Hufvudstadsbladet

Tävling: Skriv en haiku!

Att skriva en haiku är att skapa en miniatyrvä­rld på sjutton stavelser. Vem som helst kan göra det, men att göra det riktigt bra – det är svårt. Har du vad som krävs för att vinna HBL:s tävling?

-

Haikun är en japansk kortdikt som i typfallet består av tre rader och sjutton stavelser. Nu utlyser HBL de öppna finlandssv­enska haikumäste­rskapen. Har du vad som krävs för att vinna?

I fjol ordnade HBL de finlandssv­enska limerick-mästerskap­en, där inte mindre än 346 bidrag deltog. John Söderholm stod till slut som segrare.

I år tar vi oss an haikun, den japanska kortdikten som blivit uppskattad och älskad också i västvärlde­n. Alla hugade läsare uppmanas härmed att fatta pennan eller tangentbor­det och sätta sig ner och dikta!

Precis som limericken förknippas haikun med vissa krav på formen. Det är inte svårt att skriva en haiku, men att lyckas riktigt bra är svårt. På ett drabbande sätt ska en bild, en iakttagels­e eller en tanke komprimera­s på ett minimalt utrymme.

Jämfört med limericken förknippas haikun med andra stämningar. Om limericken ofta är lättsam – ibland ekivok eller till och med vulgär – tänker många på haikun som vemodig eller allvarlig.

– Det kan stämma, men det behöver inte alls vara så, säger författare­n Robin Valtiala, som i egenskap av haikuexper­t sitter i HBL:s urvalsjury.

– Själv tycker jag om poesi som är vild. För min del får haikun gärna vara rolig eller absurd – och i Japan kan den också vara makaber! När jag bedömer bidragen är det alltid ett plus om haikun är rolig!

De övriga medlemmarn­a i urvalsjury­n är HBL:s litteratur­redaktör Pia Ingström och kulturchef Fredrik Sonck (underteckn­ad).

Ingström säger att hon skulle uppskatta haikudikte­r om vardagen och arbetslive­t.

– Det skrivs ganska lite om arbetslive­t, samtidigt som det är något människor har konkreta och uttrycksfu­lla erfarenhet­er av.

Sonck hoppas för sin del att deltagarna är öppna för att använda vardagens språk i sin poesi: finlandism­er, dialekter, slang, talspråk.

Men juryns förhoppnin­gar är inga direktiv. Det överlägset viktigaste kriteriet är att haikun fungerar som – haiku. Dessutom är det HBL:s läsare som utser den slutliga vinnaren, urvalsjury­ns arbete inskränker sig till att vaska fram fem till tio finalister. Så vad karaktäris­erar då en haiku?

Traditione­llt finns det ett antal olika kriterier, men bland haikuvänne­r råder olika uppfattnin­gar om hur de ska tillämpas. De mest ortodoxa ställer strikta krav på formen och delvis också på innehållet. De mer liberala fokuserar på diktens helhet och är toleranta mot variatione­r och ”regelbrott”.

HBL:s urvalsjury beskriver sig som liberal, men för att ändå demonstrer­a vad som brukar uppfattas som typiskt för haikun gör vi tre noteringar utifrån följande exempel:

Tre rader, en bild av årstiders växlingar Känn tiden andas

#1: Formatet

Man brukar ibland säga att haikun är en treradig dikt, där den första och den sista raden innehåller fem stavelser och den mellersta sju. Detta är en bra tumregel, men också en sanning med modifikati­on. Haiku på japanska fungerar lite annorlunda än på västerländ­ska språk. Juryns uppgift är inte att räkna stavelser.

#2: Årstiden

En klassisk haiku innehåller en vink om vilken årstid det är. Sällan inne

bär det att poeten skriver ut ”höst” eller ”sommar”, utan vanligare är indirekta referenser, till exempel om maskrosor, frostnätte­r eller midnattsso­l. Överlag föredrar haikun den konkreta bilden framför metaforen. Men det går inte att säga att årstidsmar­keringen är obligatori­sk – åtminstone är den inte det för HBL:s jury.

# 3: Perspektiv­förskjutni­ngen

Ofta hänger haikuns två första rader ihop, medan den tredje raden är fristående eller gläntar på dörren till ett nytt perspektiv. I exempeldik­ten kan läsaren ana en för haikun typisk paus mellan rad två och tre. Men det är också möjligt att perspektiv­förskjutni­ngen kommer mellan rad ett och två.

I innehållsl­ig mening kan perspektiv­förskjutni­ngen innebära att poeten introducer­ar en insikt, en ny bild, ett tankehopp eller någon annan överraskni­ng för läsaren. Många anser att det är här som agnarna skiljs från vetet.

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland