Niinistö: EU måste bli en spelare på världsarenan
Den geopolitiska kartan börjar allt mer påminna om en triangel där Washington, Peking och Moskva bildar hörnstyckena. President Sauli Niinistö säger att det är hög tid att rita om triangeln till en rektangel, där EU skulle utgöra det fjärde hörnet.
President Sauli Niinistö grillades av en stor församling då 250 europeiska politiker, både riksdagsledamöter från nationella parlament och EUparlamentariker, sammanstrålade till en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk konferens i Helsingfors.
Innan utfrågningen av Niinistö kom i gång höll presidenten ett tal där han bekymrade sig över att den geopolitiska världskartan allt mer har börjat likna en triangel där Washington, Peking och Moskva utgör hörnstyckena och dikterar spelreglerna. Om Niinistö får välja borde triangeln stöpas om till en rektangel där EU utgör det fjärde hörnet. Men trekanten förvandlas inte till fyrkant utan ansträngningar.
– Tyvärr lever vi i en värld där rå styrka är det enda som räknas och där man bara lyssnar på de mäktiga, sade Niinistö.
Beröm till Macron
För att EU ska lyckas hävda sig i konkurrensen krävs att medlemsländerna skrider till åtgärder.
– Därför är jag särskilt nöjd med att min goda kollega, Frankrikes president Emmanuel Macron, har äntrat scenen. Jag stödjer helhjärtat alla hans initiativ för att få till stånd ett starkt EU. Och jag önskar att vi kunde höra liknande budskap från andra europeiska statsöverhuvuden, regeringar och parlament, sade Niinistö.
Det tilltagande kärnvapenskramlet föranledde en fråga från publiken och Niinistö grämde sig över att INFavtalet gått i graven samtidigt som framtiden för Startavtalet är ytterst osäker.
Återgång till 1960-talet
– Det som sker på kärnvapenfronten påminner om en återgång till 1960-talet. På 1970- och 1980-talet under kalla kriget reglerades kärnvapnen med avtal. Det är oroväckande om vi förlorar de här avtalen. Finland och EU bör göra allt som står i vår makt för att främja diskussioner om att få till stånd nya avtal som begränsar kärnvapen.
Niinistö fick också svara på var han placerar in EU i sin beskrivning av den geopolitiska spelplanen som en triangel mellan Washington, Peking och Moskva.
– Jag är rädd för att EU cirkulerar runt någonstans i mitten av triangeln på grund av att vi är under tryck: Vi ser kinesisk finansiell och ekonomisk påtryckning, Förenta staterna som trycker på med en diskussion kring Nato och handel, för att inte tala om Ryssland som mycket tydligt demonstrerar hård styrka, sade Niinistö.
Rysslandsuttalanden förbryllade
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) uttalade sig i onsdags i en stort uppslagen intervju för Financial Times där han antydde att EU måste göra mer för att förbättra relationen till Ryssland. Intervjun har efteråt fått kritik och tolkats som att Haavisto förespråkar en undfallenhetslinje mot Ryssland som trots allt har annekterat Krim och krigar i Ukraina.
Niinistö kommenterade Haavistos uttalande både under konferensen och vid en kort pressutfrågning efteråt.
– För egen del har jag betonat dialog (med Ryssland), vilket är något försiktigare formulerat.
Tar ni avstånd från det som Haavisto sade? passade HBL på att fråga presidenten.
– Jag tar varken avstånd eller omfattar det han har sagt innan jag har talat med honom, svarade Niinistö.
En av Niinistös käpphästar, EU:s säkerhetsklausul 42.7 väckte också intresse. En polsk riksdagsledamot påpekade att det ifall av en militär kris kring Östersjön kommer att vara Nato och inte EU som utgör den starka parten, och ville veta varför Finland inte är medlem i Nato.
– En konflikt mellan Nato och Ryssland skulle inte vara koncentrerad endast till Östersjön. Det skulle vara frågan om tredje världskriget. Finlands viktigaste uppgift är skydda sitt eget territorium, vilket också gynnar säkerheten i de baltiska länderna. Men eftersom ett krig av det slaget inte skulle kunna vinnas av någon, kommer vi inte att se ett sådant krig.
Mer än ris och potatis?
Sauli Niinistö har flera gånger sagt att han vill veta hur andra EU-länders ledare uppfattar EU:s säkerhetsklausul.
– Men jag har inte fått så många svar förutom av Ilves (Estlands tidigare president) som säger att EU:s säkerhetsgaranti innebär ”ris och potatis”. Jag önskar att vi skulle få en gemensam uppfattning om vad klausulen egentligen betyder.
Europeiska ledare har under det senaste året jobbat hårt för att Iran ska få komma in i kärnavtalet JCPOA igen, ett avtal som USA:s president Donald Trump stoppade då han återupptog sanktionerna mot landet. Frankrikes president Emmanuel Macron har lovat Iran krediter för 15 miljarder dollar mot löfte att Iran återvänder till kärnavtalet. Avtalet vilar på att Trump och Washington tillåter det.
– Det är helt klart att Macron leder processen. Och han försöker hårt, kommenterade Niinistö.
Samtidigt pågår diskussionen om en eventuell EU-operation i Persiska viken för trygga passagen genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet.
En eventuell finsk medverkan i operationen beror på hur andra EUländer positionerar sig.
– Situationen vore klarare om EU skulle ha en klar ståndpunkt. Det är inte bara vi i Finland som funderar på mandatfrågan, det gör man också i Sverige och Tyskland.
Är det önskvärt att EU har en enhetlig ståndpunkt i frågan? – EU har en enhetlig ståndpunkt när det gäller huvudsaken, alltså Irans kärnkraftsavtal som är den avgörande frågan. De tangerande frågorna kring sjösäkerhet handlar bara om att försäkra sig om att den avgörande frågan inte spolas i sjön på grund av en enskild ogenomtänkt händelse, sade Niinistö.
❞ Jag är rädd för att EU cirkulerar runt någonstans i mitten av triangeln på grund av att vi är under tryck: Vi ser kinesisk finansiell och ekonomisk påtryckning, Förenta staterna som trycker på med en diskussion kring Nato och handel, för att inte tala om Ryssland som mycket tydligt demonstrerar hård styrka Sauli Niinistö president