Ny kryssningsrobot kan ha förorsakat rysk explosion
Enligt Försvarshögskolans expert är det eventuellt en nyutvecklad kryssningsrobot som ligger bakom förra veckans explosion i Njonoksa vid Vita havet väster om Archangelsk. Hur många testanläggningar i Ryssland har motsvarande verksamhet som i Njonoksa?
En förödande explosion på en militär testanläggning i Njonoksa i nordvästra Ryssland förorsakade höjda strålningsnivåer på torsdagen. Enligt Strålsäkerhetscentralen i Finland var strålningsnivåerna 16 gånger högre än normalt. De ryska myndigheterna har bland annat evakuerat de lokala invånarna i området och stängt Dvinabukten i Vita havet för all fartygstrafik i en månad.
– Det är svårt att med säkerhet veta vad som har hänt eftersom varken det ryska försvarsministeriet eller landets regering har gått ut med officiell information om olyckan, säger militärprofessor Petteri Lalu på Försvarshögskolan.
Enligt uppgifter från underrättelsekällor som New York Times har talat med handlar explosionen om testningen av en prototyp till en ny kryssningsrobot med Natobeteckningen SSC-X-9 Skyfall som i Ryssland kallas för Burevestnik.
– Kryssningsroboten Burevestnik drivs i likhet med de nya ryska Poseidon-torpederna av radioaktivt kärnbränsle så visst kan det hända att det är en sådan robot som har exploderat och därmed har förorsakat förhöjd radioaktiv strålning i området.
President Vladimir Putin presenterade kryssningsroboten i mars i fjol i sitt årliga tal till nationen, vilket innebär att den militära satsningen är prestigefylld.
– Det handlar om landets försvarspolitiska trovärdighet. Därför ligger det i den ryska statens intresse att bagatellisera olyckan i närheten av Severodvinsk.
Utveckling av nya kärnvapen
Ryssland har satsat hårt på utvecklingen av sådana kryssningsrobotar som kan tackla olika typer av missilförsvarssystem. Till roboten Burevestniks egenskaper hör att den flyger på låg höjd av samma orsak.
Både USA och Ryssland har meddelat att de lämnar det så kallade INF-avtalet om ömsesidig kärnvapennedrustning.
– De här besluten har sporrat bägge länder att omvärdera sina kärnvapenarsenaler i väntan på att nedrustningsavtalet Start löper ut 2021.
Förra veckans explosion i Njonoksa tyder på allvarliga tekniska problem i utvecklingen av Rysslands nya kryssningsrobotar ifall det visar sig att det var en robot av typen Burevestnik som låg bakom olyckan, uppger Lalu. – Det finns ett tiotal motsvarande anläggningar på olika håll i landet.
Det internationella samfundet saknar en insyn i dessa anläggningar som är stängda för allmänheten och rigoröst övervakade.
– De enda gångerna som utlänningar får besöka anläggningarna är när amerikanska experter gör kontrollbesök för att inom ramen för bilaterala nedrustningsavtal kontrollräkna de ryska missilerna.
En stor del av dessa anläggningar tampas med gamla miljösynder från den sovjetiska epoken.
– Det finns tusentals radioaktiva föremål som har dumpats i Arktis och som kontaminerar den marina miljön, säger avdelningschef Oskar Njaa på den norska miljöorganisationen Bellona.
Bellona har sedan 1980-talet påtalat de radioaktiva utsläppen i Ryssland. Enligt Bellonas uppgifter har de lokala myndigheterna i närheten av Severodvinsk uppmätt strålningsvärden som efter olyckan är tjugofalt högre än normalt.
– Det ryska försvaret har städat upp en del av landets gamla miljösynder, men förra veckans olycka visar att när man städar med enda handen så förorsakar man nya miljökatastrofer med den andra, säger Petteri Lalu.
Det ligger i den ryska statens intresse att bagatellisera olyckan. Petteri Lalu militärprofessor, Försvarshögskolan