Ann Linde hälsar IS-krigarnas barn välkomna till Sverige
Sverige har ambitionen att ta hem de svenska barnen från IS-lägret i al-Hol. Det säger Sveriges nya utrikesminister Ann Linde på besök i Finland, men kan inte säga när eller hur.
Det var en samstämmig duo som mötte pressen i går när Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) gjorde sitt första statsbesök i Finland. Linde och hennes finländske kollega Pekka Haavisto (Gröna) hittade gemensamma nämnare i en lång rad frågor.
Sverige har drivit en feministisk utrikespolitik under hennes föregångare Margot Wallström, och feminism är utan tvekan också Ann Lindes skötebarn.
– Det är viktigt att utrikespolitiken har en feministisk dimension. Det handlar om representativitet och om vikten av att beakta den andra delen av befolkningen i till exempel fredsprocesser, säger Linde.
Enligt utrikesminister Pekka Haavisto är Finland på samma linje som Sverige i jämställdhetsfrågor.
– Det är väldigt viktigt att lyfta fram kvinnors rättigheter i synnerhet i fredsprocesser och utvecklingspolitiken, säger han.
Situationen på flyktinglägret alHol i Syrien och de svenska medborgarnas rätt att återvända till Sverige tvingar Linde till diplomatiska piruetter under presskonferensen.
– Det är en väldigt komplicerad fråga. Vi har satsat pengar på att förbättra levnadsvillkoren vid lägret. Vi har också ambitionen att ta hem de svenska barnen därifrån. Jag kan inte säga när det är möjligt och på vilket sätt, säger Linde.
Hon får stöd, i alla fall delvis, av sin finske kollega.
– Vi anser att finska medborgare alltid har rätt att komma hem. Det har vi också kommunicerat till de kurdiska myndigheterna i norra Syrien. Vi har därtill försökt stödja dem som bor i lägret via internationella flyktingorganisationer, säger Haavisto.
Varken Linde eller Haavisto vill gå in på problematiken om eventuella krigsbrott som de tidigare IS-krigarna och deras familjer har gjort sig skyldiga till. Linde vill inte heller besvara frågan om barnen ska separeras från sina mödrar eller inte.
Det ryska hotet
Sveriges utrikespolitiska relationer till Ryssland följer EU:s beprövade manuskript.
– Jag har stora problem med den politik som Ryssland har fört gentemot Ukraina och Krimhalvön. EU måste fortsätta med sanktionspolitiken. Vi vill inte luckra upp sanktionerna. Men samtidigt kan vi utveckla ett mellanfolkligt samarbete med Ryssland till exempel i klimatfrågor, säger Ann Linde.
Är Ryssland ett hot mot Sverige? – En rapport från Försvarsberedningen slår fast att det ryska hotet har ökat. Därför har vi höjt försvarsanslagen med 84 miljarder kronor (cirka 7,9 miljarder euro). De här anslagen ska betalas via en bankskatt, säger hon. En radioaktiv explosion inträffade nyligen i Ryssland. Sverige är Barentsrådets ordförande. Hur ska ni tackla det radioaktiva hotet i de ryska delarna av Arktis? – Jag har inte hunnit sätta mig in i det ännu. Jag ber att få vänta med den frågan i några dagar.
Utrikesminister Haavisto föreslog nyligen att det finsk-svenska försvarssamarbetet ska formaliseras. Nu vidareutvecklar han resonemanget.
– Det är viktigt att det finsk-svenska försvarssamarbetet också fungerar i praktiken i olika krissituationer. Det kan handla om förmågan att värja sig till exempel för cyber- eller hybridattacker, säger Haavisto.
Hans förslag får genklang i vårt västra grannland.
– Det finns anledning att inrätta ett ännu tätare samarbete inom försvarspolitiken också mellan oss utrikesministrar, säger Linde.