Ollikainen nykomling i riksdagen
SFP:s Mikko Ollikainen debuterar i riksdagen med att speciellt värna om frågor som berör utbildning, kultur och miljö. – Miljöfrågor har engagerat mig en hel del när jag jobbat som kommundirektör i Vörå, säger Ollikainen.
SFP:s Mikko Ollikainen gör sin första period som riksdagsledamot. Den idrottsintresserade kommundirektören brinner för miljö, kultur och utbildning.
– Högklassiga läromedel på svenska är ett måste.
Mikko Ollikainen slog igenom med dunder och brak i vårens riksdagsval. Med 7750 röster knep han en plats i riksdagen med klar marginal. Ollikainen ställde upp för tredje gången i riksdagsvalet. Han var nära att bli invald 2015, men den idrottsintresserade Ollikainen föll på målrakan och var den första att bli utslagen i Vasa valkrets. I vintras satsade Ollikainen rejält på sin kampanj för att bli invald och för att inte behöva uppleva besvikelsen från 2015 igen.
– Det grämde för fyra år sedan, men jag insåg att jag balanserade på gränsen mellan att bli invald eller utslagen. Samtidigt hade vi tillökning i familjen så jag vände det till något positivt, men nu är målet uppfyllt och det är dags att börja jobba på allvar, säger Ollikainen över en kopp kaffe i Ode.
De senaste tre och ett halvt åren har Malaxbon Ollikainen jobbat som kommundirektör i Vörå. Det har också gett en gedigen bakgrund att luta sig tillbaka på för jobbet i riksdagen.
– Det var ett intressant jobb i en kommun som just hade genomgått en fusion med Oravais. Fusionen saknade inte känslor. Det gällde att få läget att lugna ner sig och försöka blicka framåt. En annan fördel var att jag i regeringsförhandlingarna var med i trafikgruppen. De senaste åren har diskussionen handlat mycket om vägarnas skick så där tycker jag att mina erfarenheter kom väl till pass.
Som riksdagsledamot för SFP är givetvis de svenska frågorna i fokus. Ollikainen anser att rätten till service på sitt eget modersmål – framför allt inom vården och utbildningen är det viktigaste. Också läromedel på svenska är något som enligt Ollikainen måste få tillräckligt med resurser.
Hur ska SFP tilltala både den urbana borgerligt sinnade äldre stadsbon, jordbrukaren från Svenskfinlands landsbygd och den rödgröna unga väljaren? – Vi har ett ansvar för att på ett trovärdigt sätt lyfta upp intressanta frågor. Det viktigaste för oss är att inse att utmaningarna är olika i huvudstadsregionen och på landsbygden. Vi måste vara aktivare och det gäller både lokalt och på gräsrotsnivå. Att SFP klarar sig bra i Österbotten beror på ett bra gräsrotsarbete. Med det vill jag inte säga att man skulle försumma anhängarna i urbana områden, men visst måste vi bli bättre på budskapet. Och så är ju också konkurrensen om väljarnas röster stenhård i den här regionen.
Det är högt i tak i SFP. Hur binder man ihop anhängarna på annat sätt än med språket? – Det gör man med en klar linje och breda kunskaper i olika frågor. Kandidatnomineringen spelar en stor roll. Det gäller att hitta en så bred samling av olika kandidater att man tilltalar både stad och landsbygd. Jag skulle också säga att en liberal värdegrund är bra att stå på. Trots allt röstar ändå de flesta på en människa som man kanske har en kontaktyta med. I mitt fall är det till exempel småbarnsfar och föreningsaktiv på landsbygden.
Miljöfrågor engagerar
Mikko Ollikainen är medlem i riksdagens miljöutskott och kulturutskott. Det senare är ingen större överraskning när man känner till hans intresse för idrott och utbildning, men Ollikainens engagemang i miljöfrågor är nyare i och med jobbet som kommundirektör.
– Den allmänna medvetenheten i miljöfrågor är stor och jag tycker att det blir bättre hela tiden. Vi mås
te minnas att miljöfrågor finns på många olika nivåer – allt från global uppvärmning och massiva skogsbränder till mindre konkreta saker i vardagen. Tvång fungerar dåligt och jag tror mycket på tekniska lösningar.
– Frågan om skarv och varg engagerar i Österbotten. Diskussionen om vargen är polariserad, men jag förstår väldigt bra trygghetsbehovet. Jag anser att vargen inte ska röra sig i tät bebyggelse och att skyddsjakt skulle vara det bästa botemedlet. Skarven borde få jagas precis enligt den lagstiftning som finns i Danmark och Sverige. Ska Finland bygga ut kärnkraften i framtiden? – Jag tycker att man ska följa de beslut som finns när det gäller utbyggnad av kärnkraften och sedan göra en ny bedömning. Helst förespråkar jag ändå förnybara energiformer.
Är det realistiskt med bränslefria bilar? – Den dagen då tekniken utvecklats tillräckligt är det möjligt, men inte före det. Om det sedan tar 20 år eller inte så får framtiden utvisa. Biogasen kommer allt mer in i bilden.
Borde kollektivtrafiken också utvecklas i glesbygden? – Fler kunde samåka, men volymerna för en större utveckling av kollektivtrafiken är orealistiska med tanke på befolkningsstrukturen. Bilen är så inrotad som ett fortskaffningsmedel på landsbygden. Fler kommer att övergå till el- och gasbilar bara distributionsnätet utvecklas och införskaffningen av bil blir billigare. Men jag ser gärna att järnvägsnätet utvecklas i Finland och att fler människor åker tåg.
Mikko Ollikainen har siktet inställt på att också fortsätta i riksdagen efter den här perioden. Familjen finns i Österbotten.
– Vi får se hur det blir framtiden, men just nu har barnen det tryggt i hemtrakterna med ett gott nätverk. Men jag trivs riktigt bra i Helsingfors och jag har slagit ner bopålarna i Berghäll. Jag hoppas att få lite rutiner inrotade så att jag hinner bekanta mig med mina närområden. Och jag finns säkert på hockeyläktaren då mitt lag gästar Helsingfors.
Hur kommer det att gå för ditt favoritlag i ishockey, Vasa Sport? – Bättre än i fjol då vi inte nådde slutspel. Sport har fått en stabilitet i verksamheten och jag tror att man är med på allvar i racet. Sport tappade identiteten för en stund, men nu känns det mer proffsigt. Det finns potential i laget och klubben, säger Ollikainen.