Tävling: Skriv en haiku!
Att skriva en haiku är att skapa en miniatyrvärld på sjutton stavelser. Vem som helst kan göra det, men att göra det riktigt bra – det är svårt. Har du vad som krävs för att vinna HBL:s tävling?
Haikun är en japansk kortdikt som i typfallet består av tre rader och sjutton stavelser. Nu utlyser HBL de öppna finlandssvenska haikumästerskapen. Har du vad som krävs för att vinna?
I fjol ordnade HBL de finlandssvenska limerick-mästerskapen, där inte mindre än 346 bidrag deltog. John Söderholm stod till slut som segrare.
I år tar vi oss an haikun, den japanska kortdikten som blivit uppskattad och älskad också i västvärlden. Alla hugade läsare uppmanas härmed att fatta pennan eller tangentbordet och sätta sig ner och dikta!
Precis som limericken förknippas haikun med vissa krav på formen. Det är inte svårt att skriva en haiku, men att lyckas riktigt bra är svårt. På ett drabbande sätt ska en bild, en iakttagelse eller en tanke komprimeras på ett minimalt utrymme.
Jämfört med limericken förknippas haikun med andra stämningar. Om limericken ofta är lättsam – ibland ekivok eller till och med vulgär – tänker många på haikun som vemodig eller allvarlig.
– Det kan stämma, men det behöver inte alls vara så, säger författaren Robin Valtiala, som i egenskap av haikuexpert sitter i HBL:s urvalsjury.
– Själv tycker jag om poesi som är vild. För min del får haikun gärna vara rolig eller absurd – och i Japan kan den också vara makaber! När jag bedömer bidragen är det alltid ett plus om haikun är rolig!
De övriga medlemmarna i urvalsjuryn är HBL:s litteraturredaktör Pia Ingström och kulturchef Fredrik Sonck (undertecknad).
Ingström säger att hon skulle uppskatta haikudikter om vardagen och arbetslivet.
– Det skrivs ganska lite om arbetslivet, samtidigt som det är något människor har konkreta och uttrycksfulla erfarenheter av.
Sonck hoppas för sin del att deltagarna är öppna för att använda vardagens språk i sin poesi: finlandismer, dialekter, slang, talspråk.
Men juryns förhoppningar är inga direktiv. Det överlägset viktigaste kriteriet är att haikun fungerar som – haiku. Dessutom är det HBL:s läsare som utser den slutliga vinnaren, urvalsjuryns arbete inskränker sig till att vaska fram fem till tio finalister. Så vad karaktäriserar då en haiku?
Traditionellt finns det ett antal olika kriterier, men bland haikuvänner råder olika uppfattningar om hur de ska tillämpas. De mest ortodoxa ställer strikta krav på formen och delvis också på innehållet. De mer liberala fokuserar på diktens helhet och är toleranta mot variationer och ”regelbrott”.
HBL:s urvalsjury beskriver sig som liberal, men för att ändå demonstrera vad som brukar uppfattas som typiskt för haikun gör vi tre noteringar utifrån följande exempel:
Tre rader, en bild av årstiders växlingar Känn tiden andas
#1: Formatet
Man brukar ibland säga att haikun är en treradig dikt, där den första och den sista raden innehåller fem stavelser och den mellersta sju. Detta är en bra tumregel, men också en sanning med modifikation. Haiku på japanska fungerar lite annorlunda än på västerländska språk. Juryns uppgift är inte att räkna stavelser.
#2: Årstiden
En klassisk haiku innehåller en vink om vilken årstid det är. Sällan inne
bär det att poeten skriver ut ”höst” eller ”sommar”, utan vanligare är indirekta referenser, till exempel om maskrosor, frostnätter eller midnattssol. Överlag föredrar haikun den konkreta bilden framför metaforen. Men det går inte att säga att årstidsmarkeringen är obligatorisk – åtminstone är den inte det för HBL:s jury.
# 3: Perspektivförskjutningen
Ofta hänger haikuns två första rader ihop, medan den tredje raden är fristående eller gläntar på dörren till ett nytt perspektiv. I exempeldikten kan läsaren ana en för haikun typisk paus mellan rad två och tre. Men det är också möjligt att perspektivförskjutningen kommer mellan rad ett och två.
I innehållslig mening kan perspektivförskjutningen innebära att poeten introducerar en insikt, en ny bild, ett tankehopp eller någon annan överraskning för läsaren. Många anser att det är här som agnarna skiljs från vetet.