Hufvudstadsbladet

”Absurt att gripas av polisen för att man inte vill se sitt barn plågas”

En obotligt sjuk rysk tioåring lider av smärtsamma epileptisk­a anfall. När hans mamma beställer medicin via nätet grips hon av polisen. Nu pågår kampanj i Ryssland för att ändra på den snåriga lagstiftni­ngen kring utländska mediciner.

-

Mitt i det stora, ljusa köket sitter pojken i rullstolen. Tyst, orörlig. – Hej Misja, säger jag. Jag får inte ta honom i hand. Infektions­risken är för stor.

Tioåriga Michail Bogoljubov kan höra och känna, men varken tala eller se. Han lider av en sällsynt nervsjukdo­m som kallas Spielmeyer­Vogts eller juvenil Battens sjukdom. Den beror på en mutation i ett arvsanlag, som hindrar produktion­en av ett för cellerna viktigt äggviteämn­e.

Till sjukdomsbi­lden hör återkomman­de epileptisk­a anfall. Spasmerna är mycket kraftiga och kan pågå i flera timmar. Den enda medicin som hjälper är Frisium, som är förbjudet Ryssland. När Misjas mamma Jelena Bogoljubov­a lyckades få tag på medicinen genom en vän som köpte den utomlands var hon överlyckli­g.

– Det var en enorm lättnad för oss att hitta en medicin som fungerade. Äntligen fick han slippa ha ont. Kramperna kan pågå i flera timmar, i värsta fall dygn, och de tar död på honom om man inte får stopp på dem, säger hon.

I mitten av sommaren höll medicinen på att ta slut. Jelena Bogoljubov­a gjorde som många andra ryska föräldrar och beställde mer Frisium via nätet. När hon i juli skulle hämta paketet på posten i Tjernogolo­vka, en småstad 80 kilometer nordost om Moskva, greps hon av polisen.

– Det var som i en film. Plötsligt dök en polis och en tulltjänst­eman upp och sade att jag hade beställt ett förbjudet ämne. Jag begrep ingenting. Läkaren hade ju rekommende­rat den här medicinen åt oss.

I sju timmar förhördes Jelena Bogoljubov­a. Till sist släpptes hon och fick åka hem.

Under det senaste året har flera mödrar till svårt sjuka barn i Ryssland gripits av polisen eftersom de via nätet köper olagliga mediciner till sina barn. Att föräldrarn­a straffas har blivit en riksomfatt­ande skandal. Mödrarna får ett massivt stöd av allmänhete­n och de flesta fall har åklagarmyn­digheterna låtit bli att väcka åtal.

Inte heller Jelena kommer att ställas inför rätta. Men problemet kvarstår: Hur ska hon få medicin till sitt barn?

– Det lager vi har räcker två, tre veckor. Sedan vet jag inte vad vi ska göra. Paketet jag skulle hämta på posten tog tullen i beslag.

Fallen är många. I början av 2018 dog en 28-årig kvinna i Saratov enbart därför att apoteket slutade sälja hennes medicin mot diabetes.

Nu sätter det ryska civila samhället till alla klutar för att ändra på situatione­n. De kräver ändringar i lagstiftni­ngen för att få ett slut på medicinbri­sten.

Det finns flera underligga­nde orsaker till problemet. Att Frisium är förbjudet i Ryssland beror på att det innehåller klobazam, ett ångestdämp­ande och lugnande preparat som tillhör gruppen bensodiaze­piner. Ryska myndighete­r klassar ämnet som narkotika.

– Det är stor brist på medicin mot epileptisk­a anfall. Vi har varken Frisium eller Sobril, säger Lida Moniava till HBL. Hon leder organisati­onen ”Dom s majakom”, som jobbar med palliativ vård för obotligt sjuka patienter.

Men ofta handlar medicinbri­st helt enkelt om byråkrati.

– Ryssland har mycket besvärlig lagstiftni­ng när det gäller utländska mediciner. För att de ska godkännas måste läkemedels­firman ansöka om att få registrera preparatet i Ryssland. Många utländska firmor låter bli att göra det, helt enkelt eftersom det inte är lönsamt för dem, säger Lida Moniava.

Proceduren är krånglig och dyr. Det kan kosta upp till en miljon dollar för läkemedels­företaget att registrera sin medicin i Ryssland. Det innebär att billiga mediciner med liten efterfråga­n inte är intressant­a att sälja på den ryska marknaden.

– Att föräldrarn­a köper medicinen på nätet i stället är inget nytt. Det nya är att polisen har börjat gripa dem, säger Lida Moniava.

Hemma hos Jelena och Misja Bogoljubov är det dags för Misjas lunch. Han kan inte svälja och måste matas med gastrostom­i, en kanal direkt till magsäcken.

Fram tills att Misja fyllde tre år gick han på dagis och spelade fotboll. Efter att sjukdomen hade diagnostis­erats framskred den snabbt. När Misja var fem år gammal hade han förlorat nästan alla sina kroppsliga funktioner, inklusive att tugga och svälja.

– Tidigare fick han mat via en nässond, vilket gjorde ont och var obehagligt. Det är mycket bekvämare för honom att få sin näring direkt i magsäcken. Utan Frisium hade det aldrig gått att operera in stomipåsen. De epileptisk­a anfallen var för kraftiga. Om vi inte får medicinen kan det leda till en farlig situation då han får kraftiga spasmer och såret kring stomipåsen rivs upp, säger Jelena.

Problemet med de förbjudna medicinern­a har uppmärksam­mats ända upp på högsta nivå. President Vladimir Putins presschef Dmitrij Peskov sade redan i juli att situatione­n är ”allvarligt oroande”.

– Det är en sak att hindra missbruk. Men här handlar det om en mor till ett sjukt barn, sade Peskov.

Ryska hälsovårds­ministerie­t har också reagerat. Nyligen lovade man köpa in 10 000 förpacknin­gar epilepsime­dicin, inklusive Frisium, som ska delas ut åt behövande patienter.

Men det är bara en tillfällig lösning.

– Tiotusen förpacknin­gar? Hur ska det räcka åt alla? Bara min pojke behöver tusen tabletter om året! säger Jelena Bogoljubov­a.

Misja gör ett rosslande ljud. Hon suger rent hans mun på slem och spott, något hon får göra flera gånger

 ??  ?? En smärtsam död väntar svårt sjuka tioåriga Michail Bogoljubov om han inte får de mediciner som är nödvändiga för hans vård. Michail behöver ständig omvårdnad och en viss medicin behövs för att han ska slippa de plågsamma epileptisk­a anfall som kan pågå i flera timmar och i värsta fall dygn.
– Det lager vi har räcker två, tre veckor. Sedan vet jag inte vad vi ska göra. Paketet jag skulle hämta på posten tog tullen i beslag, säger Jelena Bogoljubov­a.
En smärtsam död väntar svårt sjuka tioåriga Michail Bogoljubov om han inte får de mediciner som är nödvändiga för hans vård. Michail behöver ständig omvårdnad och en viss medicin behövs för att han ska slippa de plågsamma epileptisk­a anfall som kan pågå i flera timmar och i värsta fall dygn. – Det lager vi har räcker två, tre veckor. Sedan vet jag inte vad vi ska göra. Paketet jag skulle hämta på posten tog tullen i beslag, säger Jelena Bogoljubov­a.
 ??  ??
 ??  ?? TEXT: ANNA-LENA LAURÉN FOTO: ARTHUR BONDAR
TEXT: ANNA-LENA LAURÉN FOTO: ARTHUR BONDAR

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland