Besiktning av en Mustang
Så var det dags igen att föra det 55 år gamla bilskrället på årlig besiktning. Trots den höga åldern brukar det gå bra. Det är klart att besiktningsmannen (jag har aldrig träffat en dito kvinna) alltid har nånting att påpeka och ibland måste jag efter reparationer komma och visa upp bilgamlingen på nytt. Men i allmänhet brukar han ha förståelse för att bilen inte är splitterny. Och när jag säger han så menar jag Kari som i 8 år har besiktat min gräddvita Ford Mustang från år 1964. Så jag var vid gott mod när jag åkte i väg till besiktningsstationen norr om Helsingfors.
Men hjälp, Kari var inte alls där. I stället fanns där en äldre man som jag aldrig hade träffat förut. Jag började med att förklara att signalhornet inte längre finns i ratten eftersom släpkontakten inte har fungerat på många år. Tutan sitter nu under en knapp på instrumentbrädan där cigarrettändaren fanns förut. Nå, det godkände han i alla fall muttrande att det inte är bra. Sedan tittade han i olika speglar om ljusen fungerar som de ska. Det gjorde de tydligen. Just då kom jag ihåg att helljusets indikatorlampa inte har fungerat på länge. Jag brukar regelbundet få en reparationsuppmaning, men det blir liksom aldrig av att göra något åt saken. Men när den här besiktningsmannen tryckte ner golvkontakten (sic) så lyste indikatorlampan faktiskt. Jag blev nästan religiös. Nästan.
Sedan hissades Mustangen nästan upp i taket så att man kunde se hur det står till undertill. Besiktningsmannen märkte genast alla läckor även om de var mycket små (motorolja, växellådsolja, bromsvätska, kylarvätska). Han svor som en borstbindare och genomskådade genast att jag en timme tidigare hade låtit en verkstad putsa underredet så att läckorna inte skulle synas. Det kan hända att de just därför syntes ännu bättre. Jag började bli förtvivlad. Så här många fel hade ingen hittat tidigare.
Så var det dags för styrsystem, krängningshämmare, hjulupphängningar, lager, bussningar och bromsar. Besiktningsmannen hittade fel och glapp på allting och han svor därefter. Jag tänkte att min hovmekaniker kommer att få slag när han ser en lista på fel som är lika tjock som en gammaldags telefonkatalog. Om jag ens får köra bilen till verkstaden. Följande i turen var lyktorna. Jag hade nyligen bytt en av framlyktorna eftersom den hade slocknat, så jag var säker på att de inte kan vara ett problem. Men min besiktningsman förklarade svärande för mig att den nya lyktans glasmönster inte var EU-godkänt. Jaha, var får jag tag på ett EU-godkänt glasmönster till en 55 år gammal amerikansk bil? Men plötsligt bytte besiktningsmannen ton och föreslog att han i alla fall mäter utsläppen från avgasröret. Det behöver man ju inte göra på gamla bilar, men han sa att det inte kostar mig någonting och att han bara är nyfiken. Mätaren sa att alla utsläpp är som hos en modern bil. Och sedan sa han att jag inte behöver komma och visa upp bilen bara jag fixar några saker. Det gör jag. Nästa sommar, strax före besiktningen.