Tyskland borde snabbt gå in för kraftig stimulering av ekonomin

Efter senaste världskrig fick Tyskland stöd med återuppbyggnaden av USA med den så kallade Marshall-hjälpen. I London 1953 fick man skuldavskrivning och Tyskland klarade sig lindrigt undan vad krigsskadestånd beträffar såvida man inte anser den sovjetiska framfarten i Östtyskland som krigsskadestånd. Tänk på vad Finland fick betala för ett krig där Finlands skuld på många sätt kan ifrågasättas.

Militärt fick Tyskland skydd av Nato, men har inte erlagt hela sin andel om 2 procent av bnp för kostnaderna trots påtryckningar från USA. Genom att motsätta sig skuldavskrivning i Grekland 2010 räddade Tyskland bland annat tyska banker och grekerna fick betala notan. Då hade man glömt 1953 i London och principen om att den som beviljar lån tar risken.

Euron är i dag synnerligen förmånlig för Tysklands exportindustri genom att den enligt många ekonomers bedömning är 25 procent undervärderad gentemot dollarn. Det är därför inte förvånande att landet har haft ett exportöverskott om hela 7,5 procent av bnp och i absoluta tal räknat troligen det största exportöverskottet i världen om drygt 300 miljarder dollar per år. Gentemot USA är det årliga exportöverskottet cirka 50 miljarder dollar och USA har hotat med ökade importtullar för tyska bilar vilket inte vore orättmätigt eftersom exempelvis tullarna på import av bilar till USA är 2,5 procent medan motsvarande importskatt till Tyskland är 10 procent.

Inom eurozonen har Tyskland trots krav från Bryssel och många euroländer vägrat att stimulera ekonomin med bland annat skattesänkningar vilka skulle behövas för att få i gång tillväxten inom eurozonen. För att en valutaunion som eurozonen över huvud taget skall fungera krävs att de starka ekonomierna genom att stimulera sin ekonomi hjälper de svaga. Tyskland har envist och egoistiskt vägrat och intressant är att landets centralbankschef, då han under försommaren en kort tid var aktuell för chefsposten i Europeiska centralbanken (ECB), helt plötsligt ansåg att det varit fel att inte sänka skatterna för att stimulera ekonomin; mot tidigare ståndpunktstaganden. Tysklands statsbudget har årligen uppvisat ett klart överskott vilket möjliggör en stimulering.

Genom den nedskärningspolitik inom eurozonen Tyskland har varit huvudarkitekt för har eurozonen på grund av den nedsatta inhemska konsumtionen detta medfört under senare år fått ett valutaöverskott om hela 450 miljarder dollar per år. Denna åtstramningspolitik har också påverkat den globala tillväxten och tillväxten inom eurozonen som i dag är krisande låg.

Tyskland och eurozonen börjar också själva bli offer för denna åtstramningspolitik eftersom man är i stort beroende av övriga länders efterfrågan för att få sitt enorma exportöverskott placerat. Då ekonomin nyligen försämrats i de flesta länder har tillväxten helt avstannat i det exportberoende Tyskland.

En intressant paradox är att ECB bland annat som följd av den tyska åtstramnings

Tyskland och eurozonen börjar också själva bli offer för denna åtstramningspolitik eftersom man är i stort beroende av övriga länders efterfrågan för att få sitt enorma exportöverskott placerat.

politiken varit tvungen att stimulera ekonomin med kraftiga räntesänkningar och tillgångsköp vilka Tyskland motsatt sig. Man skapar problem, men inte lösningar.

I dag med kniven på strupen har man i Tyskland börjat diskutera en budgetstimulering och det återstår att se huruvida politisk enighet uppnås därom.

För Tyskland och Europa vore det bäst att Tyskland snabbt går in för en kraftig stimulering av ekonomin samtidigt som ECB avhåller sig från att ytterligare sänka den redan rekordlåga räntan och från tillgångsköp eftersom detta inte utan orsak av USA anses vara en valutamanipulering som kraftigt ökar risken för höjda tullar på bilar och franska viner vilket vore ödesdigert för Europa. Åtgärder som bidrar till att ytterligare försvaga euron mot dollarn är att utmana USA.

Inget tycks vara tillräckligt då det gällt att befrämja exporten. Förutom valutafördelen och en nästan obefintlig tullavgift för bilexport till USA har man använt sig av tekniskt avancerad manipulation när det gäller avgasreningen för kanske miljontals bilar lika olagligt som pinsamt. Det man lär sig i söndagsskolan tycks inte alltid gälla i internationell handel.

Dessvärre talar ekonomiska realiteter för att Tyskland och eurozonen närmast har att förlora på en upplösning av handelskriget på grund av de onormalt stora handels- och valutaöverskott man haft beroende på en kraftigt undervärderad valuta, i vissa fall förmånliga tullsatser, nedskärningar inom eurozonen och en högt subventionerad inhemsk jordbruksproduktion.