Oviss framtid för historiskt splittrat Tories
Splittringen inom det konservativa partiet i Storbritannien är flera årtionden gammal och har blivit slutet för en rad brittiska premiärministrar. Men aldrig har klyftan varit så djup som nu. Efter en kaosartad vecka i London spekuleras det om att partiet kan splittras i två. Ända sedan början av 1990-talet, när Maastrichtfördraget antogs, har Storbritanniens konservativa parti, allmänt kallat Tories, fajtats i Europafrågan. Det ena lägret har en mjukare inställning till det europeiska samarbetet, medan den andra motarbetat det från start.
– Striderna har hela tiden främst handlat om frågan om Storbritanniens suveränitet, dess självstyre, säger Catherine Barnard, professor i EU-rätt vid universitetet i brittiska Cambridge, som kallar det konservativa partiet ”en tvåbent best”.
”Ville få ett slut”
Den interna splittringen har legat till grund för att en rad premiärministrar avgått eller tvingats bort, trots att de konservativa lett Storbritannien under större delen av det gångna århundradet.
På 1990-talet avgick Margaret Thatcher efter det att hon utmanats som partiledare, bland annat för sin negativa inställning till ekonomiskt samarbete inom Europa. Hon efterträddes av John Major, som ledde Storbritannien då EU (EG) bildades. Senare skulle slitningarna mellan de som kom att kallas ”Maastrichtrebellerna” inom Tories – föregångare till dagens brexitörer – och Majors falang få honom att avgå.
De långdragna interna striderna var också det som till slut fick David Cameron att utlysa folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap i juni 2016.
– Han ville en gång för alla få ett slut på de strider som delat partiet så länge, säger Cathrine Barnard.
Men så blev det inte.
Sparkade partikamrater
I stället står det som sägs vara världens äldsta parti inför sin historiskt tuffaste splittring någonsin.
Sedan britterna röstade ja till brexit och Theresa May misslyckats med att skapa konsensus inom sitt parti har det politiska kaoset bara vuxit. I veckan sparkade premiärminister Boris Johnson 21 konservativa parlamentsledamöter ur den konservativa gruppen efter det att de röstat emot hans strategi för en hård brexit.
Det är visserligen en ovanlig tid i Storbritannien – men Johnsons tuffa tag mot de egna partimedlemmarna sticker ut och rör upp starka känslor.
Flera ledamöter från Tories har också lämnat partiet på eget initiativ. Philip Hammond, som fram till juli i år var finansminister, skrev i sitt avskedsbrev att ”brexitprocessen tyvärr har gjort att detta en gång så framstående parti nu mer påminner om en smal fraktion”.
Tilltufsat förtroende
Den senaste veckans händelser har stått Boris Johnson dyrt när det gäller förtroende för honom som premiärminister och partiledare. Cathrine Barnard påpekar att det är ovanligt att sådana diskussioner förs så tidigt under en premiärministers mandatperiod.
– Johnson har minst sagt fått en skakig start som partiledare och premiärminister, säger hon.
En del experter och bedömare tror att det konservativa partiet kan komma att delas i två.
– Det kan bli så. Men oavsett så har man en djup faktisk splittring inom partiet att ta itu med, säger Barnard.