HUS börjar erbjuda donerade könsceller
Tidigare praxis för fertilitetsvården kritiserades för att vara diskriminerande
Fertilitetsvård med donerade könsceller blir tillgänglig inom den offentliga vården. Det gäller alla universitetssjukhus i Finland. För HUS del siktar man på att börja fertilitetsbehandlingarna med donerade könsceller tidigast i början av november. Behandlingarna öppnar samtidigt för både heteropar och för samkönade par samt för ensamstående kvinnor.
– Det har börjat komma in förfrågningar men vi har tillsvidare inte kunnat börja sätta patienterna i kö för dessa donationsbehandlingar, säger gynekolog Viveca Söderström-Anttila.
Från och med i höst ska Helsingfors universitetssjukhus HUS börja erbjuda fertilitetsvård med donerade könsceller till par som har svårigheter med att bli gravida. Det kommer även de andra universitetssjukhusen i Finland att göra.
Tidigare har donerade könsceller enbart erbjudits på privata kliniker. Den offentliga sektorn har erbjudit behandlingar där det barnlösa parets egna könsceller befruktas genom olika medicinska ingrepp.
Många par med fertilitetsproblem som inte har haft råd att anlita en privat klinik för fertilitetsvård med donerade celler får nu en chans via den offentliga sjukvården.
– En patientgrupp kommer bland annat att vara unga kvinnor som inte har egna fungerande äggceller av en eller annan orsak. Man kan till exempel födas utan fungerande äggstockar.
Det säger gynekologen Viveca Söderström-Anttila, som jobbar vid den reproduktionsmedicinska enheten vid HUS och är docent vid Helsingfors universitet.
– Ungefär en procent av kvinnorna har aldrig mens eller så upphör den innan man fyller 40 år. I andra fall kan äggstockarna ha tagits bort på grund av en gynekologisk sjukdom. De här kvinnorna kan ha livmodern kvar och då kan de bli gravida via donerade ägg.
En annan patientgrupp är män med en brist på fungerande spermier. Det kan bero på att en cancerbehandling har förstört spermieproduktionen eller på bakomliggande genetiska faktorer.
Samtidigt som den offentliga sjukvården börjar erbjuda fertilitetsvård med donatorer till heteropar börjar HUS och de andra universitetssjukhusen också erbjuda behandlingar med donerade celler till samkönade par och till ensamstående kvinnor.
Diskriminerande beslut
Tidigare har universitetssjukhu
sen haft en gemensam riktlinje som kräver att medicinska orsaker ligger bakom beslutet att bevilja fertilitetsvård.
Det har stängt samkönade par och ensamstående kvinnor utanför systemet eftersom orsaken till barnlösheten ligger i deras sociala situation och inte i en medicinsk orsak.
Den här utestängningen har Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden upprepade gånger kritiserat som diskriminerande – senast i ett uttalande i augusti som gällde ensamstående kvinnor.
I Helsingfors lämnade fullmäktigeledamot Jenni Pajunen (Saml) i vintras in en budgetmotion med underskrifter av 15 andra ledamöter där de krävde att staden börjar utreda möjligheten att utvidga patientgruppen som kan få offentlig fertilitetsvård till att inbegripa också samkönade par och ensamstående kvinnor.
Frågan verkar dock nysta upp sig utan en politisk behandling eftersom universitetssjukhusen meddelat att man börjar beakta också sociala orsaker då man bedömer vem som kan få offentlig fertilitetsvård.
Strikta krav på donatorer
Tillsvidare är det ändå oklart exakt när HUS kan påbörja fertilitetsvården med donerade könsceller. Viveca Söderström-Anttila talar om att tidigast i november börja ta emot patienter och par, som behöver donerade könsceller i sin fertilitetsvård.
– Det har börjat komma in förfrågningar men vi har tillsvidare inte kunnat börja sätta patienterna i kö för dessa donationsbehandlingar. Det här beror delvis på att enheten för reproduktionsmedicin nyligen har flyttat från Kvinnokliniken till nya utrymmen på Tilkan Viuhka och delvis på grund av att en myndighetsgranskning ännu ska göras.
En förutsättning för fertilitetsvården med donerade könsceller är också att det finns tillräckligt med donatorer som av egen fri vilja ställer upp för att hjälpa sådana som inte kan få barn på annat sätt.
Finlands lag gällande assisterad befruktning sätter också ramar för vem som kan donera könsceller – personen ska vara minst 18 år och frisk. Donatorn eller dess nära släktingar får inte ha någon allvarlig ärftlig sjukdom som kan förorsaka den kvinna som får assisterad befruktning eller det barn som föds någon allvarlig sjukdom.
– Donatorn får inte heller ha några smittosamma sjukdomar. Det finns en lång lista på infektionstester som donatorn ska screenas för. Vidare har vi på HUS vid enheten för reproduktionsmedicin satt åldersgränser på max 35 år för en äggdonator och max 45 år för en spermiedonator, säger Söderström-Anttila.
Stort behov av donationer
Donatorerna får kostnaderna, till exempel resor till kliniken, ersatta. Dessutom får de en penningsumma motsvarande FPA:s dagpenning.
Äggdonatorerna får utöver det här också en ersättning på 250 euro. Skillnaden på ersättningen mellan män och kvinnor beror på att det för män i allmänhet är rätt enkelt att donera sina celler.
– Donation av äggceller är däremot en mycket mera mödosam process. Äggcellsdonatorn går genom en provrörsbefruktning, använder hormoner som får äggblåsorna att växa och äggen plockas ut genom ett litet kirurgiskt ingrepp. I samband med äggutplockningen finns det en liten risk för blödning. Hela processen för en äggdonator innebär i genomsnitt sju besök på kliniken, säger Söderström-Anttila.
Det råder en konstant brist på donerade könsceller. Hittills har vården med donerade könsceller erbjudits på privata kliniker och där har väntetiden varit cirka ett år för äggceller, ibland längre, berättar Söderström-Anttila. Väntetiden för spermier varierar.
– Behovet av donerade könsceller är stort. Därför är det väldigt viktigt att få donatorer rekryterade. Det finns många sådana personer som inte har haft möjlighet att gå till privata kliniker och de kommer nu att få en möjlighet när samhället kommit in och stöder.
❞ Behandlingarna öppnas inom den offentliga sektorn för alla olika patientgrupper som behöver dem, vare sig det är heteropar eller samkönade par eller ensamstående kvinnor.
Viveca Söderström-Anttila
Gynekolog vid HUS