Kampanj mot självmord vill hjälpa unga
En enkät som föreningen Psykisk hälsa i Finland låtit göra visar att var tredje finländare i åldern 18–34 i något skede funderat på att ta livet av sig. – Men tankar är ännu inte handlingar. Våga fråga hur den andra mår om du misstänker att något är på tok, säger Marena Kukkonen, som arbetar med självmordsprevention.
För ett knappt år sedan visade uppgifter från Statistikcentralen att självmorden börjat öka i Finland igen. Efter 1990-talets höga siffror har nedgången varit jämn, men nu syns en förändring mot det sämre. När över 1 500 personer tog livet av sig 1990 var man år 2015 nere i 734 personer. År 2017 hade siffran klättrat upp till 824 självmord per år. Särskilt bland unga finländare är siffran oroväckande hög. Bland dem som dör som 15–24-åringar är orsaken självmord i över en tredjedel av fallen.
Oviss framtid stressar
Inför den internationella dagen för självmordsprevention, som infaller i dag, lanserade föreningen Psykisk hälsa i Finland (Mieli), Studenthälsan och föreningen Nyyti kampanjen #mitäkuuluu för att minska självmorden. I anslutning till kampanjen har Mieli låtit ta fram siffror som beskriver läget i Finland i dag. De visar bland annat att nästan var femte finländare funderat på självmord och att 44 procent av dem som haft självskadetankar inte alls sökt hjälp. Av dem som övervägt självmord har fem av hundra slutligen försökt ta livet av sig inom ett år. Vart fjärde försök har gjorts av en ung vuxen.
På Studenthälsan säger ledande överläkare Tommi Väyrynen att allt fler studerande söker hjälp för att de upplever problem med stress, har svårigheter med studierna eller har fått problem med självkänslan. En oviss framtid och ensamhet tynger.
I Mielis enkät från maj syns ett samband mellan depressionssymtom, självmordstankar och personligt ekonomi. Fler än var fjärde som kämpat med mörka tankar bor i hushåll med en årsinkomst på under 30 000 euro.
– Många studerande lider av en ansträngd ekonomi, bekräftar Väyrynen.
Frågorna i enkäten, som utförts av företaget IRO Research, besvarades av drygt 1 000 finländare i juni 2019. Felmarginalen är högst 3,2 procentenheter år vardera hållet.
”Andas, andas”
En av de unga som lånat kampanjen sitt ansikte är 21-åriga Jennie Kari, en överlevare, som bland annat berättar på Instagram om hur hon kände sig efter sin mans död och hur hon trots allt klarade sig vidare.
– Om jag skulle ge mig själv för två år sedan ett råd så skulle det vara att andas, andas, andas, säger hon.
På Instagramkontot Selviytyneiden galleria berättar flera personer som överlevt självmord hur de klarat sig ut ur mörkret och mot en bra vardag igen.
Kampanjen är enspråkigt finsk, men föreningen Nyyti, som arbetar för att främja studerandes psykiska hälsa, tar också upp tråden på svenska senare i höst. Den 29 september klockan 18–20 ordnas en anonym gruppchatt kring temat ”svårt att hitta vänner”. Till chatten hittar man via Nyytis webbpats. Före chatten, klockan 17, sänds ett samtal på Youtube från Academill i Vasa med erfarenhetsexperter och sakkunniga som talar om högskolemobbning.
En andra chatt öppnas den 21 november klockan 18–20 kring temat ”Hur känna sina gränser och hålla fast vid dem?”
– Det är en diskussion som ska handla om flit och om att vara till lags i relationer och om hur man
kan främja sitt eget psykiska välbefinnande, säger sakkunniga Sofia Lindqvist från Nyytis svenskspråkiga frivilligarbete.
Hela kampanjens budskap är att det alltid finns en väg ut. På den tanken bygger också det självmordspreventionsprogram som används på Centret för förebyggande av självmord i Finland. Enligt modell från Schweiz kan en person med självmordstankar boka in tre, fyra träffar med personalen för att strukturerat samtala sig fram till lösningar.
– Under den första träffen spelar vi in en video. Klienten berättar sin historia som svar på frågan hur självmordet började kännas som ett alternativ för just honom eller henne. Myten om att finländare inte talar är verkligen en myt. Alla talar bara man ger dem en chans, säger centrets chef Marena Kukkonen.
Under den andra träffen går man igenom berättelsen och letar efter vad som utlöst krissituationen senast. Sedan gör man upp en manual för framtiden och en säkerhetsplan för akuta situationer.
– Vi plockar fram vilka tecken just du ska vara uppmärksam på. Kanske dina personliga varningssignaler är att du är extra trött, sover dåligt, är ovanligt irriterad eller dricker mer alkohol än vanligt. Då söker vi individuella sätt för lindring – en ser till att sova mer, en annan ringer en särskilt namngiven vän eller tar sin katt i famnen en stund. För krissituationer kan man ha en checklista, som att ringa 112 eller en vän man kommit överens med att det är okej att ringa när som helst.