Varför är Amazonas regnskogar viktiga?
De omfattande bränderna i Brasilien har väckt global oro, men det är en myt att Amazonas bidrar med ”20 procent av världens syre”, som vissa hävdat. Detta är bara en av en rad missuppfattningar som florerat sedan bränderna startade.
Biologer och andra forskare har på sista tiden påpekat i olika fora att regnskogarna i Sydamerika är extremt viktiga, men inte alltid på det sätt som vissa tror.
Det finns många anledningar till att bevara Amazonas, men syre är inte en av dem, säger Michael Coe, chef för Amazonasprogrammet vid Woods Hole Research Center i USA.
Det som glöms bort är att träd och andra växter inte bara producerar mängder av syre. De konsumerar också stora mängder när deras celler andas.
På dagen, när solen skiner, omvandlar växterna solenergi, vatten och koldioxid till syre och druvsocker. Men nattetid, när solenergin försvunnit, vänds processen. Då absorberar växterna i stället syre för att kunna omvandla det lagrade druvsockret till energi.
Enligt flera studier tar de här processerna i hög grad ut varandra. En studie i Journal of Ecology visar att det syre som jordens växter producerar nästan till hundra procent återanvänds av samma växter.
Från havet
För övrigt är siffran 20 procent felaktig. Forskare har tidigare påvisat att de tropiska skogarna står för 34 procent av syreproduktionen på torrra land. Regnskogarna i Amazonas står sannolikt för knappt hälften av detta, totalt cirka 16 procent.
Men växterna på torra land svarar bara för en mindre del av syreproduktionen på jorden. Merparten, cirka två tredjedelar, produceras inte av landväxterna utan av cyanobakterier och andra planktonorganismer i oceanerna. Enligt den amerikanske klimatforskaren Jonathan Foley blir slutsatsen att Amazonas troligen svarar för runt 6 procent av jordens syre – och det mesta av detta återanvänds alltså av växterna själva.
En annan missuppfattning i debatten rör bränderna i sig. En hastig titt på satellitbilderna över Sydamerika de senaste veckorna visar att de flesta av bränderna inte är i Amazonas, utan snarare på savannerna längre öster- och söderut i Brasilien – och de som rasar i själva Amazonas återfinns i hög grad i redan avskogade områden, längs vägar och i regioner där skogen huggits ned för att bereda mark för boskapsuppfödning.
Ökad avskogning
Dessutom är det fel att påstå att årets bränder i brasilianska Amazonas är exceptionellt många.
Det är sant att antalet bränder i år, cirka 41 000 fram till den 24 augusti, är nästan dubbelt så många som i fjol vid samma tidpunkt. Men i jämförelse med åren 2002–2010 (då vänsterpolitikern Lula da Silva var president i Brasilien) är de betydligt färre. Toppen nåddes 2005 då över 140 000 bränder registrerades.
Däremot stämmer det att den politik som förts av den nuvarande presidenten, Jair Bolsonaro, tycks ha lett till ökad avskogning. Enligt Inpe, Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut, försvann 6 800 kvadratkilometer regnskog mellan januari och juli i år, en ökning med 50 procent jämfört med i fjol.
Det mesta av denna skövling, cirka 70 procent, beror på uthuggning
för att bereda plats för boskapsuppfödning. Ett av Bolsonaros vallöften var just att underlätta verksamheten för ranchägarna.
Extrem mångfald
Detta är allvarligt eftersom Amazonas har oerhört stor betydelse för den biologiska mångfalden på jorden. Regionen är sannolikt den artrikaste på jorden, med drygt 430 däggdjursarter, över 1 500 fågelarter, cirka 40 000 arter av växter, och kanske 2,5 miljoner arter av insekter.
Det är också allvarligt med tanke på regnskogarnas betydelse för klimatet. Den väldiga massan av växter absorberar enorma mängder koldioxid som annars skulle leta sig upp i atmosfären. Michael Coe säger att Amazonas kanske inte kan liknas vid ett par lungor, men påminner däremot ganska mycket om en enorm luftkonditioneringsapparat som kyler ner vår planet.
I det perspektivet kan det vara värt att nämna att cirka 80 procent av regnskogen i Amazonas fortfarande är helt intakt. Detta är något som Brasilien hittills inte har fått särskilt mycket beröm för – men som kan vara värt att tänka på för andra länder som knappt har någon urskog alls kvar.