SFP står stabilt på två ben

SFP Jan-Peter Paul föreslår ett namnbyte för SFP (HBL Debatt 11.8). Ärendet har behandlats på partidagarna ett flertal gånger, senast 2018, vilket har gett medlemmarna möjlighet att säga sitt. Stödet för vårt anrika namn har varit stabilt.

Är då SFP ett språkparti eller ett allmänt, liberalt parti? Svaret är klart. Här handlar det på inga villkor om att välja enbart det ena eller det andra, utan SFP står stabilt på våra två ben: språket och liberalismen, frisinnet. Utöver dessa finns det naturligtvis många andra kärnfrågor, såsom det nordiska samarbetet, där SFP gått i spetsen.

SFP har ingalunda ensamrätt att föra de svenskspråkigas sak. Men SFP är det parti som under alla omständigheter och på alla plan värnar om tvåspråkigheten och det svenska i Finland. Vi är beroende av stöd från andra partier, men alla involverade vet nog att det i allmänhet är SFP som kommer med initiativen. Kring 70–75 procent av den svenskspråkiga befolkningen röstar på SFP från val till val, vilket visar en stark förankring och ett starkt förtroende för att SFP ska driva det vi kallar de svenska frågorna även i fortsättningen.

Ett namnbyte är ingen mirakelmedicin. Exempelvis bytte Centern i Finland namn från Agrarförbundet till Centerpartiet 1965. Trots att det är över 50 år sedan detta förknippas Centern fortfarande med agrara frågor framför en allmän mittenpolitik. Att SFP skulle klara av att hålla kvar kärnväljarna efter ett namnbyte är inte sannolikt. Samtidigt torde de som i dag ser språket som en för hög tröskel för att rösta på SFP också efter ett namnbyte komma ihåg partiets bakgrund.

Vi har alla förutsättningar att samla nya röster till SFP genom att lyfta fram vår utomordentliga politik, våra fantastiska beslutsfattare och genom att etablera oss på nya orter. Vi ser att potentia

Att SFP skulle klara av att hålla kvar kärnväljarna efter ett namnbyte är inte sannolikt.

len finns då vi i de senaste valen har samlat klart fler röster än under föregående 20års period.

Den största delen av SFP:s väljare röstar dock fortsättningsvis på oss tack vare svenskan. Språket är ett kitt som sammanbinder en stor del av väljarna. Samtidigt kan vi tack vare vår liberala framtoning vinna nya väljare genom att utveckla och förstärka vår synlighet samt hitta nya sätt att engagera människor. Det handlar kort sagt inte om språket eller liberalismen, utan om båda.