Finlands Nordenintresse avgör svenskans roll
Det finns en språklig dimension i utbytet mellan de nordiska länderna. Ju mer de övriga engagerar sig i frågor som berör Finland och ju fler kontakter som uppstår mellan länderna desto större nytta och glädje upplever den finskspråkiga majoriteten av att kunna svenska. Det finska Finlands intresse för det svenska språket är i högsta grad knutet till de övriga nordiska ländernas intresse för Finland.
En stor del av diskussionen kring svenskans roll i Finland handlar om beslut och attityder som påverkar språkets ställning inom landets gränser. Debatten om den så kallade tvångssvenskan är en långkörare som i längden är skadlig för det svenska språket och för finlandssvenskarna som minoritet. Den diskussionen tog återigen en hätskare ton på grund av en enda mening i den nuvarande regeringens programförklaring om att regeringen sätter som mål att införa det andra inhemska språket som obligatoriskt ämne i studentexamen.
Det är dags att bredda fokuset i debatten eller åtminstone lyfta upp den till en nordisk nivå. Finlands intresse för Norden är avgörande för svenskans roll och betydelse i Finland. Det är också Finlands intresse för Norden som avgör de övriga nordiska ländernas intresse för Finland.
Trots att vi alla är medlemmar i den nordiska familjen vet danskarna, norrmännen och islänningarna i regel mer om vad som händer i flertalet övriga europeiska länder än vad som är på gång i Finland. I svenska medier får Finland en större synlighet än i de övriga nordiska länderna. Ändå är det ett faktum att finländare har en mycket bättre inblick i det svenska samhället än vice versa.
Svenska medier har ett stort antal korrespondenter, men väldigt få av dem bevakar Finland. I Stockholm finns det däremot en handfull finska journalister som bevakar svenska samhällsfrågor på heltid. Att tillgången på svenskspråkigt nyhetsmaterial om Finland har krympt gör inte saken bättre.
Vi kan inte påverka medieföretagens prioriteringar, men vi kan göra vårt bästa för att väcka det övriga Nordens intresse för Finland. För tillfället finns det många starka trender som skapar ypperliga möjligheter för att få skandinaverna att upptäcka Finland. Miljödiskussionen har redan ett bra tag gått betydligt hetare i Sverige med den så kallade flygskammen som ett konkret exempel. Nu när allt fler delvis av samvetsskäl undviker att göra långa flygresor under semestrarna ökar rimligtvis intresset för att söka alternativ i grannländerna. Eftersom Finland är det mest okända av de nordiska länderna är det vi som har mest att vinna.
Det finns en språklig dimension i utbytet mellan länderna. Ju mer de övriga nordiska länderna engagerar sig i frågor som berör Finland och ju fler kontakter som uppstår mellan länderna desto större nytta och glädje upplever den finskspråkiga majoriteten av att kunna svenska. Det finska Finlands intresse för det svenska språket är i högsta grad knutet till de övriga nordiska ländernas intresse för Finland.
För många finländare är Stockholm och Sverige en naturlig destination både för semestrar och för affärer. Om vi lyckas locka motsvarande mängder svenska turister till Finland är det många som kommer att inse nyttan av att kunna svenska.
Inom näringslivet gick Finland och Sverige in i en stark integrationsfas för cirka 20 år sedan. Då startade en våg av fusioner och företagsköp mellan finska och svenska företag. Startskottet var fusionen mellan finska Merita och svenska Nordbanken och efter det har näringslivet i båda länderna fortsatt att integreras.
Under det gångna året har norska företag märkbart ökat sitt ägande i Finland. Norskt kapital har investerats i bland annat fastigheter, till exempel i lyxhotell i Helsingfors med superentreprenören Petter Stordalen som ägare. Norska teleoperatören Telenor köpte aktiemajoriteten i den finska operatören DNA. Livsmedelskoncernen Orkla, som sedan tidigare äger tillverkningen av Taffel Chips, köpte under slutet av fjolåret upp restaurangkedjan Kotipizza. VR Track, med uppgift att underhålla det finska järnvägsnätet, fick under början av året norska NRC Group som ägare. Norska Reitangruppen äger sedan tidigare de finska R-kioskerna.
Som en följd av det växande svenska och norska inslaget i det finska näringslivet har allt fler fått upp ögonen för svenskans betydelse i arbetslivet. I de många finska företag som går in på den svenska marknaden spelar svenskan givetvis också en stor roll. Språkkunskaperna kan öppna dörrar och ge ett karriärlyft. Förhoppningsvis kommer samma insikt att äga rum på ett bredare plan om turistströmmarna från övriga Norden ökar. Det skulle samtidigt tillföra ett välkommet tillskott till den inhemska turistnäringen som fortfarande har en stark tillväxtpotential.
I regeringsprogrammet konstateras mycket riktigt att Finland tack vare våra två nationalspråk, finska och svenska, är en stark del av den nordiska gemenskapen. Det paradoxala är att det nordiska samarbetet värderas högt i festtal, men lågt i resursfördelning och politiskt beslutsfattande.
Nätverk och täta kontakter mellan företag i Finland och övriga Norden stärker integrationen mellan länderna och skapar en starkare gemensam marknad. All verksamhet som öppnar möjligheter för finska bolag att etablera sig i Norden och vice versa bidrar till att skapa starka band mellan länderna, vilket i sin tur ger upphov till arbetstillfällen och tillväxt.
Det finns fortfarande mycket att göra för att stärka utbytet inom det nordiska näringslivet och de finska bolagens möjligheter att exportera till övriga Norden. I fjol uppgick värdet av Finlands export till Sverige till 6,6 miljarder euro. Det var en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Det kan jämföras till exempel med Finlands export till Ryssland som i fjol uppgick till cirka 3,3 miljarder euro. För de övriga nordiska ländernas del var motsvarande siffra knappt tre miljarder euro. Finland exporterar alltså mer till Sverige än till övriga Norden och Ryssland tillsammans.
Frågan är hur högt vi prioriterar näringslivet som utan tvivel är den sektor där det nordiska samarbetet har varit mest framgångsrikt under de senaste två decennierna. Att satsningar på att stärka näringslivssamarbetet och handeln mellan länderna samtidigt förbättrar svenskans position i Finland gör inte saken sämre.
”Som en följd av det växande svenska och norska inslaget i det finska näringslivet har allt fler fått upp ögonen för svenskans betydelse i arbetslivet. I de många finska företag som går in på den svenska marknaden spelar svenskan givetvis också en stor roll.”