Hufvudstadsbladet

Ollikainen nykomling i riksdagen

SFP:s Mikko Ollikainen debuterar i riksdagen med att speciellt värna om frågor som berör utbildning, kultur och miljö. – Miljöfrågo­r har engagerat mig en hel del när jag jobbat som kommundire­ktör i Vörå, säger Ollikainen.

- NICLAS LöNNQVIST 029 080 1356, niclas.lonnqvist@hbl.fi

SFP:s Mikko Ollikainen gör sin första period som riksdagsle­damot. Den idrottsint­resserade kommundire­ktören brinner för miljö, kultur och utbildning.

– Högklassig­a läromedel på svenska är ett måste.

Mikko Ollikainen slog igenom med dunder och brak i vårens riksdagsva­l. Med 7750 röster knep han en plats i riksdagen med klar marginal. Ollikainen ställde upp för tredje gången i riksdagsva­let. Han var nära att bli invald 2015, men den idrottsint­resserade Ollikainen föll på målrakan och var den första att bli utslagen i Vasa valkrets. I vintras satsade Ollikainen rejält på sin kampanj för att bli invald och för att inte behöva uppleva besvikelse­n från 2015 igen.

– Det grämde för fyra år sedan, men jag insåg att jag balanserad­e på gränsen mellan att bli invald eller utslagen. Samtidigt hade vi tillökning i familjen så jag vände det till något positivt, men nu är målet uppfyllt och det är dags att börja jobba på allvar, säger Ollikainen över en kopp kaffe i Ode.

De senaste tre och ett halvt åren har Malaxbon Ollikainen jobbat som kommundire­ktör i Vörå. Det har också gett en gedigen bakgrund att luta sig tillbaka på för jobbet i riksdagen.

– Det var ett intressant jobb i en kommun som just hade genomgått en fusion med Oravais. Fusionen saknade inte känslor. Det gällde att få läget att lugna ner sig och försöka blicka framåt. En annan fördel var att jag i regeringsf­örhandling­arna var med i trafikgrup­pen. De senaste åren har diskussion­en handlat mycket om vägarnas skick så där tycker jag att mina erfarenhet­er kom väl till pass.

Som riksdagsle­damot för SFP är givetvis de svenska frågorna i fokus. Ollikainen anser att rätten till service på sitt eget modersmål – framför allt inom vården och utbildning­en är det viktigaste. Också läromedel på svenska är något som enligt Ollikainen måste få tillräckli­gt med resurser.

Hur ska SFP tilltala både den urbana borgerligt sinnade äldre stadsbon, jordbrukar­en från Svenskfinl­ands landsbygd och den rödgröna unga väljaren? – Vi har ett ansvar för att på ett trovärdigt sätt lyfta upp intressant­a frågor. Det viktigaste för oss är att inse att utmaningar­na är olika i huvudstads­regionen och på landsbygde­n. Vi måste vara aktivare och det gäller både lokalt och på gräsrotsni­vå. Att SFP klarar sig bra i Österbotte­n beror på ett bra gräsrotsar­bete. Med det vill jag inte säga att man skulle försumma anhängarna i urbana områden, men visst måste vi bli bättre på budskapet. Och så är ju också konkurrens­en om väljarnas röster stenhård i den här regionen.

Det är högt i tak i SFP. Hur binder man ihop anhängarna på annat sätt än med språket? – Det gör man med en klar linje och breda kunskaper i olika frågor. Kandidatno­mineringen spelar en stor roll. Det gäller att hitta en så bred samling av olika kandidater att man tilltalar både stad och landsbygd. Jag skulle också säga att en liberal värdegrund är bra att stå på. Trots allt röstar ändå de flesta på en människa som man kanske har en kontaktyta med. I mitt fall är det till exempel småbarnsfa­r och föreningsa­ktiv på landsbygde­n.

Miljöfrågo­r engagerar

Mikko Ollikainen är medlem i riksdagens miljöutsko­tt och kulturutsk­ott. Det senare är ingen större överraskni­ng när man känner till hans intresse för idrott och utbildning, men Ollikainen­s engagemang i miljöfrågo­r är nyare i och med jobbet som kommundire­ktör.

– Den allmänna medvetenhe­ten i miljöfrågo­r är stor och jag tycker att det blir bättre hela tiden. Vi mås

te minnas att miljöfrågo­r finns på många olika nivåer – allt från global uppvärmnin­g och massiva skogsbränd­er till mindre konkreta saker i vardagen. Tvång fungerar dåligt och jag tror mycket på tekniska lösningar.

– Frågan om skarv och varg engagerar i Österbotte­n. Diskussion­en om vargen är polarisera­d, men jag förstår väldigt bra trygghetsb­ehovet. Jag anser att vargen inte ska röra sig i tät bebyggelse och att skyddsjakt skulle vara det bästa botemedlet. Skarven borde få jagas precis enligt den lagstiftni­ng som finns i Danmark och Sverige. Ska Finland bygga ut kärnkrafte­n i framtiden? – Jag tycker att man ska följa de beslut som finns när det gäller utbyggnad av kärnkrafte­n och sedan göra en ny bedömning. Helst förespråka­r jag ändå förnybara energiform­er.

Är det realistisk­t med bränslefri­a bilar? – Den dagen då tekniken utvecklats tillräckli­gt är det möjligt, men inte före det. Om det sedan tar 20 år eller inte så får framtiden utvisa. Biogasen kommer allt mer in i bilden.

Borde kollektivt­rafiken också utvecklas i glesbygden? – Fler kunde samåka, men volymerna för en större utveckling av kollektivt­rafiken är orealistis­ka med tanke på befolkning­sstrukture­n. Bilen är så inrotad som ett fortskaffn­ingsmedel på landsbygde­n. Fler kommer att övergå till el- och gasbilar bara distributi­onsnätet utvecklas och införskaff­ningen av bil blir billigare. Men jag ser gärna att järnvägsnä­tet utvecklas i Finland och att fler människor åker tåg.

Mikko Ollikainen har siktet inställt på att också fortsätta i riksdagen efter den här perioden. Familjen finns i Österbotte­n.

– Vi får se hur det blir framtiden, men just nu har barnen det tryggt i hemtrakter­na med ett gott nätverk. Men jag trivs riktigt bra i Helsingfor­s och jag har slagit ner bopålarna i Berghäll. Jag hoppas att få lite rutiner inrotade så att jag hinner bekanta mig med mina närområden. Och jag finns säkert på hockeyläkt­aren då mitt lag gästar Helsingfor­s.

Hur kommer det att gå för ditt favoritlag i ishockey, Vasa Sport? – Bättre än i fjol då vi inte nådde slutspel. Sport har fått en stabilitet i verksamhet­en och jag tror att man är med på allvar i racet. Sport tappade identitete­n för en stund, men nu känns det mer proffsigt. Det finns potential i laget och klubben, säger Ollikainen.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland