så fall profilerar sig partiet på ett ganska märkligt sätt, då man är med och stiftar lagar men förhåller sig så till strafflagen, säger Nuotio.
”Religiös aspekt måste övervägas”
När det gäller misstankarna mot Päivi Räsänen och Hussein al-Taee är frågan om åtal mer osäker, och blir det åtal följer en vanlig rättsprocess. Även om bägge är riksdagsledamöter var det inte i riksdagen de uttalade sig utan på sociala medier.
– Misstankarna mot Räsänen är sådana att man blir tvungen att fundera ett varv extra. Sexuella minoriteter är definitivt en sådan grupp som avses att skyddas, och här finns en kränkning. Men den religiösa aspekten måste övervägas. I vissa religiösa kretsar är man bokstavstrogen, och i Bibeln hittar man bokstavliga exempel som det som Räsänen framfört, säger Nuotio, som inte kan dra sig till minnes att något liknande fall skulle ha nått domstol tidigare.
Det var inför prideveckan som Räsänen på Twitter ifrågasatte att kyrkan samarbetar kring arrangemangen, där ”skam” och ”synd” upphöjs, och illustrerade med ett bibelcitat.
– Vi har ju olika religiösa skrifter, till exempel Luther har väldigt judefientliga texter. Men det som nu ska bedömas är det faktum att Räsänen lyfter upp just det här i den valda kontexten på det sätt hon gör. Då måste man också bedöma hur starkt man anser att det påverkar gruppen i fråga, säger Nuotio.
Storm kring utredningsledaren
Också misstankarna mot Hussein alTaee skiljer sig från tidigare fall, säger Nuotio, då det handlar om uttalanden som gjorts för flera år sedan och grävts fram i samband med riksdagsvalet, och som al-Taee tagit avstånd ifrån.
– Det offentliga intresset att behandla frågan är lite mindre, särskilt som al-Taee tagit avstånd från innehållet i texterna. Idén med brottsbenämningen är just att förhindra sådan verksamhet som kan uppvigla till brott.
Al-Taee har i texter på Facebook uttalat sig fientligt om bland annat somalier, homosexuella och sunnimuslimer, men då saken uppdagats gjort offentlig avbön.
– I vissa av texterna fanns sådant som säkert kunde uppfylla brottsrekvisiten, men då man tillämpar lagen måste man bedöma situationen ur ett bredare perspektiv.
Under gårdagen uppstod en smärre storm på grund av att kriminalkommissarie Pekka Hätönen som leder utredningarna mot de misstänkta riksdagsledamöterna, och uttalat sig om dem i medier, tidigare varit medlem i De gröna. Under onsdagsförmiddagen sade chefen för Helsingforspolisen Lasse Aapio till Yle med hänvisning till medborgarrespons att polisen utreder saken.
På eftermiddagen meddelade Aapio ändå HBL per e-post att saken är utredd. Polisutredningarna fortsätter som förut under ledning av Hätönen, i nära samarbete med åklagarväsendet.
Kimmo Nuotio förstår att saken väckt diskussion då det handlar om känsliga frågor, men påpekar att polisen verkar enligt strikta yrkesmässiga standarder och att det hur som helst är åklagaren som fattar beslut om åtal.
– Poliser får nog höra till partier och ställa upp i val. Men jag förstår att saken diskuterats.