Belgisk choklad och franskt spionage
”Serien har tillkommit genom viss kontakt med den franska underrättelsetjänsten, som av princip inte yppar något om sitt jobb, men som har fått frågan om händelserna i serien är trovärdiga. Har svaret varit nekande har manuset arbetats om.”
Belgien verkar vara ett tv-serieland att hålla ett öga på. Det intrycket gav årets Helsinki Script som ordnades på Savoy i fredags. Inte bara gick det europeiska tv-manuspriset, som delades ut under evenemanget, till franskbelgiska The Break (finns på Netflix). Besökaren fick därtill tips på flera intressanta och annorlunda belgiska tv-produktioner. Sanne Nuyens Hotel Beau Séjour (även den på Netflix) är en serie som förnyar kriminalgenren genom att ta in ett övernaturligt element – en mördad kvinnas spöke utreder sin egen död. Nuyens belönades också nyligen i Cannes för sitt manus till The Twelve, en serie om jurymedlemmarna i en domstol.
Det görs mycket kriminalserier i Europa; åtminstone att döma av de serier som presenterades på evenemanget är det en dominerande genre. Hur fräscht annorlunda framstod därför inte belgiska Team Chocolat, en kärlekshistoria där huvudrollsinnehavaren har Downs syndrom. Team Chocolat produceras nu även i brittisk, spansk och italiensk version – kanske också så småningom i Norden? Dokumentära serier om personer med intellektuella funktionsnedsättningar har varit populära här, varför inte också fiktion?
Belgien ser sig som ett litet tv-land, åtminstone om budgetarna jämförs med Frankrike och inte minst USA. Men i förhållande till Belgien görs tv-serier i Estland med ännu mindre pengar. Det hindrar inte att landet haft viss internationell framgång: Klass från 2010 såldes till USA, men sändes inte i Yle eftersom ämnet skolskjutningar var ett alltför färskt trauma här. Nu har även Pank, som vann en tv-manustävling inför Estlands 100-årsjubileum, fått amerikansk distribution. Serien handlar om de vilda finansiella åren i landet efter Sovjetunionens fall och kan ses på Yle Arenan.
En annan serie att ha höga förväntningar på som Yle köpt in är franska The Bureau om hemliga agenter som jagar IS och ryska hackare. Serien saluförs som smart och komplex; inom hemligt underrättelsearbete handlar det om de smartas kamp där den intelligentaste vinner. Serien har tillkommit genom viss kontakt med den franska underrättelsetjänsten, som av princip inte yppar något om sitt jobb, men som har fått frågan om händelserna i serien är trovärdiga. Har svaret varit nekande har manuset arbetats om.
Ett tema som gick som en röd tråd genom många av de serier som presenterades var just autenticitet och fiktionens koppling till verkligheten. Tv-serier kan på olika sätt vara inspirerade av verkligheten. Noggrann research, som kan ta åratal, kan ge den nödvändiga grunden för att konstruera en trovärdig fiktion. Vissa serier bygger på intervjuer som förvandlats till dialog. Så har till exempel Jonas Gardell arbetat som manusförfattare till serier som Torka aldrig tårar utan handskar och De dagar som blommorna blommar. Han beskriver sin metod som en kombination av erfarenhet och intuition.
Men också Mika Ronkainen och Merja Aakko som skrivit Elisa Viihde-serien Kaikki synnit känner väl till de nordfinska laestadianska miljöer som handlingen utspelar sig i eftersom de själva vuxit upp där. Kaikki synnit är ett exempel på en finsk serie som står sig i nordisk konkurrens: tidigare i år belönades den med Nordiska film- och tv-fondens manuspris under Göteborgs filmfestival.