Regeringen ska utreda en kvacksalverilag
Vem som helst kan marknadsföra olika former av healing och träning, oberoende av bakgrund och yrke. Regeringsprogrammet innehåller en skrivning om att behovet av en kvacksalverilag ska utredas.
En utredning om en så kallad kvacksalverilag gjordes för första gången år 2009. Då tillsattes en arbetsgrupp för att utreda behovet av reglering av alternativ medicin.
I fjol startade dåvarande social- och hälsovårdsminister Annika Saarikko (C) en lagberedning om en så kallad kvacksalverilag. Direktör Jaska Siikavirta vid Social- och hälsovårdsministeriet säger att en arbetsgrupp kommer att tillsättas inom ett par år. Arbetsgruppen kommer att se över den beredning som gjordes 2009 och se hur den står sig gentemot dagens behov.
– I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att en reglering av alternativ medicin ska utredas. För tillfället ser det inte ut att bli första prioritet, men jag vågar lova att projektet kör i gång kring åren 20202021, säger Siikavirta.
Den exakta skrivelsen i regeringsprogrammet säger bara att ”olika möjligheter att reglera komplementär och alternativ medicin kommer att utredas”. Siikavirta kan inte säga vad för slags vårdformer den eventuella regleringen kommer att innehålla.
Vid föreningen Vastalääke, som har som uppdrag att popularisera vetenskapen och öka finländarnas mediekompetens, säger man att komplementär och alternativ medicin är vårdformer som inte baserar sig på vetenskap. Till skrået räknas till exempel homeopati, olika slag av energibehandlingar, reiki och zonterapi.
– Lagen vore viktig för att den skulle skydda svårt sjuka och personer som själva inte kan påverka sina vårdbeslut, säger föreningens ordförande Tatu Han.
Han säger att alternativmedicinsk behandling också är lite missvisande som term, eftersom behandlingarna de facto inte är ett alternativ till västerländsk medicin.
– Det är svårt att komma åt den alternativa medicinen eftersom den inte finns under någon myndighetsbevakning. När dessa behandlingar
Lagen vore viktig för att den skulle skydda svårt sjuka och personer som själva inte kan påverka sina vårdbeslut. Tatu Han Ordförande, föreningen Vastalääke
marknadsförs går man inte ut med vilka sjukdomar eller symtom som kan få bot och lindring utan man pratar om vilka sjukdomar och symtom andra kunder har känt en subjektiv lindring av.
En positiv attityd botar
En mediepersonlighet som varit i den alternativmedicinska hetluften under senaste tiden är Maria Nordin. Nordin har över 22 000 följare på Instagram och kan kallas en alternativmedicinsk influerare. Nordin är arkitekt till yrket men efter att själv ha gått flera alternativmedicinska kurser har hon utbildat sig till coach och säljer nätkurser för människor som behöver hjälp med olika symtom.
Kursen Irti oireista (ungefär: bli fri från dina symtom) baserar sig på en psykiatrisk metod som ska påverka hjärnans plasticitet. Nordin berättar på sina sociala medier och på sin nätsida att personer med allergier, endometrios, parkinson, migrän och många andra sjukdomar ska ha fått lindring via hennes kurser.
I Nordins fall är marknadsföringen av metoden, som med tankens kraft och den egna avstressningen ska lindra olika symtom, så aggressiv i sociala medier att många som inte är frälsta tvärtom blir eggade till ursinne.
– Jag är förvånad över att hon inte blivit lynchad, säger neurologen och docenten Markku Sainio vid Arbetshälsoinstitutet.
Däremot förkastar Sainio inte Nordins metod. Han säger att det finns människor som får lindring av positivt tänkande till sina funktionella störningar.
– Man ska inte underskatta hjärnans kraft.
Ute i gott ärende
Det som nu kallas funktionell störning kallades tidigare psykosomatiska symtom. Något som inte behöver ha med psykiska besvär att göra, utan som sätter sig i kroppen på grund av olika orsaker.
– Det är fascinerande det här med hjärnan och dess funktion, tänk att en del kan få lindring av ett positivt tankemönster, säger Sainio.
– En delförklaring till tillfrisknandena finns i själva fenomenet. Med psykosociala metoder, till exempel positivt tankesätt och en ändring i hur man själv ser på sin sjukdom, får en del människor lindring till sina symtom.
Många drar också likhetstecken mellan symtom och sjukdom, det här för att hälsovårdspersonalen ofta gör det. Sainio säger att det inte alltid finns en förklaring på alla symtom, men patienterna vill ha en diagnos.
– Inom hälsovården räknar man de funktionella störningarna som sjukdom, och de funktionella störningar som uppstår i samband med en sjukdom som del av just den sjukdomen. Därför är det här så invecklat.
Sainio säger att människor som Nordin och andra välbefinnandecoacher är ute i ett gott ärende, men att problem uppkommer eftersom de inte har en utbildning inom vården.
Sainio säger att det finns ett behov av metoder i stil med Nordins kurser inom hälsovården. Eftersom hälsovården inte kan erbjuda dem, vänder sig många till så kallade karismatiska helare.
– Det borde snabbt utvecklas legitim vård för den här typen av symtom, säger Sainio.